Old/New Testament

Rening från synden

13 På den dagen skall Davids hus och Jerusalems invånare ha en öppen källa till rening från synd och orenhet.

² På den dagen skall det ske, säger Herren Sebaot, att jag skall utrota avgudarnas namn ur landet, så att man inte mer skall komma ihåg dem. Också profeterna och den orene anden skall jag ta bort ur landet. ³ Om någon ändå uppträder som profet, så skall hans far och mor, de som fött honom, säga till honom: "Du kan inte få leva, för du talar lögn i Herrens namn." Och hans egna föräldrar, hans far och mor, skall sticka ner honom när han profeterar.

⁴ Det skall ske på den dagen att profeterna skall skämmas för sina syner, när de profeterar. De skall inte längre klä sig i en mantel av hår för att bedraga, ⁵ utan var och en skall säga: "Jag är ingen profet. Jag är åkerbrukare och redan i min ungdom blev jag köpt till slav." ⁶ Om man då frågar honom: "Vad är det för sår du har på händerna?" skall han svara: "Dem har jag fått hemma hos mina vänner."

Herrens Herde slagen

En prövad kvarleva - Herrens rätta folk

Herrens dag kommer

¹⁰ Hela landet, från Geba till Rimmon, söder om Jerusalem, skall förvandlas till en slätt. Men staden skall vara upphöjd och förbli på sin plats, från Benjaminsporten till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten, och från Hananeltornet till de kungliga vinpressarna.

¹² Detta är den plåga med vilken Herren skall slå alla de folk som drar ut mot Jerusalem:

Hednafolken tillber Konungen

¹⁶ Det skall ske att var och en som är kvar av alla de hednafolk som kom emot Jerusalem skall dra dit upp, år efter år, för att tillbe konungen, Herren Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden. ¹⁷ Men om någon av jordens folkstammar inte drar upp till Jerusalem för att tillbe konungen, Herren Sebaot, skall inget regn komma över dem. ¹⁸ Om Egyptens folkstam inte drar upp och kommer dit, skall inte heller något regn komma. Detta blir den plåga som Herren skall slå hednafolken med, de som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. ¹⁹ Detta skall vara det straff som drabbar Egypten, ja, det straff som drabbar alla hednafolk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden.

²⁰ På den dagen skall det på hästarnas bjällror stå: "Helgad åt Herren ", och grytorna i Herrens hus skall vara som offerskålarna framför altaret. ²¹ Varje gryta i Jerusalem och Juda skall vara helgad åt Herren Sebaot, så att var och en som frambär offer kan komma och ta en sådan för att laga till köttet. Ingen kanané^[a] skall mer finnas i Herren Sebaots hus på den dagen.

Den nya himlen och den nya jorden

21 Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. ² Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. ³ Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. ⁴ Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

⁵ Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." ⁶ Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. ⁷ Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. ⁸ Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden."

Det nya Jerusalem

⁹ En av de sju änglarna med de sju skålarna, som var fyllda med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: "Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru." ¹⁰ Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud, ¹¹ och som ägde Guds härlighet. Dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. ¹² Staden hade en stor och hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. ¹³ I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. ¹⁴ Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar.

¹⁵ Och han som talade till mig hade en mätstång av guld för att mäta staden och dess portar och dess mur. ¹⁶ Staden bildade en fyrkant och var lika lång som den var bred. Och han mätte upp den med mätstången till tolv tusen stadier. Dess längd, bredd och höjd var lika. ¹⁷ Han mätte också upp dess mur till etthundrafyrtiofyra alnar efter människors mått, som också är änglars. ¹⁸ Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas. ¹⁹ Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, ²⁰ den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. ²¹ De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje särskild port var en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld som genomskinligt glas.

²² Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, den Allsmäktige, och Lammet är dess tempel. ²³ Staden behöver inte ljus från sol eller måne, ty Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet. ²⁴ Och folken skall vandra i dess ljus, och jordens kungar skall föra in sin härlighet i den. ²⁵ Stadens portar skall aldrig stängas om dagen - natt skall inte finnas där - ²⁶ och folkens härlighet och ära skall föras in i staden. ²⁷ Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.