Revised Common Lectionary (Complementary)
8 Herre, låt oss se din nåd
och ge oss din frälsning.
9 Jag vill höra vad Gud, Herren, talar.
Han talar frid till sitt folk och sina fromma,
må de inte vända åter till dårskap.
10 Hans frälsning är nära dem som fruktar honom,
för att härlighet skall bo i vårt land.
11 Nåd och sanning skall där mötas,
rättfärdighet och frid kyssas.
12 Sanning skall växa upp ur jorden,
rättfärdighet blicka ner från himlen.
13 Herren skall ge oss det som är gott,
vårt land skall ge sin gröda.
Israel utvald och förkastad
3 Hör detta ord som Herren har talat mot er, ni Israels barn,
mot hela det släkte som jag har fört upp
ur Egyptens land.
Så har han sagt:
2 Endast er har jag känt som mitt folk
av alla jordens släkter,
därför skall jag också straffa er
för alla era missgärningar.
3 Vandrar två tillsammans
utan att de kommit överens om det?
4 Ryter ett lejon i skogen
utan att det funnit något rov?
Ger ett ungt lejon till ett rytande i kulan
utan att det har tagit byte?
5 Fastnar en fågel i en fälla på marken
utan att någon snara är gillrad för den?
Slår en fälla upp från marken
utan att den gör någon fångst?
6 Stöter man i basun i en stad
utan att folket blir förskräckt?
Händer det en olycka i en stad
utan att Herren har vållat den?
7 Ty Herren, Herren gör ingenting
utan att ha uppenbarat sin hemlighet
för sina tjänare profeterna.
8 När lejonet ryter,
vem skulle då inte frukta?
När Herren, Herren talar,
vem skulle då inte profetera?
Domsord över Samaria
9 Ropa ut över Asdods palats
och över palatsen i Egyptens land,
säg: Kom samman på Samarias berg
och se den stora förvirring som där råder
och förtrycket mitt ibland dem.
10 De förstår inte att göra det rätta,
säger Herren,
de som samlar våld och fördärv i sina palats.
11 Därför säger Herren, Herren:
En fiende skall omringa landet,
riva ner ditt starka fäste
och plundra dina palats.
12 Så säger Herren:
Liksom en herde räddar ur lejonets gap
ett par benpipor
eller en bit av ett öra,
så skall Israels folk räddas,
de som nu sitter i Samaria i sina soffors hörn
och på bäddar av damast.
Förmaningar
2 Var uthålliga i bönen, vaka och be under tacksägelse. 3 Be också för oss att Gud öppnar en dörr för ordet, så att vi kan predika Kristi hemlighet - det är för den jag är fånge - 4 och att jag talar som jag bör, när jag avslöjar den. 5 Uppträd förståndigt mot dem som står utanför och ta vara på varje tillfälle. 6 Ert tal skall alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör svara var och en.
Personliga meddelanden
7 Vad mig beträffar skall Tykikus berätta allt för er. Han är en älskad broder och en trogen tjänare och medarbetare i Herren. 8 Honom sänder jag till er just för att ni skall få veta hur vi har det och för att han skall uppmuntra era hjärtan. 9 Med honom kommer vår trogne och älskade broder Onesimus, som är en av er. De skall berätta för er om allting här.
10 Aristarkus, min medfånge, hälsar till er och det gör också Markus, Barnabas kusin. Honom har ni fått anvisningar om: ta väl emot honom när han kommer till er. 11 Jesus, som kallas Justus, hälsar också. Bland de omskurna[a] är dessa mina enda medarbetare för Guds rike. De har varit till tröst för mig. 12 Epafras, som är en av er, hälsar. Han är en Kristi Jesu tjänare som alltid kämpar för er i sina böner, för att ni skall stå fasta, fullkomliga och helt övertygade om allt vad Gud vill. 13 Jag kan intyga hur mycket han arbetar för er och för dem i Laodicea och Hierapolis. 14 Vår älskade Lukas,[b] läkaren, hälsar till er liksom Demas.
15 Hälsa till bröderna i Laodicea och till Nymfas och församlingen som kommer samman i hans hus.[c] 16 När mitt brev har blivit uppläst hos er, se då till att det också blir uppläst i församlingen i Laodicea och att ni får läsa brevet som kommer från dem. 17 Säg åt Arkippus: "Se till att du fullgör den tjänst du fått i Herren." 18 Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Tänk på mina bojor. Nåden vare med er.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln