Old/New Testament
Profetia över Damaskus och Efraim
17 Profetia om Damaskus:
”Se, Damaskus ska inte längre vara en stad,
bara en hög ruiner.
2 Aroers städer är övergivna.
Där lägger sig hjordar,
och ingen skrämmer dem.
3 Efraims befästa stad ska försvinna,
likaså Damaskus kungamakt
och det som finns kvar av Aram.
Det ska gå med dem
som med israeliternas härlighet,” säger härskarornas Herre.
4 ”Jakobs härlighet ska förblekna den dagen
och hans fetma smälta bort.
5 Det blir som när skördemannen samlar ihop säd
och med sin arm skär av axen,
som när man plockar ax i Refaimdalen.
6 Bara en efterskörd blir kvar,
som när man slår ett olivträd
– två eller tre i trädets topp
och fyra eller fem på grenarna, säger Herren, Israels Gud.”
7 Då ska människorna se på sin Skapare
och rikta sina blickar mot Israels Helige.
8 De ska inte längre vända sig till de altaren
som de själva har tillverkat och inte se på det
som de gjort med sina egna händer, asherapålarna och rökelsealtarna.
9 Den dagen ska deras befästa städer ligga övergivna i skogen och undervegetationen, så som de som en gång övergavs[a] för Israels skull. Allt ska ödeläggas.
10 För du har glömt din frälsnings Gud,
inte kommit ihåg den klippa som är din fästning.
Du planterar ljuvliga plantor av finaste sort
från främmande länder.
11 Samma dag som du planterar dem
börjar de spira och skjuta nya skott.[b]
Men ändå uteblir skörden när plågans dag kommer
med sin outhärdliga smärta[c].
12 Hör hur folkmassorna larmar,
som havets brus är deras rop!
13 Som bruset av stora vatten är folkets raseri,
men han tillrättavisar dem,
och de flyr långt bort,
likt agnar för vinden på bergen,
ja, likt virvlande ogräsfrön i stormen.
14 På kvällen väntar skräck,
i gryningen är de borta.
Detta är våra plundrares del
och våra rövares lott.
Profetia över Kush
18 Ve dig, du land av surrande flygfän,
du land längs Kushs floder,
2 som skickar sändebud över havet,
med papyrusbåtar över vattnen!
Gå, ni snabbfotade budbärare,
till ert välväxta folk med glänsande hy,
ett folk som är fruktat vida omkring,
det starka och segerrika folket
vars land delas av floder.[d]
3 Alla ni världens invånare,
ni som bor på jorden,
lägg märke till banéret som reses på bergen,
och lyssna till hornet som ljuder.
4 För så säger Herren till mig:
”Jag ska vara stilla och betrakta er från min boning,
likt solskenets skimrande hetta
och daggens moln som sänker sig över skörden.”
5 För innan skördetiden är inne,
när vinrankorna slutat blomma
och druvorna börjat mogna,
ska han skära av skotten med en kniv
och ta bort grenarna.
6 Allt ska lämnas åt rovfåglarna i bergen
och markens djur.
Rovfåglarna ska leva av dem på sommaren
och markens djur på vintern.
7 På den tiden ska gåvor bäras fram till härskarornas Herre av det högväxta folket med glänsande hy, ett folk som är fruktat vida omkring, det starka och segerrika folket, vars land delas av floder, till platsen för härskarornas Herres namn, Sions berg.
Profetia över Egypten
19 Profetia om Egypten:
Se, Herren rider på ett snabbt moln,
han kommer till Egypten.
Egyptens avgudar bävar inför honom,
egypterna blir modlösa.
2 ”Jag hetsar upp egypter mot egypter,
bror mot bror,
var och en mot sin nästa,
stad mot stad,
rike mot rike.
3 Egypterna tappar modet,
och deras planer gör jag om intet.
De rådfrågar avgudar, gengångare,
de dödas andar och spådomsandar.
4 Jag ska överlämna Egypten till en hård herres makt,
och en grym kung ska härska över dem”,
säger Herren, härskarornas Herre.
5 Vattnet i Nilen ska torka ut
och flodbanken spricka av torkan.
6 Kanalerna ska stinka,
Egyptens strömmar krympa
och gräs och vass vissna bort.
7 All grönska utmed floden och i floddeltat,
liksom alla sädesfält vid floden
ska torka ut och blåsas bort
och inte mer finnas till.
8 Alla fiskare sörjer och klagar,
alla som kastar ut krokar i Nilen klagar,
och de som kastar ut sina nät i vattnen
är modlösa.
9 De som odlar,
bearbetar och väver lin ger upp,
10 handarbetarna[e] är krossade,
och de som arbetar för lön grips av ångest.
11 Dumma är furstarna i Soan,
faraos visa rådgivare förmedlar dåraktiga råd.
Hur kan ni säga till farao:
”Jag är de vises ättling,
ättling till forntida kungar?”
12 Var är nu dina visa?
Låt dem uppenbara för dig och kungöra
vad härskarornas Herre bestämt om Egypten.
13 Soans furstar agerar som dårar,
Memfis[f] furstar är bedragna,
stammarnas stöttepelare leder Egypten vilse.
14 Herren har utgjutit i dem en förvirringens ande,
så att de får Egypten att ragla vad det än gör,
som en drucken i sina spyor.
15 Egypten kan inget göra,
varken huvud eller svans,
palmtopp eller strå.
16 Egypterna ska då bli som kvinnor, de ska darra av fruktan för härskarornas Herres utsträckta hand mot dem. 17 Juda land ska skapa förvirring bland egypterna. Var och en som hör detta omtalas ska bli förskräckt över de beslut som härskarornas Herre, har fattat.
18 Vid den tiden ska man i fem städer i Egypten tala Kanaans språk och svära vid härskarornas Herre. En av dessa ska kallas Solstaden[g].
19 Mitt i Egyptens land kommer det då att finnas ett altare åt Herren, och vid gränsen ett monument till Herrens ära. 20 Det ska vara till tecken och vittnesbörd om härskarornas Herre i Egypten. När de ropar till Herren för sina förtryckares skull, ska han sända dem en räddare som försvarar och befriar dem. 21 Herren ska göra sig känd för egypterna, och på den tiden ska de lära känna Herren. De ska tjäna honom med slaktoffer och matoffer. De ska avlägga löften inför Herren och hålla dem. 22 Herren ska slå Egypten – slå men också hela. När de vänder sig till Herren ska han svara på deras böner och hela dem.
23 Den dagen ska det gå en huvudväg från Egypten till Assyrien, och assyrierna ska komma till Egypten och egypterna till Assyrien, och egypterna ska tillbe tillsammans med assyrierna. 24 Den dagen ska Israel vara den tredje, vid sidan om Egypten och Assyrien, och bli till välsignelse på jorden. 25 Härskarornas Herre ska välsigna dem:
”Välsignelse över Egypten, mitt folk,
över Assyrien, som jag har format,
och över Israel, mitt arv!”
17 Var därför inte oförståndiga, utan försök att förstå vad Herren vill. 18 Drick er inte fulla på alkohol, för det leder till utsvävningar. Låt er i stället fyllas av Anden, 19 och tala till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, som ni helhjärtat sjunger och spelar för Herren.[a] 20 Tacka alltid vår Gud och Fader för allting i vår Herre Jesus Kristus namn.
Råd angående gifta par
21 Underordna er varandra i fruktan för Kristus, 22 och ni gifta kvinnor era män som Herren. 23 Mannen är huvud för sin hustru, liksom Kristus är huvud för församlingen, Frälsare för denna sin kropp. 24 Så som församlingen underordnar sig Kristus, ska också gifta kvinnor i allt underordna sig sina män.
25 Ni gifta män, älska era hustrur så som Kristus har älskat församlingen och gett sitt liv för den, 26 för att helga den, sedan han gjort den ren genom bad i vatten och genom ordet. 27 Han ville låta församlingen stå där inför honom i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något sådant, helig och felfri. 28 På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp. Den som älskar sin hustru älskar sig själv. 29 Ingen hatar ju sin egen kropp, utan ger den näring och tar hand om den. Så gör Kristus med församlingen. 30 Och i den kroppen är vi alla olika delar.
31 ”Det är därför en man lämnar sin far och mor och håller sig till sin hustru, så att de två blir ett kött.”[b] 32 Det ligger en stor hemlighet i detta, här talar jag om Kristus och församlingen. 33 Men också en man ska älska sin hustru som sig själv, och hustrun ska visa sin man respekt.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.