M’Cheyne Bible Reading Plan
Tempelvakterna
26 (A) När det gäller dörrvakternas avdelningar hörde Meshelemja, Kores son, av Asafs barn till koraiterna. 2 Meshelemja hade söner: Sakarja var den förstfödde, Jediael den andre, Sebadja den tredje, Jatniel den fjärde, 3 Elam den femte, Johanan den sjätte, Eljoenaj den sjunde.
4 Obed-Edom hade söner: Shemaja var den förstfödde, Josabad den andre, Joa den tredje, Sakar den fjärde, 5 Netanel den femte, Ammiel den sjätte, Isaskar den sjunde, Peulletaj den åttonde. Gud hade välsignat honom.
6 Åt hans son Shemaja föddes också söner som blev ledare inom sin familj, för de var dugliga män. 7 Shemajas söner var Otni, Refael och Obed, Elsabad och hans bröder, dugliga män, Elihu och Semakja.
8 Alla dessa hörde till Obed-Edoms ättlingar, de själva och deras söner och bröder, dugliga och kraftfulla män i tjänsten, tillsammans sextiotvå ättlingar till Obed-Edom.
9 Meshelemja hade också söner och bröder, dugliga män, tillsammans arton.
10 Hosa av Meraris barn hade söner: Shimri var huvudmannen. Han var inte förstfödd, men hans far insatte honom till huvudman. 11 Hilkia var den andre, Tebalja den tredje, Sakarja den fjärde. Hosas söner och bröder var tillsammans tretton.
12 I dessa avdelningar av dörrvakterna var det huvudmännens ansvar att tillsammans med sina bröder göra tjänst i Herrens hus. 13 (B) Om varje port kastade de lott, den minste såväl som den störste, efter sina familjer. 14 Lotten för öster föll då på Shelemja. För hans son Sakarja, som var en klok rådgivare, kastade man lott, och för honom föll lotten ut för norr. 15 (C) För Obed-Edom blev det lotten för söder, medan hans söner fick förrådshuset på sin del. 16 För Shuppim och för Hosa blev det lotten för platsen västerut, vid Salleketporten där vägen höjer sig uppåt, det ena vaktstället invid det andra. 17 Österut stod sex leviter, norrut fyra för varje dag, söderut fyra för varje dag och vid förrådshuset två åt gången. 18 (D) Vid Parbar västerut stod fyra vid vägen och två vid själva Parbar. 19 Dessa var dörrvakternas avdelningar av koraiternas barn och av Meraris barn.
Övriga uppgifter i templet
20 Av leviterna hade Ahia ansvar för skatterna i Guds hus och över förråden av det som helgats åt Herren. 21 (E) Ladans barn, nämligen gershoniternas barn av Ladans släkt, huvudmännen för gershoniten Ladans familj, jehieliterna, 22 det vill säga jehieliternas söner, Setam och hans bror Joel, hade ansvar för skatterna i Herrens hus.
23 Beträffande amramiterna, jishariterna, hebroniterna och ossieliterna, 24 (F) var Shebuel, son till Gershom, son till Mose, överuppsyningsman över skatterna. 25 (G) Hans bröder av Eliesers släkt var dennes son Rehabja, dennes son Jesaja, dennes son Joram, dennes son Sikri och dennes son Shelomit. 26 Denne Shelomit och hans bröder hade ansvar för alla förråd av det som helgats åt Herren av kung David, av huvudmännen för familjerna, av överbefäl och underbefäl. 27 (H) Från krigen och av bytet hade de helgat detta för att hålla Herrens hus i stånd. 28 (I) Och likaså allt som siaren Samuel och Saul, son till Kish och Abner, Ners son, och Joab, Serujas son, hade helgat. Var och en som helgade något lämnade det i Shelomits och hans bröders vård.
Övriga leviters uppgifter
29 Av jishariterna togs Kenanja och hans söner till de världsliga sysslorna i Israel, till att vara förmän och domare.
30 Av hebroniterna togs Hashabja och hans bröder, 1 700 dugliga män, till ämbetsförvaltningen i Israel på andra sidan Jordan, på västra sidan, till alla slags sysslor åt Herren och till kungens tjänst. 31 För hebroniterna var Jeria huvudman, för hebroniterna efter deras ättföljd och familjer. I Davids fyrtionde regeringsår gjordes en undersökning beträffande dem och bland dem fanns då dugliga män i Jaser i Gilead. 32 Hans bröder var dugliga män, 2 700 till antalet och familjeöverhuvuden. Dem satte kung David över rubeniterna, gaditerna och ena hälften av Manasse stam för att ombesörja alla Guds och alla kungens angelägenheter.
De tolv häravdelningarna
27 Detta är förteckningen på Israels barn, efter deras antal, med huvudmännen för deras familjer och med överbefäl och underbefäl och med deras förmän, vilka tjänade kungen i allt som rörde krigsfolkets avdelningar, som kom och gick växelvis för var och en av årets alla månader. Varje avdelning bestod av 24 000 man.
2 (J) Över den första avdelningen, den som tjänstgjorde under första månaden, hade Jashobam, Sabdiels son, befälet. I hans avdelning fanns 24 000. 3 Han hörde till Peres barn och var huvudansvarig för alla befäl som tjänstgjorde under första månaden.
4 (K) Över den andra månadens avdelning hade ahoaiten Dodaj befälet, det var hans avdelning. Där fanns också fursten Miklot, och i hans avdelning fanns 24 000.
5 (L) Den tredje befälhavaren, som tjänstgjorde under tredje månaden, var Benaja, översteprästen Jojadas son. I hans avdelning fanns 24 000. 6 Denne Benaja var en hjälte bland de trettio och hade befälet över de trettio. Vid hans avdelning fanns hans son Ammisabad.
7 (M) Den fjärde, som tjänstgjorde under fjärde månaden, var Asael, Joabs bror, och efter honom hans son Sebadja. I hans avdelning fanns 24 000.
8 Den femte, som tjänstgjorde under femte månaden, var befälhavaren Shamhut, jisraiten. I hans avdelning fanns 24 000.
9 Den sjätte, som tjänstgjorde under sjätte månaden, var tekoaiten Ira, Ickeshs son. I hans avdelning fanns 24 000.
10 Den sjunde, som tjänstgjorde under sjunde månaden, var peloniten Heles av Efraims barn. I hans avdelning fanns 24 000.
11 (N) Den åttonde, som tjänstgjorde under åttonde månaden, var husatiten Sibbekaj, som hörde till seraiterna. I hans avdelning fanns 24 000.
12 Den nionde, som tjänstgjorde under nionde månaden, var anatotiten Abieser, som hörde till benjaminiterna. I hans avdelning fanns 24 000.
13 (O) Den tionde, som tjänstgjorde under tionde månaden, var netofatiten Mahraj, som hörde till seraiterna. I hans avdelning fanns 24 000.
14 (P) Den elfte, som tjänstgjorde under elfte månaden, var pirgatoniten Benaja av Efraims barn. I hans avdelning fanns 24 000.
15 Den tolfte, som tjänstgjorde under tolfte månaden, var netofatiten Heldaj, som hörde till Otniels släkt. I hans avdelning fanns 24 000.
Israels stamhövdingar
16 Israels stamhövdingar var dessa:
Furste för rubeniterna var Elieser, Sikris son,
för simeoniterna Shefatja, Maakas son,
17 för Levi Hashabja, Kemuels son,
för Arons släkt Sadok,
18 för Juda Elihu, en av Davids bröder,
för Isaskar Omri, Mikaels son,
19 för Sebulon Jishmaja, Obadjas son,
för Naftali Jerimot, Asriels son,
20 för Efraims barn Hosea, Asasjas son,
för ena hälften av Manasse stam Joel, Pedajas son,
21 för andra hälften av Manasse, den i Gilead, Jiddo, Sakarjas son,
för Benjamin Jaasiel, Abners son,
22 för Dan Asarel, Jerohams son.
Dessa var Israels stamhövdingar.
23 (Q) Men i förteckningen tog David inte upp dem som var under tjugo år, eftersom Herren hade lovat att han skulle föröka Israel som stjärnorna på himlen. 24 (R) Joab, Serujas son, började räkningen men fullbordade den inte, eftersom vrede genom den drabbade Israel. Antalet togs inte upp i någon förteckning i kung Davids krönika.
Förvaltare för kungens ägodelar
25 Uppsikt över kungens skatter hade Asmavet, Adiels son,
över förråden på fälten, i städerna och byarna och fästningstornen Jonatan, Ussias son,
26 över dem som arbetade på fälten med jordbruket Esri, Kelubs son,
27 över vingårdarna ramatiten Shi-mei,
över vingårdarnas vinförråd shifmiten Sabdi,
28 över olivlundarna och mullbärsfikonträden i Låglandet gaderiten Baal-Hanan,
över oljeförråden Joash,
29 över korna som betade i Saron saroniten Shitraj
och över korna i dalarna Shafat, Adlajs son,
30 över kamelerna ismaeliten Obil,
över åsnorna meronotiten Jedeja,
31 över småboskapen hagariten[a] Jasis.
Alla dessa var förvaltare för kung Davids ägodelar.
Davids personliga rådgivare
32 Jonatan, Davids farbror, var rådgivare. Han var en förståndig och skriftlärd man. Jehiel, Hakmonis son, var hos kungens söner. 33 (S) Ahitofel[b] var kungens rådgivare och arkiten Hushaj var kungens vän. 34 (T) Efter Ahitofel kom Jojada, Benajas son, och Ebjatar. Joab var kungens överbefälhavare.
Hälsning
1 Från Simeon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel. Till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått samma dyrbara tro som vi. 2 (A) Nåd och frid vare med er i allt rikare mått genom kunskapen om Gud och vår Herre Jesus.
Att visa tron i sitt liv
3 (B) Hans gudomliga makt har skänkt oss allt vi behöver för liv och gudsfruktan genom kunskapen om honom som har kallat oss med sin härlighet och godhet[a]. 4 (C) Genom dessa har han gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni genom dem ska få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen.
5 (D) Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, 6 (E) i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, 7 (F) i gudsfruktan syskonkärlek och i syskonkärleken kärlek till alla människor. 8 (G) För om allt detta finns hos er och får växa, blir ni inte overksamma eller utan frukt i er kunskap om vår Herre Jesus Kristus. 9 (H) Men den som saknar detta är närsynt och blind och har glömt att han blev renad från sina tidigare synder.
10 (I) Var därför desto ivrigare, bröder, att befästa er kallelse och utkorelse. Gör ni det ska ni aldrig någonsin falla, 11 för ni får en fri och öppen ingång till vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike.
12 (J) Därför tänker jag ständigt påminna er om detta, trots att ni redan vet det och är befästa i den sanning som ni har. 13 (K) Jag ser det som min plikt att väcka er med mina påminnelser så länge jag är kvar i detta tält[b], 14 (L) för jag vet att jag snart[c] ska lägga av mig mitt tält. Det har vår Herre Jesus Kristus visat mig. 15 Men jag vill göra vad jag kan för att ni också efter min bortgång alltid ska minnas detta.
Inte myter utan Guds uppenbarelse
16 (M) Det var inga utstuderade myter vi följde när vi förkunnade vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst för er, utan vi var ögonvittnen till hans majestät. 17 (N) Han fick ära och härlighet från Gud Fadern när rösten kom till honom från den majestätiska Härligheten[d]: "Han är min Son, min Älskade. I honom har jag min glädje." 18 Den rösten hörde vi själva från himlen när vi var med honom på det heliga berget.
19 (O) Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en dyster plats tills dagen gryr och morgonstjärnan[e] går upp i era hjärtan. 20 Framför allt ska ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen tolkning[f]. 21 (P) Ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.
Israel ska återvända till sitt land
4 (A) Det ska ske i den yttersta tiden
att berget med Herrens hus
ska stå fast grundat
och vara högst bland bergen,
upphöjt över höjderna.
Och alla folk ska strömma dit.
2 (B) och många folk ska gå i väg och säga:
”Kom, låt oss gå upp
till Herrens berg,
till Jakobs Guds hus.
Han ska lära oss sina vägar
så att vi kan vandra
på hans stigar.”
För undervisningen
ska gå ut från Sion,
Herrens ord från Jerusalem.
3 (C) Han ska döma mellan många folk
och skipa rätt åt mäktiga hednafolk,
ända bort i fjärran land.
Då ska de smida sina svärd
till plogbillar
och sina spjut till vingårdsknivar.
Folken ska inte lyfta svärd
mot varandra
och inte mer öva för krig.[a]
4 (D) Var och en ska sitta
under sin vinstock och sitt fikonträd[b]
utan fruktan,
för så har Herren Sebaots mun talat.
5 (E) Alla andra folk vandrar
vart och ett i sin guds namn,
men vi ska vandra
i Herren vår Guds namn,
alltid och för evigt.
6 (F) På den dagen, säger Herren,
ska jag samla de haltande
och föra samman de fördrivna
och dem som jag har plågat.
7 (G) Jag ska göra de haltande till en rest
och de fördrivna
till ett mäktigt folk,
och Herren ska vara kung
över dem på Sions berg
från nu och till evig tid.
8 (H) Och du Herdetorn,
dottern Sions kulle,
till dig ska det komma,
det forna herraväldet ska komma,
dottern Jerusalems kungadöme.
9 (I) Men varför ropar du så högt?
Finns det ingen kung hos dig,
är din rådgivare borta
eftersom du gripits av vånda
likt en barnaföderska?
10 (J) Vrid dig i födslosmärtor
likt en födande kvinna,
dotter Sion,
för nu måste du dra ut ur staden
och bo på öppna fältet.
