Revised Common Lectionary (Complementary)
97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
9 Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 »Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
13 En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 »Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
18 han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup. ----
2 Mina kära barn, detta skriver jag till eder, för att I icke skolen synda. Men om någon syndar, så hava vi en förespråkare hos Fadern, Jesus Kristus, som är rättfärdig;
2 och han är försoningen för våra synder, ja, icke allenast för våra, utan ock för hela världens.
3 Därav veta vi att vi hava lärt känna honom, därav att vi hålla hans bud.
4 Den som säger sig hava lärt känna honom och icke håller hans bud, han är en lögnare och i honom är icke sanningen.
5 Men den som håller hans ord, i honom är förvisso Guds kärlek fullkomnad. Därav veta vi att vi äro i honom.
6 Den som säger sig förbliva i honom, han är ock pliktig att själv så vandra som Han vandrade.