Old/New Testament

Herren ska hjälpa Israel

41 Var tysta och lyssna till mig, ni länder bortom havet! Kom nu alla länder med era svar. Kom hit och tala. Låt oss komma inför rätta tillsammans.

² Vem har satt honom i rörelse, han som kommer österifrån, som segrar vid varje steg han tar? Vem är det, om inte Herren? Herren har låtit honom segra över många folk och tillåtit honom trampa kungar under sina fötter och döda hela arméer med svärd.

³ Gud låter honom förfölja dem och dra vidare på nya vägar.

⁴ Vem har kunnat göra något sådant generation efter generation? Det är jag, Herren, den förste och den siste. Det är bara jag som kan göra något sådant.

⁵ Länderna bortom havet ser på detta med skräck. Väldiga riken darrar och förbereder sig för krig.

⁶ Var och en försöker intala mod i sin nästa och säger: Var inte rädd! Han kommer inte att segra.

⁷ Men de skyndar sig att göra en ny avgud. Träsnidaren skyndar på guldsmeden, och den som gjuter hjälper till vid städet. Det här blir bra, säger de till varandra. Noggrant sätter de ihop delarna och ställer den på plats, så att den inte ska falla omkull!

⁸ Men du, Israel, är mitt utvalda folk. Du är Abrahams familj, och han var min vän.

⁹ Jag har kallat dig tillbaka från jordens ändar och sagt att du ska tjäna bara mig, för jag har utvalt dig och ska inte stöta bort dig.

¹⁰ Frukta inte, för jag är med dig! Var inte förskräckt! Jag är din Gud. Jag ska ge dig styrka. Jag ska hjälpa dig. Jag ska uppehålla dig med min segrande högra hand.

¹¹ Titta, hur alla dina arga fiender är förvirrade och förskingrade! Alla som står emot dig kommer att dö.

¹² Förgäves ska du leta efter dem, de ska försvinna allesammans.

¹³ Jag håller dig vid din högra hand. Jag är Herren, din Gud, och jag säger till dig att du inte ska vara rädd. Jag är här för att hjälpa dig.

¹⁴ Trots att du är föraktad ska du inte vara rädd, Israel, för jag ska hjälpa dig. Jag är Herren, din befriare. Jag är den Helige i Israel.

¹⁵ Jag ska göra dig till en tröska, nyslipad och vass. Du ska krossa alla fiender och göra bergen till grus.

¹⁶ Du ska kasta upp dem i luften, och vinden ska blåsa bort dem. Virvelvindar ska sprida dem åt alla håll. Herrens glädje ska fylla dig, och du ska berömma dig av Israels Gud.

¹⁷ När de fattiga och lidande söker vatten och inte finner något och deras tungor torkar ut av törst, då ska jag svara när de ropar till mig. Jag, Israels Gud, ska aldrig överge dem.

¹⁸ Jag ska låta floder rinna fram uppe på höjderna, och ge dem källor av vatten i dalarna! I öknarna ska det också finnas vatten, och floder ska rinna fram genom förtorkade områden.

¹⁹ Jag ska plantera träd i öknen, ceder, myrten, oliv, cypress och andra ädla träd.

²⁰ Detta under ska alla se och förstå att det är Gud, Israels Helige, som har gjort det.

²¹ Kan era avgudabilder göra sådana saker? Låt dem komma till bevis, säger Gud, Israels kung.

²² Låt dem försöka tala om för oss vad som hänt under år som gått, eller vad som ska ske i framtiden.

²³ Så är det! Om de verkligen är gudar så ska de tala om vad som ligger i framtiden eller göra något, ont eller gott, som kan övertyga oss.

²⁴ Men nej! Ni är mindre än ingenting och kan inte göra något alls. Den som väljer er är avskyvärd!

²⁵ Men jag har satt en man i rörelse från norr och från öster. Han trampar på härskare som om de var grus och knådar dem som en krukmakare sin lera.

²⁶ Vem om inte jag har talat om för dig att det här skulle ske? Vem mer var det som förutsa detta och fick dig att medge att han hade rätt? Ingen annan. Inte en enda sa något!

²⁷ Jag var den förste som sa till Jerusalem: Se! Er hjälp är på väg!

²⁸ Det var inte någon av era avgudar som sa det. Ingen svarade när jag frågade.

²⁹ De är alla värdelösa, och deras avbilder orsakar bara förvirring.

Herrens utvalde

42 Se på min tjänare, som jag uppehåller, min utvalde som jag har behag till! Jag ska låta min Ande vara över honom, och han ska uppenbara för världens folk vad rättvisa är.

² Han ska gå stilla fram, och inte höja rösten.

³ Han ska inte krossa ett sönderbrutet strå och inte heller släcka en fIämtande låga. Han ska uppmuntra dem som är frestade att ge upp. Han ska se till att alla som behandlats orättvist ska få sin rätt.

⁴ Han kommer inte att vara nöjd förrän sanning och rättfärdighet råder över hela jorden, nej, inte förrän de avlägsna länderna bortom havet satt sitt hopp till honom.

⁵ Herren Gud, som skapade himlarna och bredde ut dem och som skapade jorden och allt som finns på den, och som ger liv och ande till alla i hela världen, han är den som säger till sin tjänare:

⁶ Jag, Herren, har kallat dig att uppenbara min rättfärdighet. Jag ska visa dig vägen och uppehålla dig. Jag har gett dig till mitt folk som en bekräftelse på mitt förbund med dem. Du ska också vara ett ljus, som ska visa alla nationer vägen till mig.

⁷ Du ska öppna de blindas ögon och befria de fångna ur mörker och ensamhet.

⁸ Jag är Herren! Det är mitt namn, och jag ska inte ge min ära till någon annan. Jag vill inte dela min ära med avgudar.

⁹ Allt som jag förutsagt har slagit in, och nu ska jag profetera nytt för dig. Jag ska tala om för dig vad som ska ske i framtiden.

¹⁰ Sjung en ny sång till Herren! Sjung hans pris från jordens alla ändar! Sjung, du hav! Sjung, ni alla som bor i länderna bortom havet!

¹¹ Stäm in i kören, ni ökenstäder Kedar och Sela och ni som bor uppe på bergen!

¹² Låt kustländerna upphöja Herren och sjunga om hans väldiga makt!

¹³ Herren kommer att vara en hjälte, som fienden fruktar. Han kommer att ge upp väldiga krigsrop och övervinna sina motståndare.

¹⁴ Jag har varit tyst länge och lagt band på mig, men nu kommer jag att ge fritt utlopp åt min vrede. Jag ska ropa som en kvinna i födslovåndor.

¹⁵ Jag ska jämna ut bergen och höjderna och låta gräset på dem torka bort. Jag ska torka ut floder och dammar.

¹⁶ Jag ska leda det blinda Israel på en väg som man inte sett förut. Jag ska göra mörkret till ljus framför dem och jämna till vägen. Jag ska inte överge dem.

¹⁷ Men de som litar på avgudar och kallar dem gudar kommer att bli bortvisade och stå där med sin skam.

Blinda och döva för Herrens ord

¹⁸ Så blinda och döva ni är inför Gud! Varför vill ni inte höra på? Varför vill ni inte se?

¹⁹ Vem i hela världen är så blind som mitt folk, som är ämnat att vara sanningens budbärare åt mig! Vem är så blind som min utvalde, Herrens tjänare?

²⁰ Ni ser och förstår vad som är rätt men bryr er inte om att göra det. Ni hör utan att ändå riktigt lyssna.

²¹ Herren vill att hans lag ska vara respekterad och ärad. Genom den vill han visa världen sin rättfärdighet.

²² Men se på hans folk, detta folk som skulle uppenbara härligheten i hans lag för hela världen! Det är utplundrat och har blivit slavar och hålls gämda i fängelser. Det är nu utlämnat till skövling för alla, och saknar skydd.

²³ Är det ingen av er som kan tillämpa lärdomarna från det förgångna och se vilken förödelse som väntar er i framtiden?

²⁴ Vem var det som tillät att Israel blev plundrat? Var det inte Herren? Det var Herren de syndade mot, för de ville inte gå dit han skickade dem och inte heller lyssna till hans lagar.

²⁵ Det är därför Gud lät en sådan vrede komma över sitt folk att det blev slaget i striden. Men fastän de blev prövade i eld, förstod de inte att det var Gud som ville att de skulle göra bättring.

1 Från Paulus, Silvanus och Timotheos.Till församlingen i Thessalonike och alla er som tillhör Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid från Gud önskar vi er.

Paulus berömmer församlingen i Thessalonike för deras tro

² Vi tackar alltid Gud för er alla och ber alltid för er.

³ När vi ber till vår Gud och Far för er, kommer vi alltid ihåg er kärlek och hur den har visat sig i konkreta handlingar, och hur ivrigt ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus ska komma tillbaka.

⁴ Kära bröder, vi vet att Gud har valt ut er och att han älskar er,

⁵ för när vi kom till er med de goda nyheterna, avfärdade ni dem inte som meningslöst prat. Nej, ni lyssnade med stort intresse. Det som vi berättade grep er verkligen, för den helige Ande övertygade er om att det vi sagt var sant. Och ni vet att våra liv ytterligare bevisade sanningen i vårt budskap.

⁶ Därför kom ni att följa det exempel som vi och också Herren har visat er. Ni tog nämligen emot vårt budskap med glädje i den helige Ande, trots de förföljelser och bekymmer det vållade er.

⁷ Sedan blev ni själva ett föredöme för alla de andra kristna i Makedonien och Achaia.

⁸ Och nu har Herrens ord förts vidare av er till andra människor runt omkring, långt bortom Makedoniens och Achaias gränser. För vart vi än kommer, träffar vi människor som berättar om er tro på Gud. Själva behöver vi inte säga någonting.

⁹ Allesammans talar om hur ni välkomnade oss, och hur ni vände er bort från era avgudar och till Gud, så att den levande och sanne Guden nu är er ende Herre.

¹⁰ Och man berättar om hur ni ser fram emot att hans Son, Jesus, ska återvända från himlen, honom som Gud förde tillbaka till livet. Han är den ende som kan rädda oss från Guds fruktansvärda vrede över synden.