M’Cheyne Bible Reading Plan
Bileams första profetia
23 Bileam sade till Balak: ”Bygg här sju altaren åt mig och skaffa fram åt mig sju tjurar och sju baggar.” 2 Balak gjorde som Bileam sade, och Balak och Bileam offrade en tjur och en bagge på varje altare. 3 Sedan sade Bileam till Balak: ”Stanna kvar vid ditt brännoffer medan jag går i väg. Kanske Herren kommer och möter mig. Vad han än låter mig se ska jag meddela dig.” Och han gick upp på en kal höjd.
4 Och Gud mötte Bileam, som sade till honom: ”De sju altarna har jag ställt i ordning, och på varje altare har jag offrat en tjur och en bagge.” 5 Då lade Herren ett ord i Bileams mun och sade: ”Gå tillbaka till Balak, och så ska du säga.”
6 När han kom tillbaka till Balak, fann han honom stående vid sitt brännoffer tillsammans med alla Moabs hövdingar. 7 (A) Då framförde han detta budskap:
”Balak hämtade mig från Aram,
Moabs kung från österns berg.
Kom, förbanna åt mig Jakob,
kom, fördöm Israel!
8 Hur kan jag förbanna den
som Gud inte förbannar?
Hur kan jag fördöma den
som Herren inte fördömer?
9 Från klippornas topp ser jag honom,
från höjderna skådar jag honom.
Se, ett folk som bor avskilt
och inte räknar sig bland folken.
10 (B) Vem kan räkna Jakobs stoft,
räkna fjärdedelen av Israel?
Låt mig dö de rättfärdigas död
och mitt slut bli som deras!”
11 Då sade Balak till Bileam: ”Vad har du gjort mot mig? Jag tog hit dig för att du skulle förbanna mina fiender, men se, du har välsignat dem!” 12 Men han svarade: ”Ska jag inte vara noga med att tala det som Herren lägger i min mun?”
Bileams andra profetia
13 Balak sade till Bileam: ”Följ med mig till en annan plats där du kan se dem. Du kan därifrån se bara en del av dem, du kan inte se dem alla. Därifrån ska du förbanna dem åt mig.” 14 Och han tog honom till Väktarplatsen på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren och offrade en tjur och en bagge på varje altare. 15 Sedan sade han till Balak: ”Stanna kvar här vid ditt brännoffer medan jag går för att möta honom där borta.” 16 Och Herren mötte Bileam och lade ett ord i hans mun, och han sade: ”Gå tillbaka till Balak, och så ska du säga.”
17 När han kom tillbaka till Balak fann han honom stående vid sitt brännoffer tillsammans med Moabs hövdingar. Balak frågade honom: ”Vad har Herren talat?” 18 Då framförde han detta budskap:
”Res dig, Balak, och hör,
lyssna till mig, du Sippors son.
19 (C) Gud är inte en människa,
så att han skulle ljuga,
inte en människoson,
så att han skulle ångra sig.
Säger han något utan att göra det,
talar han något
utan att fullborda det?
20 Se, att välsigna är mitt uppdrag.
Han har välsignat,
och jag kan inte ändra det.
21 Ingen ofärd kan skådas i Jakob,
ingen olycka kan ses i Israel.
Herren hans Gud är med honom,
en kungs jubel hörs bland dem.
22 (D) Gud förde dem ut ur Egypten.
Hans styrka är som vildoxens.
23 Ingen trolldom hjälper mot Jakob,
ingen spådom mot Israel.
När tiden är inne
ska det sägas om Jakob och Israel:
Vad har inte Gud gjort!
24 (E) Se, ett folk reser sig
som en lejonhona,
stiger upp som ett lejon.
Det vilar inte förrän det ätit rov
och druckit blod av slagna.”
25 Då sade Balak till Bileam: ”Kan du inte förbanna dem, så välsigna dem inte!” 26 Men Bileam sade till Balak: ”Har jag inte sagt dig att jag måste göra allt som Herren säger?”
Bileams tredje profetia
27 Sedan sade Balak till Bileam: ”Kom, jag vill ta med dig till en annan plats. Kanske behagar det Gud att du därifrån förbannar dem åt mig.” 28 Balak tog Bileam med sig upp på toppen av Peor, med utsikt över Jeshimon. 29 Och Bileam sade till Balak: ”Bygg här sju altaren åt mig, och gör i ordning sju tjurar och sju baggar åt mig.” 30 Balak gjorde som Bileam sade, och han offrade en tjur och en bagge på varje altare.
Beskydd mot onda planer
64 För körledaren. En psalm av David.
2 Gud, hör min röst när jag klagar,
skydda mitt liv från fiendens hot!
3 Göm mig från de ondas
hemliga planer[a],
från förbrytarnas hetsiga hop.
4 (A) De gör sina tungor
skarpa som svärd,
de laddar med bittra ord
som pilar
5 (B) för att skjuta den oskyldige
ur bakhåll.
Plötsligt skjuter de honom
utan fruktan.
6 (C) De uppmuntrar varandra
i sitt onda uppsåt[b],
de talar om att lägga snaror,
de säger: "Vem skulle se oss?"
7 (D) De smider onda planer:
"Nu har vi en färdig plan!"
Människans tankar och hjärta
är djupa.
8 (E) Då skjuter Gud dem,
en plötslig pil
och de är sårade.
9 (F) Deras egna tungor får dem på fall,
alla som ser dem
skakar på huvudet.
10 (G) Alla människor grips av skräck,
de förkunnar
vad Gud har gjort
och förstår att det är hans verk.
11 (H) Den rättfärdige gläder sig i Herren
och flyr till honom,
och alla som har ärliga hjärtan
skattar sig lyckliga.
Guds godhets rikedom
65 För körledaren. En psalm av David,
en sång.
2 (I) Gud, dig lovar man i stillhet[c] i Sion.
Till dig uppfyller man löften.
3 Du som hör bön,
till dig kommer alla människor.
4 (J) Synderna[d] är mig[e] övermäktiga,
du är den som sonar våra brott.
5 (K) Salig är den som du utväljer,
som får komma dig nära
och bo i dina gårdar[f].
Låt oss mättas
av det goda i ditt hus,
det heliga i ditt tempel.
6 (L) Du bönhör oss i rättfärdighet
med förunderliga gärningar,
du vår frälsnings Gud,
du tillflykt för jordens alla ändar
och för havet i fjärran.
7 Du gör bergen fasta med din makt,
du är rustad med kraft.
8 (M) Du stillar havens brus,
böljornas brus och folkens oro.
9 De som bor vid jordens ändar
häpnar för dina tecken,
öster och väster[g]
fyller du med jubel.
10 (N) Du tar hand om jorden
och vattnar den,
du gör den mycket rik.
Guds flod är full av vatten.
Du skaffar säd åt människorna
när du så bereder jorden.
11 (O) Du vattnar dess fåror
och jämnar det plöjda,
du mjukar upp den med skurar
och välsignar dess gröda.
12 (P) Du kröner året[h] med ditt goda,
dina spår dryper av rikedom.
13 (Q) Vildmarkens beten dryper,
höjderna klär sig i glädje,
14 ängarna fylls av hjordar
och dalarna täcks med säd.
Man ropar av glädje och sjunger.
Profetia om Babel
13 (A) Profetia om Babel[a], som Jesaja, Amos son, såg i en syn:
2 (B) Res ett baner på ett kalt berg,
ropa högt till dem,
vinka med handen
att de ska dra in
genom de mäktigas portar.
3 (C) Jag har befallt mina heliga
och kallat mina krigare
till mitt vredesverk,
min stolta, jublande skara.
4 Hör, det dånar på bergen
som av ett stort folk!
Hör, det sorlar av riken,
av samlade hednafolk!
Herren Sebaot mönstrar
sin krigshär.
5 De kommer från fjärran land,
från himlens ände,
Herren och hans vredes redskap,
för att fördärva hela landet.
6 (D) Jämra er, för Herrens dag är nära.
Den kommer som förödelse
från den Allsmäktige.
7 (E) Därför sjunker alla händer,
och alla människors hjärtan
tappar modet.
8 (F) De grips av skräck,
av plågor och smärtor,
av vånda som en födande kvinna.
Häpen stirrar den ene på den andre,
deras ansikten blossar
som lågor av eld.
9 (G) Se, Herrens dag kommer,
fruktansvärd med harm
och brinnande vrede,
för att ödelägga landet
och utrota syndarna som bor där.
10 (H) För himlens stjärnor och stjärnbilder
ger inte längre sitt ljus.
Solen går upp mörk
och månen ger inte sitt sken.[b]
11 (I) Jag ska straffa
världen för dess ondska,
de gudlösa för deras skuld.
Jag ska göra slut
på de stoltas övermod
och slå ner tyrannernas högmod.
12 (J) Jag ska göra människor
mer sällsynta än fint guld,
män mer sällsynta
än guld från Ofir.
