M’Cheyne Bible Reading Plan

Rening från orenhet

19 Herren talade till Mose och Aron: ² ”Det här är en lag som Herren har fastställt: Säg till israeliterna att föra fram en felfri röd ko som aldrig gått under något ok. ³ Ge den till prästen Elasar. Den ska föras utanför lägret och slaktas inför honom. ⁴ Prästen Elasar ska ta en del av kons blod på sitt finger och stänka sju gånger mot uppenbarelsetältets framsida. ⁵ Sedan ska kon, dess hud, kött, blod och inälvor brännas inför honom. ⁶ Elasar ska ta cederträ, isop och karmosinrött garn och kasta det i elden med den brinnande kon. ⁷ Sedan ska han tvätta sina kläder och bada innan han återvänder till lägret, men han är oren fram till kvällen. ⁸ Den som bränner djuret måste också tvätta sina kläder och bada och han är oren till kvällen.

⁹ Någon som är ren ska samla upp askan efter kon och lägga den på en ren plats utanför lägret. Där ska den förvaras av israeliternas menighet till reningsvatten för att rena från synd. ¹⁰ Mannen som samlat upp askan efter kon ska tvätta sina kläder och vara oren till kvällen. Detta ska vara en beständig stadga för Israels folk och för de främlingar som bor bland dem.

¹¹ Den som rör en död människas kropp är oren i sju dagar ¹² och måste rena sig den tredje och sjunde dagen med vatten som blandats med askan av den röda kon. Då ska han bli ren. Men om han inte gör det på den tredje och sjunde dagen fortsätter han att vara oren. ¹³ Den som rör vid en död människa och inte renar sig har orenat Herrens boning och ska utrotas ur Israel. Eftersom reningsvattnet inte blev stänkt på honom har han orenheten kvar.

¹⁴ Detta är lagen när någon dör i ett tält: var och en som går in i tältet eller är där är oren i sju dagar. ¹⁵ Alla kärl i tältet som är utan lock och inte är täckta är också orena.

¹⁶ Om någon ute på ett fält rör vid någon som har dött i strid eller på annat sätt rör vid ett människoben eller en grav, är denne oren i sju dagar.

¹⁷ För att den orene ska bli ren igen, ska man ta av askan från reningsoffret och lägga den i ett kärl tillsammans med friskt vatten. ¹⁸ Sedan ska någon som inte är oren ta en kvist av isop, doppa den i vattnet och stänka på tältet, på alla kärl i tältet och på dem som har varit inne i tältet, rört vid människoben eller en grav eller rört vid någon som blivit dödad i strid eller dött på annat sätt. ¹⁹ Den rene mannen ska stänka på den orene på den tredje och sjunde dagen och på den sjunde dagen ska han renas. Då ska han tvätta sina kläder och bada och samma kväll blir han fri från sin orenhet. ²⁰ Den som är oren och inte renar sig ska utrotas ur församlingen. Han har orenat Herrens helgedom och inget reningsvatten har blivit stänkt på honom, så han är oren. ²¹ Detta är en bestående stadga för folket. Mannen som stänker reningsvattnet ska tvätta sina kläder och om någon rör vid reningsvattnet är han oren till kvällen. ²² Allt som en oren person rör vid blir orent och den som rör vid honom, kommer att vara oren till kvällen.”

Förtröstan på Gud i farans stund

56 För körledaren, efter ”Den stilla, avlägsna duvan”. Av David, miktam, när filistéerna grep honom i Gat.^[a]

Bön om hjälp, tacksägelse

(Ps 108:2-6)

57 För körledaren, ”Fördärva inte”. Miktam,^[b] av David, när han på sin flykt från Saul var i grottan.

Jesaja och hans barn som tecken

8 Herren sa till mig: ”Ta en stor bokrulle och skriv tydligt^[a] på den: ’Maher shalal hash bas’, ’plundra fort, snabbt byte.’ ” ² Jag kallade till mig trovärdiga vittnen, prästen Uria och Sakarja, Jeverekjas son. ³ Sedan gick jag in till profetissan, och hon blev med barn och födde en son. Då sa Herren till mig: ”Kalla honom ’Maher shalal hash bas.’ ⁴ För innan pojken ens kan säga ’mamma’ eller ’pappa’, ska både Damaskus rikedomar och bytet från Samaria föras bort till kungen i Assyrien.”

