Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 34[a]
Herrens godhet och hjälp
1 Av David, när han låtsades vara vansinnig inför Abimelek, som drev bort honom så att han gick sin väg.
2 Jag vill alltid välsigna Herren,
hans lov skall ständigt vara i min mun.
3 Min själ skall berömma sig av Herren,
de ödmjuka skall höra det och glädja sig.
4 Lova med mig Herren,
låt oss tillsammans upphöja hans namn!
5 Jag sökte Herren och han svarade mig,
ur all min förskräckelse räddade han mig.
6 De som ser upp till honom strålar av fröjd,
deras ansikten behöver ej rodna av blygsel.
7 Här är en betryckt som ropade
och Herren hörde honom,
han räddade honom ur all hans nöd.
8 Herrens ängel slår sitt läger
omkring dem som fruktar honom,
och han befriar dem.
9 Smaka och se att Herren är god.
Salig är den människa
som flyr till honom.
10 Frukta Herren, ni hans heliga,
de som fruktar honom lider ingen brist.
11 Unga lejon lider nöd och hungrar,
de som söker Herren saknar ej något gott.
12 Kom, barn, och lyssna till mig,
jag skall lära er att frukta Herren.
13 Är du en människa som älskar livet
och vill se goda dagar?
14 Avhåll då din tunga från det som är ont,
dina läppar från att tala svek.
15 Vänd dig bort från det onda och gör det goda,
sök friden och jaga efter den.
16 Herrens ögon är vända till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop.
17 Men Herrens ansikte är emot dem som gör det onda,
han vill utplåna minnet av dem från jorden.
18 När de rättfärdiga ropar hör Herren,
han räddar dem ur all nöd.
19 Herren är nära dem som har ett förkrossat hjärta
och frälsar dem som har en bedrövad ande.
20 Den rättfärdige måste lida mycket,
men Herren räddar honom ur allt.
21 Han bevarar alla hans ben,
inte ett enda av dem skall krossas.
22 Det onda skall döda den ogudaktige,
de som hatar den rättfärdige skall stå med skuld.
23 Herren friköper sina tjänares själar,
ingen som flyr till honom skall stå med skuld.
10 Jag är min väns,
och till mig står hans åtrå.
11 Kom, min vän,
låt oss gå ut på fälten
och stanna i byarna över natten.
12 Låt oss tidigt stå upp och gå till vingårdarna
för att se om vinstocken har friska skott,
om knopparna har öppnat sig,
om granatträden har fått blommor.
Där vill jag ge dig min kärlek.
13 Kärleksäpplena sprider sin doft,
och vid våra dörrar finns alla slags utsökta frukter,
både nya och gamla.
Åt dig, min vän, har jag förvarat dem.
8 O, att du hade varit som en bror för mig,
ammad vid min moders bröst!
Om jag då hade mött dig där ute,
så hade jag fått kyssa dig,
och ingen skulle ha tänkt illa om mig för det.
2 Jag hade då fått leda dig,
föra dig in i min moders hus,
och du skulle ha undervisat mig.
Kryddat vin skulle jag ha gett dig att dricka,
av saften från mitt granatträd.
Bruden talar till Jerusalems döttrar
3 Hans vänstra arm vilar under mitt huvud,
och hans högra omfamnar mig.
4 Jag bönfaller er, ni Jerusalems döttrar:
Oroa inte kärleken, stör den inte,
förrän den själv vill.
25 De fann honom på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?" 26 Jesus svarade dem: "Amen, amen säger jag er: Ni söker mig inte därför att ni har sett tecken, utan därför att ni fick äta av bröden och blev mätta.
27 Arbeta inte för den mat som tar slut utan för den mat som varar och ger evigt liv och som Människosonen skall ge er. På honom har Gud, hans Fader, satt sitt sigill." 28 De frågade honom: "Vad skall vi göra för att utföra Guds gärningar?" 29 Jesus svarade: "Detta är Guds gärning, att ni tror på den som han har sänt." 30 De sade till honom: "Vad gör du för tecken, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du göra? 31 Våra fäder fick äta manna i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta." [a] 32 Då sade Jesus till dem: "Amen, amen säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen, utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen. 33 Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv." 34 De sade till honom: "Herre, ge oss alltid det brödet!" 35 Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln