Old/New Testament

Rening från synden

13 ^(A) På den dagen ska Davids hus och Jerusalems invånare ha en öppen källa till rening från synd och orenhet.

^2 (B) På den dagen ska det ske, säger Herren Sebaot, att jag utrotar avgudarnas namn ur landet så att man aldrig mer ska minnas dem. Även profeterna och den orena anden ska jag ta bort ur landet. ^3 (C) Om någon ändå uppträder som profet så ska hans far och mor, de som fött honom, säga till honom: ”Du får inte leva, för du talar lögn i Herrens namn.” Och hans egna föräldrar, hans far och mor, ska sticka ner honom när han profeterar.

^4 (D) Det ska ske på den dagen att profeterna ska skämmas för sina syner när de profeterar. De ska inte längre klä sig i hårmantel^[a] för att bedra, ^5 (E) utan man ska säga: ”Jag är ingen profet, jag är jordbrukare. Redan i min ungdom blev jag köpt som slav.”^{[b] 6} Om man då frågar honom: ”Vad är det för sår du har på händerna^[c]?” ska han svara: ”Dem har jag fått hemma hos mina vänner.”

Herrens Herde slagen

En prövad kvarleva – Herrens folk

Herrens dag kommer

14 ^(H) Se, Herrens dag kommer!

^10 (P) Hela landet, från Geba till Rimmon söder om Jerusalem, ska förvandlas till en slätt. Men staden ska vara upphöjd och förbli på sin plats, från Benjaminsporten till den förra portens plats, till Hörnporten, och från Hananeltornet till de kungliga vinpressarna.

¹² Detta är den plåga med vilken Herren ska slå alla de folk som drar ut mot Jerusalem:

Hednafolken ska tillbe Kungen

^16 (R) Det ska ske att var och en som är kvar av alla de hednafolk som kom emot Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, och fira lövhyddohögtiden. ^17 (S) Men om någon av jordens folkstammar inte drar upp till Jerusalem för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, blir det inget regn över dem. ¹⁸ Om Egyptens folkstam inte drar upp och kommer dit, blir det heller inget regn över dem. Detta blir den plåga som Herren låter drabba de hednafolk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. ¹⁹ Det blir straffet som drabbar Egypten, straffet som drabbar alla hednafolk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden.

^20 (T) På den dagen ska det stå på hästarnas bjällror: ”Helgad åt Herren”, och grytorna i Herrens hus ska vara som offerskålarna framför altaret. ^21 (U) Varje gryta i Jerusalem och Juda ska vara helgad åt Herren Sebaot, och alla som offrar ska komma och ta en sådan för att tillaga köttet. Ingen kanané^[i] ska mer finnas i Herren Sebaots hus på den dagen.

Den nya himlen och den nya jorden

21 ^(A) Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. ^2 (B) Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. ^3 (C) Och jag hörde en stark röst från tronen: "Se! Nu står Guds boning^[a] bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk^[b], och Gud själv ska vara hos dem. ^4 (D) Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta."

^5 (E) Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, för dessa ord är trovärdiga och sanna." ^6 (F) Sedan sade han till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar ska jag fritt ge ur källan med livets vatten. ^7 (G) Den som segrar ska få detta i arv, och jag ska vara hans Gud, och han ska vara min son. ^8 (H) Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna och de sexuellt omoraliska, ockultisterna, avgudadyrkarna och alla lögnare, de ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden."

Det nya Jerusalem

^9 (I) En av de sju änglarna med de sju skålarna som var fyllda med de sju sista plågorna kom och talade till mig och sade: "Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru." ^10 (J) Och han förde mig i Anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. ^11 (K) Den hade Guds härlighet, dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som kristallklar jaspis.

^12 (L) Staden hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna fanns tolv änglar. Där var också namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. ¹³ I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. ^14 (M) Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod de tolv namnen på Lammets tolv apostlar.

^15 (N) Och han som talade till mig hade en mätstång av guld för att mäta staden och dess portar och dess mur. ¹⁶ Staden bildade en fyrkant och var lika lång som den var bred. Och han mätte upp den med mätstången till tolv tusen stadier.^[c] Dess längd och bredd och höjd var lika. ¹⁷ Han mätte också dess mur till etthundrafyrtiofyra alnar^[d] efter människors mått, som också är änglars.

¹⁸ Muren var byggd av jaspis, och staden var av rent guld som liknade rent glas. ^19 (O) Stadsmurens grundstenar var smyckade med alla slags ädelstenar^[e]. Den första grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, ²⁰ den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. ²¹ De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje port var gjord av en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld, som genomskinligt glas.

²² Något tempel såg jag inte i staden, för Herren Gud den Allsmäktige och Lammet är dess tempel. ^23 (P) Staden behöver inte sol eller måne för att få ljus, för Guds härlighet lyser upp den och dess lampa är Lammet. ^24 (Q) Och folken ska vandra i dess ljus, och jordens kungar ska föra in sin härlighet i den. ^25 (R) Dess portar ska aldrig stängas om dagen – natt ska inte finnas där – ^26 (S) och folkens härlighet och ära ska föras in i staden. ^27 (T) Aldrig ska något orent komma in i den, och inte heller den som ägnar sig åt skändlighet och lögn, utan bara de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.