⁵ Sedan talade Herren till mig igen och sa:

¹¹ Herren talade allvarligt till mig och varnade mig för att gå samma väg som detta folk: ¹² ”Kalla inte för sammansvärjning allt som detta folk kallar för sammansvärjning. Frukta inte det som de fruktar, bäva inte för det. ¹³ Härskarornas Herre ska ni hålla helig, honom ska ni frukta och bäva för. ¹⁴ Han ska vara en helgedom, för Israels båda släkter ska han vara en stötesten och en klippa som man faller på, och för Jerusalems invånare en snara och en fälla. ¹⁵ Många ska snubbla på den, falla och krossas, snärjas och fångas.”

¹⁶ Bind vittnesbördet och försegla lagen bland mina lärjungar. ¹⁷ Jag väntar på Herren som döljer sig för Jakobs ätt, jag hoppas på honom.

¹⁸ Se, jag och barnen som Herren har gett mig är tecken och förebud i Israel från härskarornas Herre, som bor på Sions berg.

¹⁹ När de säger till er: ”Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar”, skulle då inte folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda i stället för de levande?^{[c] 20} Gå till lagen och vittnesbördet! Om de inte talar i enlighet med dessa, så kommer de inte att få se någon gryning. ²¹ Lidande och hungrande ska de dra fram genom landet, och eftersom de är utsvultna ska de rasa mot och förbanna sin kung och Gud. De ska se uppåt ²² och ner på jorden, men överallt finns bara bedrövelse och mörker, en ångestens natt, och de ska drivas ut i det yttersta mörkret.

Profetia om Messias

9 Men nattmörkret ska vika där det nu är ångest. I det förflutna lät han Sebulons och Naftalis land förödmjukas, men i framtiden ska han låta sjövägen bli upprättad, landet bortom Jordan, de främmande folkens Galileen.

Behandla alla människor lika

2 Mina syskon, ni tror ju på vår förhärligade Herre Jesus Kristus, så favorisera ingen människa.

² Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och in kommer en man med en guldring på fingret och klädd i fina kläder, likaså en fattig man i smutsiga kläder. ³ Om ni då genast fäster er blick på den finklädde och erbjuder honom den bästa platsen, medan någon säger till den fattige: ”Du kan stå där borta”, eller ”Sätt dig här på golvet bredvid mig”, ⁴ pågår det då inte en diskriminering bland er, och fäller ni inte orätta domar?

⁵ Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon till att vara rika i tron och ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? ⁶ Ändå föraktar ni de fattiga. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol? ⁷ Är det inte de som hånar hans härliga namn, hans som kallade er?

⁸ Om ni följer den kungliga lagen,^[a] den som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv”^[b], då gör ni rätt. ⁹ Om ni favoriserar människor, så syndar ni och är enligt lagen skyldiga till att ha brutit mot den. ¹⁰ Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud har brutit mot allt. ¹¹ Han som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap” har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”^[c] Så om du mördar någon har du brutit mot lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.

¹² Tala och handla som de som ska dömas efter frihetens lag. ¹³ Domen blir obarmhärtig för den som inte har visat barmhärtighet, medan barmhärtigheten triumferar över domen.

Tro utan handlingar är bara tomma ord

¹⁴ Mina syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? ¹⁵ Om en troende bror eller syster har varken mat eller kläder, ¹⁶ räcker det då med att säga till dem: ”Var lugna. Klä er varmt och ät ordentligt”, om ni inte ger dem vad de behöver?

¹⁷ Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död.

¹⁸ Nu kanske någon invänder: ”Har du tro, så har jag gärningar.” Visa^[d] mig din tro utan gärningar, så kan jag utifrån mina gärningar visa dig min tro. ¹⁹ Du tror att det finns en Gud. Det är bra. Det tror till och med de onda andarna och darrar. ²⁰ Inser du inte, du tanklösa människa, att tron är meningslös om den inte omsätts i praktisk handling?

²¹ Var inte vår förfader Abraham rättfärdig därför att han var villig att offra sin son Isak på altaret?^{[e] 22} Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och hans tro fullkomnades i och med att den omsattes i praktisk handling. ²³ Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig”^[f] och kallades Guds vän^[g]. ²⁴ Ni ser alltså att människan blir rättfärdig på grund av sina handlingar och inte bara genom tro.

²⁵ Så var det ju också med Rachav, den prostituerade kvinnan: hon blev rättfärdig genom sina handlingar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg. ²⁶ Liksom en kropp utan livsande är död, så är en tro som inte omsätts i praktisk handling död.