13 (K) Därför ska jag få himlen att darra
och jorden att gunga och skaka
i sina grundvalar –
genom Herren Sebaots harm,
på hans brinnande vredes dag.
14 Som bortjagade gaseller
och får som ingen samlar
ska de alla vända hem och fly,
var och en till sitt folk och land.
15 Var och en som påträffas
ska bli genomborrad,
var och en som grips
ska falla för svärd.
16 (L) Deras spädbarn ska krossas
inför deras ögon,
deras hus ska plundras
och deras kvinnor våldtas.
17 (M) Se, jag ska egga upp mederna[c]
mot dem,
de som inte bryr sig om silver
och inte frågar efter guld.
18 (N) Deras bågar fäller unga män,
de har inget förbarmande
med fostret i moderlivet,
deras ögon har inget medlidande
med barn.
19 (O) Med Babel, rikenas krona,
kaldeernas vackra stolthet,
ska det gå som när Gud
ödelade Sodom och Gomorra.
20 Aldrig mer ska det bli bebyggt,
från släkte till släkte
ska det ligga obebott.
Ingen arab ska där slå upp sitt tält,
ingen herde slå läger
med sin hjord.
21 (P) Där ska öknens djur lägga sig ner,
dess hus ska fyllas av ugglor.
Där ska strutsar bo,
där ska getabockar
hoppa omkring.
22 Schakaler ska tjuta i dess slott
och ökenhundar
i de praktfulla palatsen.
Dess tid kommer snart,
dess dagar ska inte fördröjas.
Hälsning
1 (A) Från Petrus, Jesu Kristi apostel. Till de utvalda som lever utspridda[a] som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bitynien. 2 (B) Ni är förutbestämda[b] av Gud Fadern och helgade genom Anden till lydnad och rening[c] med Jesu Kristi blod. Nåd och frid vare med er i allt rikare mått.
Ett levande hopp
3 (C) Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far! I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, 4 (D) till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som förvaras åt er i himlen. 5 (E) Med Guds makt bevaras ni genom tron fram till den frälsning som är redo att uppenbaras i den sista tiden.
6 (F) Var därför glada, även om ni nu en liten tid måste utstå olika prövningar. 7 (G) Äktheten i er tro är långt mer värd än guld, som är förgängligt men ändå prövas i eld. På samma sätt prövas er tro för att sedan bli till lov, pris och ära när Jesus Kristus uppenbarar sig. 8 (H) Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fast ni ännu inte ser honom tror ni på honom och jublar i obeskrivlig, himmelsk glädje 9 (I) när ni nu är på väg att nå målet för er tro: era själars frälsning.
10 (J) Det var denna frälsning som profeterna sökte och forskade efter, de som profeterade om den nåd som ni skulle få. 11 (K) De försökte förstå vem eller vilken tid Kristi Ande i dem syftade på när han förutsade Kristi lidanden och den härlighet som skulle följa. 12 (L) Och det uppenbarades för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap. Det budskapet har nu förkunnats för er genom dem som i den helige Ande, sänd från himlen, gav er evangeliet – ett budskap som änglar längtar att få blicka in i.
Var heliga
13 (M) Spänn därför bältet om livet[d], var vakna och hoppas helt och fullt på den nåd ni ska få när Jesus Kristus uppenbarar sig. 14 (N) Som lydnadens barn ska ni inte följa de begär som ni levde i förr, när ni var okunniga. 15 (O) Nej, liksom han som har kallat er är helig ska också ni vara heliga i allt ni gör. 16 Det står ju skrivet: Ni ska vara heliga, för jag är helig.[e]
17 (P) Om ni kallar honom Far[f] som dömer var och en opartiskt efter hans gärning, vandra då i gudsfruktan under er tid här som främlingar. 18 (Q) Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting som silver eller guld ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder. 19 (R) Nej, det var med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och brist. 20 (S) Han var utsedd redan före världens skapelse men har nu i dessa sista tider uppenbarats för er skull. 21 (T) Genom honom tror ni på Gud, som har uppväckt honom från de döda och gett honom härlighet, så att er tro och ert hopp står till Gud.
Guds levande ord
22 (U) Ni har renat era själar genom att lyda sanningen i uppriktig syskonkärlek. Älska då varandra uthålligt[g], av rent hjärta. 23 (V) Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd utan av en oförgänglig, genom Guds levande ord som består.
24 (W) Allt kött är som gräs,[h]
och all dess härlighet
som blomman i gräset.
Gräset vissnar
och blomman faller av,
25 men Herrens ord består för evigt.
Detta är det ord som har förkunnats för er.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation