Revised Common Lectionary (Complementary)
Längtan efter Gud
1-2 Som hjorten längtar efter friskt vatten, så längtar jag efter dig, min Gud.
3 Jag törstar efter dig, du den levande Guden. Var kan jag finna dig, vart ska jag gå för att tillbe dig?
4 Jag gråter dag och natt och ropar till dig om hjälp, och hela tiden frågar mina fiender hånfullt: Var är din Gud?
5-6 Fatta mod, min själ! Kom ihåg alla de gånger (hur skulle jag förresten kunna glömma dem!), när vi gick i procession till templet, och vi sjöng med glädje och prisade Herren. Varför är jag så deprimerad? Varför är jag så orolig och ledsen? Jag sätter mitt hopp till Gud! Jag ska åter tacka honom. Ja, än en gång ska jag få prisa honom för hans hjälp.
7 Ändå står jag här dyster och nere, men jag ska tänka på din godhet mot detta underbara land, där Jordan flyter fram och där bergen Hermon och Misar reser sig.
8 Hans svallande vågor slår över mig, och sorgefloderna sköljer över mig som dånande vattenfall.
9 Och ändå slösar Herren dag efter dag sin trofasta kärlek på mig. Under natten sjunger jag sånger och ber till honom, den Gud som ger mig liv.
10 Gud, min klippa! Jag ropar till dig: Varför har du övergett mig? Varför måste jag utstå dessa anfall från mina fiender?
11 Deras förolämpningar har brutit ner mig, när de gång efter gång hånat mig och frågat: Var är din Gud?
12 Men, min själ, tappa inte modet! Bli inte upprörd! Hoppas bara på Gud. Jag vet att jag på nytt ska få orsak att prisa honom för allt han gör. Han är min hjälp! Han är min Gud!(Fortsättning av föregående psalm)
En helande ström
47 Sedan ledde han mig tillbaka till templets ingång. Jag såg en ström som flöt fram österut under den södra delen av templet och passerade på södra sidan av altaret.
2 Sedan förde han mig utanför muren genom den norra porten och runt den östra entrén, där jag såg strömmen rinna fram på den södra sidan om östra porten.
3 Vi gick österut, och han mätte upp en sträcka av femhundra meter. Där bad han mig att gå över strömmen. Vattnet nådde upp till fotknölarna.
4 Han mätte upp ytterligare femhundra meter. Där räckte vattnet mig till knäna.
5 Femhundra meter senare räckte det mig till midjan, och efter ytterligare femhundra meter hade det blivit en så djup och stark ström att ingen kunde ta sig över. Vattnet var djupt nog att simma i.
6 Han sa till mig att komma ihåg vad jag hade sett, och sedan ledde han mig tillbaka utmed stranden.
7 Nu såg jag att det växte en mängd träd på båda sidor om floden!
8 Han sa till mig: Floden flyter österut genom öknen och Jordandalen till Döda havet, och där ska jag förvandla det salta vattnet så att det blir friskt och rent och rikt på fisk.
9 Allt som kommer i beröring med vattnet från den här floden ska få liv.
10 Fiskare ska stå utmed Döda havets stränder och fiska hela vägen från En-Gedi till En-Eglaim. Stränderna ska vara fulla av nät som ligger och torkar i solen. Döda havet ska bli lika rikt på olika slags fisk som Medelhavet.
11 Men sump- och träskmarker kommer fortfarande att vara salta.
12 Alla slags fruktträd ska växa utmed flodens stränder. Deras löv ska aldrig gulna eller falla av, och de ska alltid bära frukt. Varje månad ska det bli en ny skörd, för träden får vatten från floden som rinner ut från templet. Av frukten ska man äta, och löven kan användas som läkemedel.
Skyldigheten att kämpa för sanningen
17 Kära vänner, kom ihåg vad vår Herres, Jesu Kristi, apostlar berättade för er.
18 De brukade säga, att det i den yttersta tiden ska komma människor, vilkas enda mål i livet är att på alla upptänkliga sätt söka egna njutningar.
19 De orsakar motsättningar och har världens ande i sig, inte den helige Ande som bor i er.
20 Ni, kära bröder, måste starkare än någonsin bygga era liv på den grund som är vår heliga tro, och be i den helige Andes styrka och kraft.
21 Håll er kvar i Guds kärlek medan ni uthålligt väntar på det eviga liv, som vår Herre Jesus Kristus i sin godhet ska ge er.
22 Försök att hjälpa dem som säger emot er. Var kärleksfulla mot dem som tvivlar.
23 Rädda dem genom att rycka dem ut ur helvetets lågor. Hjälp dem, men var försiktiga, så att ni inte själva dras in i deras synd! Ta avstånd från varje spår av den.
24-25 All ära tillhör honom som ensam är Gud och som räddar oss genom Jesus Kristus, vår Herre. Ja, härlighet, majestät, kraft och makt tillhör honom från tidernas början och ska göra det i evighet. Han har makt att bevara er från fall och att under jubelrop föra er, fullkomliga och utan synd, till sin härlighet. Amen.Judas
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®