Revised Common Lectionary (Complementary)
23 Herren leder goda människor, och han gläder sig över varje steg de tar.
24 Om de faller blir de inte liggande, för Herren fattar dem vid handen och reser upp dem.
25 Jag är nu en gammal man, och under alla mina år har jag aldrig sett Herren överge en människa som älskar honom. Inte heller har jag sett de gudfruktigas barn gå hungriga.
26 I stället kan de gudfruktiga vara generösa och ge och låna ut till andra, och deras barn är en välsignelse.
27 Om du vill ha ett evigt hem, så överge allt ont och gör det som är gott!
28 Herren älskar ju rättvisa och ärlighet, och han överger inte sitt folk. De kommer att leva tryggt i evighet. De ogudaktigas barn ska förgås,
29 men de som älskar det goda ska få bo i landet och leva där för all framtid.
30-31 Den som fullständigt litar på Gud är vis och har rätt i det han säger. Guds bud finns alltid i hans inre och han går målmedvetet sin väg.
32 De ogudaktiga spionerar på de gudfruktiga och väntar sedan på lämpligt tillfälle att döda dem.
33 Men Herren tänker inte låta dessa ogudaktiga människor lyckas - inte heller tänker han låta de gudfruktiga bli oskyldigt dömda, när de ställs inför rätta.
34 Var inte otålig för att Herren inte gjort något än! Fortsätt på hans väg. Till slut kommer han att hedra dig och ge dig det land som han lovat dig, och du ska få se hur de onda förgås.
35-36 Jag kände en gång en stolt och ogudaktig man, en tyrann, lika lång och ståtlig som en av Libanons cedrar. Men när jag skulle besöka honom var han spårlöst borta! Jag sökte efter honom men kunde inte hitta honom!
37 Men med goda människor är det helt annorlunda! De goda, oskyldiga och pålitliga människorna, fridens människor, har däremot en lysande framtid framför sig. För dem blir det ett lyckligt slut,
38 men de ogudaktiga ska förgöras. Deras framtid innebär död.
39 Herren frälser de gudfruktiga! Han är deras räddning och deras tillflykt, när svårigheterna kommer.
40 Hos honom finner de hjälp och räddning, ja han skyddar dem för de ogudaktiga och står vid deras sida.
Samuel påminner folket om Herrens omsorg
12 Sedan talade Samuel till folket på nytt:Lyssna nu!, sa han. Jag har gjort det ni bett mig om. Jag har gett er en kung.
2 Här står jag nu med mina söner, en gammal, gråhårig man, som har varit i Herrens tjänst sedan jag var liten.
3 Här inför Herren och hans smorde kung frågar jag om jag har stulit någons oxe eller åsna, eller om jag någon gång har lurat er eller förtryckt er? Har jag någonsin tagit emot mutor? Tala om det för mig, så ska jag ersätta dem som jag har skadat.
4 Nej, svarade de. Du har aldrig bedragit eller förtryckt oss på något sätt, och du har aldrig tagit mutor.
5 Herren och hans smorde kung är mina vittnen på att ni inte har något att anklaga mig för, sa Samuel.Ja, det är sant, svarade de.
6 Det var Herren som gav er Mose och Aron, fortsatte Samuel. Han förde era förfäder ut ur Egyptens land.
7 Bli nu stilla inför Herren medan jag påminner er om allt det goda han har gjort för er och för era förfäder.
8 När israeliterna var i Egypten och ropade till Herren, sände han dem Mose och Aron, som ledde dem ut ur Egypten och lät dem bosätta sig här i landet.
9 Men folket glömde snart Herren, sin Gud, så han lät dem bli besegrade av Sisera, som var general i Hasors armé, och av filisteerna och av Moabs kung.
10 Då ropade de till Herren igen och bekände att de hade syndat genom att vända honom ryggen och i stället tillbe Baal och Astarterna: 'Vi vill tillbe dig och enbart dig, om du bara vill befria oss från våra fiender
11 Då sände Herren Gideon, Barak, Jefta och Samuel för att rädda er, och så fick ni leva i trygghet.
12 När ni blev rädda för Nahas, Ammons kung, kom ni till mig och sa att ni behövde en kung som kunde regera över er. Men ni hade redan en kung i Herren. Han är och har alltid varit er kung.
13 Och här är nu den kung ni själva har valt. Titta noga på honom! Ni har bett att få honom, och Herren har svarat på er bön.
14 Om ni vill visa vördnad och tillbe Herren och lyssna till hans befallningar och inte göra uppror mot honom, ja, om både ni och er kung följer Herren, er Gud, så kommer allt att gå väl.
15 Men om ni gör uppror mot Herrens bud och vägrar att lyssna till honom, så kommer Herren att behandla er på samma sätt som han behandlade era förfäder.
16 Var uppmärksamma på när Herren gör stora under.
17 Ni vet att det inte regnar under denna tid på året, under veteskörden. Jag ska be till Herren att han sänder åska och regn i dag. Då kommer ni att inse hur ont och orätt ni har handlat genom att be om en kung.
18 Samuel ropade sedan till Herren, som sände åska och regn, och hela folket darrade inför Herren och Samuel.
19 Be för oss, så vi inte dör, ropade de till Samuel. Nu har vi lagt ännu en synd till alla andra genom att be om en kung.
20 Var inte rädda, tröstade Samuel dem. Ni har visserligen handlat fel, men se nu till att ni tillber Herren helhjärtat och inte vänder honom ryggen på något sätt.
21 Andra gudar kan inte hjälpa er.
22 Och Herren ska inte överge sitt eget folk, för det skulle vanhedra hans mäktiga namn. Han gjorde er till sitt utvalda folk just därför att han ville ha det så!
23 Och när det gäller mig, så kan jag inte ens tänka mig att jag skulle synda mot Herren genom att sluta att be för er. Jag ska fortsätta att undervisa er om det goda och rätta.
24 Lita på Herren och var uppriktiga när ni tillber honom! Tänk på allt det underbara han har gjort för er!
25 Men om ni fortsätter att synda, så ska både ni och er kung förgås.
Jesus tvättar lärjungarnas fötter
13 Det var kvällen före påskhögtiden, och Jesus visste att den kommande natten skulle bli hans sista på jorden innan han återvände till Fadern.
2 Redan under kvällsmåltiden hade djävulen intalat Judas Iskariot, Simons son, att det var rätt kväll att fullfölja planerna att förråda Jesus.
3 Jesus visste att Fadern hade gett honom allt och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud.
4 Han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig.
5 Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken.
6 När han kom till Petrus sa denne till honom: Herre, inte ska du tvätta våra fötter.
7 Jesus svarade: Du förstår ännu inte vad jag gör, men en dag ska du förstå det.
8 Nej, protesterade Petrus, aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!Men om jag inte gör det så kan du inte vara min lärjunge, svarade Jesus.
9 Då ropade Petrus: Tvätta då inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet.
10 Jesus svarade: Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara fullständigt ren. Nu är ni rena, men det gäller inte er alla.
11 Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var det han menade när han sa att de inte alla var rena.
12 När han hade tvättat deras fötter tog han på sig manteln igen och satte sig ner och frågade: Förstår ni vad jag har gjort?
13 Ni kallar mig 'Mästare' och 'Herre
14 Och eftersom jag, Herren och Läraren, har tvättat era fötter, så är ni skyldiga att tvätta varandras fötter.
15 Jag har gett er ett exempel som ni ska följa: Gör som jag har gjort med er.
16 Det är sant att tjänaren inte är större än sin mästare. Inte heller är budbäraren viktigare än den som sände honom.
17 Det ska bli till stor glädje för er om ni förstår detta och praktiserar det.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®