Ända till Babel[c] ska du komma.
Där ska du befrias,
där ska Herren förlossa dig
ur dina fienders hand.
11 (K) Nu samlas många folk mot dig,
och de säger:
”Hon ska bli orenad,
och våra ögon ska se
med lust på Sion.”
12 (L) Men de känner inte
Herrens tankar,
de förstår inte hans rådslut,
att han har samlat dem
som kärvar till tröskplatsen.
13 (M) Res dig och tröska[d], dotter Sion,
för jag ska ge dig horn av järn
och klövar av koppar.
Du ska krossa många folk
och viga bytet från dem åt Herren,
deras skatter åt hela jordens Herre.
Omvänd er
13 Vid samma tid kom några och berättade för Jesus om galileerna vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.[a] 2 (A) Han svarade: "Tror ni att de galileerna var större syndare än alla andra galileer, eftersom de fick lida så? 3 Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er, går ni alla under som de.
4 Eller de arton som dog när tornet i Siloam[b] föll över dem, tror ni att de var mer skyldiga än alla andra som bor i Jerusalem? 5 Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er, går ni alla under på samma sätt."
Fikonträdet som inte bar frukt
6 (B) Sedan berättade han denna liknelse: "En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård. Han kom och letade efter frukt på det, men han fann ingen. 7 Då sade han till trädgårdsmästaren: I tre år har jag nu kommit och letat efter frukt på det här fikonträdet, men jag hittar ingen. Hugg bort det! Varför ska det få suga ut jorden[c]?
8 (C) Men trädgårdsmästaren svarade: Herre, låt det stå kvar även i år, tills jag har grävt runt det och gödslat. 9 Kanske bär det frukt nästa år? Om inte, kan du hugga bort det."
Jesus botar en kvinna på sabbaten
10 En sabbat undervisade Jesus i en av synagogorna. 11 Där fanns en kvinna som hade haft en sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig. 12 När Jesus såg henne, kallade han fram henne och sade till henne: "Kvinna, du är fri från din sjukdom", 13 och så lade han händerna på henne. Genast rätade hon på sig och prisade Gud.
14 (D) Men synagogföreståndaren blev upprörd över att Jesus botade på sabbaten, och han sade till folket: "Det finns sex dagar då man ska arbeta. På dem kan ni komma och bli botade, men inte på sabbatsdagen." 15 Då svarade Herren honom: "Era hycklare! Lossar inte varenda en av er sin oxe eller åsna från krubban på sabbaten och tar ut den och vattnar den? 16 (E) Men den här kvinnan, en Abrahams dotter som Satan har hållit bunden i arton år, skulle hon inte få bli fri från sin boja på sabbatsdagen?" 17 Vid de orden skämdes alla hans motståndare, men allt folket jublade över allt det underbara som han gjorde.
Senapskornet
18 (F) Därefter sade han: "Vad liknar Guds rike? Vad ska jag jämföra det med? 19 (G) Det liknar ett senapskorn[d] som en man tar och sår i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna."
Surdegen
20 Vidare sade han: "Vad ska jag likna Guds rike vid? 21 (H) Det liknar en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått[e] mjöl tills allt blir syrat."
Den smala vägen
22 På sin väg mot Jerusalem gick Jesus genom städer och byar och undervisade. 23 Någon frågade honom: "Herre, är det bara några få som blir frälsta?" Han sade till dem: 24 (I) "Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas. 25 (J) När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar på porten och säger: Herre, öppna för oss, då ska han svara er: Jag känner er inte, varifrån är ni? 26 Då kommer ni att säga: Vi åt och drack med dig, och du undervisade på våra gator. 27 Men han ska svara er: Jag vet inte[f] varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som gör orätt.
28 Där ska ni gråta och gnissla tänder, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike medan ni själva hamnar utanför. 29 (K) Och människor ska komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike. 30 (L) Och det finns de som är sist som ska bli först, och de som är först som ska bli sist."
Jesu klagan över Jerusalem
31 I samma stund kom några fariseer fram och sade till honom: "Gå bort och ge dig av härifrån, för Herodes vill döda dig." 32 Jesus svarade dem: "Gå och säg till den räven: Nu driver jag ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och på tredje dagen når jag mitt mål[g]. 33 Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare, för det passar sig inte att en profet dödas någon annanstans än i Jerusalem.
34 (M) Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta ville jag inte samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna! Men ni ville inte. 35 (N) Nu ska ert hus lämnas åt er själva[h]. Jag säger er: Ni kommer inte att se mig förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[i]"
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation