Revised Common Lectionary (Complementary)
Jag är i nöd
17 Var rättvis mot mig, Herre! Jag har varit ärlig och gjort vad som är rätt. Lyssna därför till mitt innerliga rop och
2 frikänn mig! Du vet vad som är sant.
3 Du har prövat mig och genomskådat mina hemligaste tankar. Du har till och med kommit om natten och inte funnit något ont hos mig, och du vet att jag har talat sanning.
4 Jag har lytt dina bud och hållit mig borta från män som brukar våld.
5 Jag har alltid gått dina vägar.
6 Jag ber till dig, därför att jag vet att du ska svara mig, Gud! Ja, lyssna till mina ord.
7 Visa mig hur mycket du älskar mig, du som är en Frälsare för alla som söker din hjälp mot sina fiender!
8 Skydda mig som din ögonsten, göm mig under dina vingars skugga!
9 Mina fiender omger mig. De har mord i blicken.
10 De är skoningslösa och visar ingen medkänsla. Hör, hur de skryter!
11 Överallt omringar de mig och kan när som helst slå mig till marken.
12 De är som lejon, ivriga att slita sönder sitt byte, som unga lejon som ligger på lur och väntar på sitt tillfälle.
13-14 Herre, kom och gå emot mina fiender! Slå ner dem! Rädda mig från denna världens människor som har allt de behöver, dessa människor som du här i livet har överöst med dina rikedomar, så att också deras barn och barnbarn kan leva i överflöd.
15 Men min glädje beror inte på att jag är rik, utan på att jag inte gjort något orätt. Och när jag vaknar upp i himlen, kommer jag att vara mer än nöjd, för jag ska då få se dig ansikte mot ansikte.
En folkräkning med konsekvenser
21 Men så drog Satan olycka över Israel, genom att han fick David att börja med en folkräkning.
2 Gör en fullständig folkräkning över invånarna i hela landet, från Beer-Seba till Dan, och meddela mig resultatet, sa David till överbefälhavaren Joab.
3 Men Joab kom med invändningar: Om Herren så skulle föröka sitt folk hundra gånger, tillhör de väl ändå alla dig? Varför vill du få Israel att synda?
4 Men kungens ord gällde framför Joabs, och Joab gjorde som han blivit tillsagd. Han besökte hela Israel och återvände till Jerusalem.
5 Han rapporterade till David att det fanns 1.100.000 män i Israel och 470.000 i Juda i åldrar lämpade för krigstjänst,
6 men han räknade inte med Levis och Benjamins stammar, för han var så bekymrad över vad kungen fått honom att göra.
7 Herren var också missnöjd med denna folkräkning och straffade därför Israel.
8 Då sa David till Gud: Det är jag som har syndat. Förlåt mig. Nu inser jag hur fel detta har varit!
9 Då sa Herren till profeten Gad, Davids vän och rådgivare:
10-11 Gå och säg så här till David: 'Så säger Herren. Du får välja mellan tre saker. Det du väljer kommer att drabba dig.'
12 Gad gick till David och framförde vad Herren hade sagt: Du får välja mellan tre års hungersnöd, tre månaders förödelse genom Israels fienders svärd eller tre dagar av dödlig pest som Herrens ängel ska låta komma över varje del av landet. Tänk över detta och låt mig veta vilket svar jag ska ge honom som har sänt mig.
13 Det här är ett fruktansvärt svårt beslut att fatta, svarade David. Låt mig falla i Herrens händer hellre än i människors, för Guds nåd är så stor.
14 Herren sände då en pest över Israel, och 70.000 män dog av den.
15 Under pesten sände Gud också en ängel för att förstöra Jerusalem, men Gud fick sådant medlidande med staden, att han ångrade sig och hindrade ängeln. Stopp! Det är nog! sa Gud till ängeln. Herrens ängel stod just då vid jebuseen Ornans loge.
16 David fick se Herrens ängel stå där mellan himmel och jord och peka mot Jerusalem med sitt dragna svärd. Då föll han och de äldste i Israel ner på marken inför Herren klädda i säcktyg.
17 Jag är den som har syndat genom att ge befallning om folkräkningen, sa David till Gud. Men vad har dessa får i min hjord gjort? Herre, min Gud, döda mig och min familj, men inte ditt eget folk.
2 Mina kära barn, jag berättar detta för er för att ni ska hålla er borta från synden. Men om ni syndar, finns det någon som ber för er inför Fadern. Hans namn är Jesus Kristus, den ende som är alltigenom god och som helt gör Guds vilja.
2 Det var han som tog straffet för våra synder på sig och förde oss in i gemenskap med Gud. Genom honom får vi förlåtelse för våra synder, och inte bara vi, utan hela världen.
3 Hur kan vi vara säkra på att vi tillhör honom? Jo, genom att hålla hans bud. Försöker vi då verkligen göra vad han vill att vi ska göra?
4 Någon kanske säger: Jag är kristen. Jag är på väg till himlen. Jag tillhör Jesus. Men om han inte gör vad Jesus har sagt att han ska göra, är han en lögnare.
5 Den däremot som lyder hans ord lever ett liv genomlyst av Guds kärlek. Så kan ni alltså veta om ni är kristna eller inte.
6 Den som säger att han är kristen måste leva som Kristus gjorde.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®