Revised Common Lectionary (Complementary)

Övervunnen rädsla

^1-3 Herre, var barmhärtig mot mig! Hela dagen har fiendetrupperna ryckt fram. Många är stolta över att få strida mot mig. De längtar efter att kunna besegra mig!

^4-5 Men när jag är rädd, sätter jag mitt hopp till Gud. Jag litar på dina löften. Vad kan vanliga dödliga människor göra mot mig, så länge jag litar på dig?

⁶ De försöker alltid förvränga vad jag säger. Alla deras planer går ut på att skada mig.

⁷ De gömmer sig överallt och lyssnar efter mina steg och väntar på ett lämpligt tillfälle att döda mig.

⁸ De tror att de ska lyckas! Men låt dem inte göra det, Herre! Slå dem till marken i din vrede!

⁹ Du har sett hur jag plågad har irrat omkring. Alla mina tårar har du räknat, ja du har antecknat varenda en av dem i din bok.

¹⁰ Den dag jag ropar till dig om hjälp, kommer striden att vända och mina fiender att fly! Därför vet jag att Gud är på min sida!

^11-12 Jag tror på Gud och prisar honom för hans löften. Jag är inte rädd för någonting som dessa människor skulle kunna göra mig!

¹³ Herre, jag ska utan att tveka göra vad jag har lovat dig.

¹⁴ Tack för att du har räddat mig undan döden och styrt mina steg, så att jag inte har fallit. Därför får jag leva vidare i din närhet och vandra i livets ljus.

Ett under med olja och mjöl

^8-9 Gå till byn Sarefat i närheten av Sidon och stanna där, sa Herren till Elia. Där finns en änka som jag har befallt att ge dig mat.

¹⁰ Elia gick alltså till Sarefat. När han kom fram till stadsporten fick han se en änka som gick och samlade ved, och han bad henne om lite vatten.

¹¹ När hon gick för att hämta vattnet, ropade han efter henne att också ta med en bit bröd till honom.

¹² Jag svär vid Herren, din Gud, att jag inte har en enda brödbit i hela huset, svarade hon. Jag har bara en handfull mjöl kvar och några droppar olja i bottnen på krukan. Jag skulle just samla ihop lite ved för att laga vår sista måltid, för sedan kommer min son och jag att dö av svält.

¹³ Var inte orolig, sa Elia till henne. Gå och baka av det du har, men ge mig först! Sedan ska det fortfarande finnas tillräckligt kvar åt dig och din son.

¹⁴ Herren, Israels Gud, säger att det alltid ska finnas tillräckligt med mjöl och olja i ditt förråd, ända tills han sänder regn och det kan börja växa igen!

¹⁵ Hon gjorde som Elia hade sagt till henne, och både hon och hennes son och profeten fortsatte sedan att äta av hennes förråd så länge de behövde.

¹⁶ Det fanns alltid tillräckligt med mjöl och olja kvar, precis som Herren hade lovat genom Elia.

⁶ Men när jag är bland mogna kristna talar jag den djupa vishetens ord. Det är inte den visdom som hör till denna världen, och inte det slag som tilltalar denna världens stora män, som är på väg mot sin undergång.

⁷ Våra ord är visa därför att de kommer från Gud. Guds plan, som tidigare var okänd för oss - fastän den hade utformats till vår hjälp innan världen skapades - ska enligt hans beslut föra oss in i himlens härlighet.

⁸ Denna världens stora män har inte förstått denna plan. Om de hade gjort det skulle de aldrig ha korsfäst härlighetens Herre.

⁹ Det är detta Skriften menar när den säger att ingen människa har någonsin sett, hört eller ens kunnat föreställa sig vilka underbara saker Gud har förberett åt dem som älskar Herren.

¹⁰ Men vi känner till allt detta, eftersom Gud har sänt sin Ande för att tala om det för oss, och hans Ande utforskar och visar oss alla Guds djupaste hemligheter.

¹¹ Ingen kan egentligen veta hur någon annan tänker eller verkligen är, utom den personen själv. Och ingen kan känna Guds tankar utom Guds egen Ande.

¹² Och Gud har faktiskt gett oss sin Ande, inte världens ande, för att vi ska kunna förstå hans tankar och de gåvor av nåd och välsignelse som han har gett oss.

¹³ När vi har berättat för er om dessa gåvor, har vi till och med använt samma ord som den helige Ande använde, inte ord som vi som människor skulle välja. Vi använder alltså den helige Andes ord för att förklara andliga sanningar.

¹⁴ Den människa som inte har Anden kan inte förstå och kan inte ta emot de tankar från Gud, som den helige Ande ger. De låter oförnuftiga, eftersom bara de som har den helige Ande inom sig kan förstå dem. För alla andra är det helt ofattbart.

¹⁵ Men den andliga människan har insikt i allt, och det oroar och förbryllar världens människor, som inte förstår vad det är frågan om.

¹⁶ Men hur skulle de kunna det? De har ju aldrig lärt känna Herrens tankar och de kan inte ge honom råd. Men hur ofattbart det än kan verka, så har faktiskt vi kristna inom oss del av samma sinne och tankar som Kristus själv.