Revised Common Lectionary (Complementary)

Gud beskyddar mig

^1-2 Gud, du har alltid försvarat mig och gett mig rätt. Du har alltid tagit hand om mig i mina svårigheter. Hör mig nu än en gång, när jag ropar till dig! Var barmhärtig mot mig och hör min bön!

³ Herren Gud frågar: Ni människor, som har makten i landet, hur länge ska ni förolämpa mig och tillbe dessa löjliga avgudar, som inte kan göra någonting och som är helt och hållet falska?

⁴ Lägg märke till att Herren har utvalt de rättfärdiga åt sig. Därför kommer han att lyssna till mig och svara när jag ropar till honom.

⁵ Bäva inför Herren, och synda inte mot honom. Tänk på detta när du ligger tyst i din säng!

⁶ Lita på Herren, och bär fram de offer som han tycker om.

⁷ Många säger att det aldrig ska bli bättre för oss. Bevisa att de har fel, Herre, genom att låta ditt ansiktes ljus lysa över oss!

⁸ Trots deras rika skördar är den glädje vi fått mycket större än deras.

⁹ När jag lägger mig somnar jag lugnt, även om jag är ensam, för du, Herre, beskyddar mig.

² När den synen kom till mig hade jag sörjt i tre veckor.

³ Under hela den tiden åt jag inte, drack inget vin och vårdade inte min kropp.

⁴ När jag på den tjugofjärde dagen i första månaden stod vid den stora floden Tigris

^5-6 fick jag plötsligt se en man stå framför mig, klädd i en linneklädnad, med ett bälte av renaste guld runt midjan och med en underbar utstrålning. Hans ansikte lyste och hans ögon var som eldslågor. Hans armar och fötter sken som av polerad koppar, och hans röst var som sorlet från många människor.

⁷ Jag, Daniel, såg ensam denna syn. Männen som var med mig såg ingenting, men de blev oerhört rädda. De sprang och gömde sig

⁸ och lämnade mig ensam kvar. När jag såg denna mäktiga syn vek kraften från mig så att jag blev matt och alldeles hjälplös.

⁹ När han talade till mig föll jag till marken i djup sömn.

¹⁰ Men en hand rörde vid mig och lyfte mig, så att jag skälvande kom upp på alla fyra.

¹¹ Och jag hörde hans röst: 'Daniel, du Guds älskade, res dig och lyssna noga till vad jag har att säga dig, för Gud har skickat mig till dig.' Då reste jag mig upp, fortfarande darrande av rädsla.

¹² Då sa han: 'Var inte rädd, Daniel, för din bön har blivit hörd i himlen och besvarad redan första dagen du började din fasta inför Herren och bad om förstånd. Redan då blev jag skickad hit för att träffa dig.

¹³ Men under tjugoen dagar blockerades min väg av den onde ande som regerar över det persiska riket. Då kom Mikael, en av de främsta i den himmelska armén, till min hjälp, så att jag kunde ta mig förbi dessa andar som regerar över Persien.

¹⁴ Nu är jag här för att tala om för dig vad som ska hända ditt folk, judarna, vid tidens slut. Uppfyllelsen av synen ligger många år framåt i tiden.'

¹⁵ Hela tiden medan han talade stod jag med blicken nedåtvänd och förmådde inte säga ett ord.

¹⁶ Då var det någon som såg ut som en människa som rörde vid mina läppar. Jag kunde tala igen, och jag sa till budbäraren från himlen: 'Herre, jag är skrämd av din närvaro och känner mig alldeles kraftlös.

¹⁷ Hur skulle jag kunna tala med en sådan som du? All min kraft är borta och jag kan knappast andas.'

¹⁸ Då rörde han som såg ut som en människa vid mig, och jag kände hur krafterna återvände.

¹⁹ 'Gud älskar dig mycket

²⁶ Dessa anmärkningar om Antikrist är riktade särskilt till dem som gärna vill binda för era ögon och leda er vilse.

²⁷ Men ni har tagit emot den helige Ande, och när han bor i er behöver ni ingen annan som talar om för er vad som är rätt. Han undervisar er nämligen om allt, och han är Sanningen. Se till att han får leva i er och att ni gör vad han har sagt.

²⁸ Ja, mina kära barn, lev kvar i gemenskap med Kristus. Då vet ni att allt står rätt till med er när han kommer och att vi inte behöver skämmas för att möta honom utan med glädje kan se honom i ögonen.