M’Cheyne Bible Reading Plan
Nåd och rätt
23 Sprid inte osanna rykten. Försvara inte en gudlös man genom att vittna falskt.
2 Följ inte med strömmen när det gäller sådant som är ont. När du ska vittna i någon sak, böj dig då inte för majoriteten. 3 Du ska inte vara partisk till någons fördel bara för att han råkar vara fattig.
4 Om du ser en oväns oxe eller åsna som har sprungit bort, ska du leda den tillbaka till dess ägare. 5 Om du ser din oväns åsna digna under sin börda, ska du inte lämna honom utan hjälp, utan stanna och hjälp honom.
6 Vägra inte den fattige rättvisa.
7 Akta dig för att anklaga någon falskt. Låt inte en oskyldig som har rätt dömas till döden. Jag frikänner inte den skyldige.
8 Du ska inte ta mutor, för mutor förblindar den klarsynte och vränger den rättfärdiges sak.
9 Förtryck inte en utlänning. Ni vet ju själva hur det var att vara utlänningar i Egypten.
Sabbatsregler
10 Beså din jord och bärga dess skörd under sex år, 11 men låt jorden vila och ligga i träda under det sjunde året. Då kan de fattiga bland ditt folk få sin föda därifrån, och resten får de vilda djuren äta. Samma sak gäller för dina vingårdar och olivplanteringar.
12 Arbeta i sex dagar och vila den sjunde, för att ge din oxe och din åsna vila, och för att din slavinnas son och utlänningen ska kunna återhämta sig.
13 Var noga med att följa allt detta som jag har sagt och åkalla aldrig eller ens nämn avgudars namn.
Årliga högtider
14 Varje år ska du fira tre högtider till min ära.
15 Du ska fira det osyrade brödets högtid, då du inte ska äta jäst bröd under sju dagar, precis som jag befallt dig. Denna högtid ska firas vid den bestämda tiden i månaden aviv[a] varje år, för det var då du lämnade Egypten. Ingen får komma inför mig tomhänt.
16 Du ska också fira skördehögtid genom att ge mig det första av din skörd. Skördehögtiden ska du hålla i slutet av året när du bärgar skörden från åkern. 17 Vid dessa tre tillfällen ska alla män i Israel gå fram inför Herren, Herren.
18 Du får inte offra blod av mitt offer tillsammans med något syrat. Det feta av påskens offer får inte lämnas kvar till följande morgon.
19 Det bästa av den första skörden på din mark ska du ta med dig till Herrens, din Guds, hus.
Koka inte en killing i dess moders mjölk.[b]
Löfte om Guds närvaro
20 Se, jag ska sända en ängel framför dig, som ska skydda dig och leda dig till den plats som jag har ställt i ordning åt dig. 21 Var noga med att lyssna till honom och följa vad han säger, och sätt dig inte upp emot honom, för han kommer inte att förlåta ditt trots, för mitt namn är i honom. 22 Men om du lyder honom och gör allt vad jag säger, så ska jag vara en fiende för dina fiender och en motståndare för dina motståndare. 23 Min ängel ska nämligen gå framför dig och föra dig till amoréerna, hettiterna, perisséerna, kanaanéerna, hivéerna och jevuséerna, och jag ska utplåna dem.
24 Du ska inte tillbe deras gudar eller tjäna dem, och du får inte följa deras seder. Du ska tillintetgöra dem och bryta ner alla deras stenstoder.
25 Det är Herren, er Gud, ni ska tjäna. Då kommer jag att välsigna dig med mat och med vatten och hålla all sjukdom borta från dig. 26 Det ska inte förekomma missfall i ditt land eller kvinnor som inte kan få barn, och jag ska låta dig leva ett långt liv.
27 Jag ska injaga skräck framför dig och sprida förvirring bland folken som du kommer till, och jag ska få dina fiender att fly för dig. 28 Jag ska sända missmod[c] framför dig, som ska jaga bort hivéerna, kanaanéerna och hettiterna. 29 Men jag ska inte göra allt detta på ett och samma år, för då skulle landet bli en öken och de vilda djuren bli alltför många. 30 Sakta men säkert ska jag driva bort dem, tills du förökat dig så att du kan ta hela landet i besittning.
31 Jag ska utöka din gräns från Sävhavet till filistéernas kust, och från öknen i söder till floden[d]. Jag ska överlämna landets invånare åt dig och driva bort dem från dig. 32 Du får inte ingå förbund med dem och deras gudar. 33 Låt dem inte ens få bo kvar i ditt land, för att de inte ska få dig att synda mot mig. Om du dras med i dyrkan av deras gudar fångas du i en fälla.”
Jesus förvandlar vatten till vin
2 På tredje dagen[a] hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesus mor var där. 2 Jesus och hans lärjungar var också inbjudna dit. 3 Vinet tog slut, och Jesus mor sa då till honom: ”De har inget vin.”
4 ”Lämna mig ifred, kvinna”, svarade han. ”Min stund har inte kommit än.”
5 Men hans mor sa till tjänarna: ”Gör precis som han säger.”
6 Där fanns sex stora stenkrukor för de judiska reningsceremonierna. Krukorna rymde omkring hundra liter var. 7 Jesus sa nu till dem: ”Fyll krukorna med vatten”, och när alla krukorna var helt fulla, 8 sa han: ”Ös upp och ge det till bröllopsvärden.” Och de gjorde så.
9 Värden smakade på vattnet, som nu hade förvandlats till vin. Men eftersom han inte visste varifrån det kom – bara tjänarna som hade öst upp vattnet kände till det – kallade han på brudgummen och sa: 10 ”Alla bjuder ju först på det utsökta vinet och på sämre vin när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det bästa till sist!”
11 Genom detta sitt första tecken i Kana i Galileen visade Jesus sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.
12 Därefter gick Jesus ner till Kafarnaum tillsammans med sin mor, sina bröder och sina lärjungar, och de stannade där under några dagar.
Jesus rensar templet
(Matt 21:12-13; Mark 11:15-17; Luk 19:45-46)
13 När påskhögtiden[b] närmade sig gick Jesus till Jerusalem. 14 I templet fann han dem som sålde oxar, får och duvor, och dem som satt och växlade pengar.[c] 15 Jesus gjorde sig en piska av några repstumpar och drev ut allihop från tempelområdet tillsammans med fåren och oxarna. Han slog ut myntväxlarnas pengar och välte deras bord, 16 och till dem som sålde duvor sa han: ”Ta bort allt detta härifrån! Gör inte min Faders hus till en marknadsplats!”
17 Då kom hans lärjungar ihåg att det stod skrivet: ”Min iver för ditt tempel förtär mig.”[d]
18 Men judarna sa till honom: ”Vad kan du visa oss för tecken, när du nu gör så här?”
19 Jesus svarade: ”Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det igen på tre dagar.”
20 Judarna sa: ”Detta tempelbygge har pågått i fyrtiosex år, och du menar att du kan resa upp det på tre dagar!” 21 Men det tempel Jesus talade om var hans egen kropp. 22 När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och på det ord Jesus själv hade talat.
23 Tack vare de tecken han gjorde i Jerusalem under påskhögtiden började många tro på hans namn. 24 Men Jesus litade inte på någon, för han kände alla. 25 Han behövde inte någons vittnesbörd om människan, för han visste vad som fanns i människan.
41 Ingen är så dum att han vågar reta den.
Vem vågar då sätta sig upp mot mig?
2 Vem kan kräva att jag ska betala tillbaka något?
Allt som finns under himlen är mitt.
3 Jag tänker inte tiga om dess lemmar,
styrka och sköna form.[a]
4 Vem kan klä av den dess hölje,
vem vågar närma sig den med betsel?
5 Vem vågar öppna dörrarna till dess gap,
som omgärdas av dess fruktansvärda tänder?
6 Sköldarna på dess rygg
sitter tätt sammanfogade, som sigill.
7 De sluter så tätt intill varandra
att ingen luft kan tränga in mellan dem.
8 De är fästade vid varandra, de sitter ihop,
och ingenting kan skilja dem åt.
9 Dess fnysning kastar ut gnistor av ljus,
dess ögon glöder som morgonrodnadens strålar.
10 Eldslågor strömmar ut ur dess mun,
gnistor skjuts ut.
11 Rök kommer ur dess näsborrar,
som från en kokande gryta på elden.
12 Dess andedräkt kan antända kol,
och lågor väller fram ur dess mun.
13 Styrkan bor i dess nacke,
från den utgår förskräckelse.
14 Dess hudveck är fasta, inte slappa,
de är orubbliga.
15 Dess hjärta[b] är hårt som sten,
ja, som en kvarnsten.
16 När den reser sig drabbas de mäktiga av förfäran,
de ryggar tillbaka när den drar fram.[c]
17 Varken svärd som når den,
spjut, pil eller pansar, har någon effekt.
18 Järn är som ett strå för den,
och koppar som murket trä.
19 Inga pilar får den att fly.
Slungstenar är för den som agnar.
20 Klubban är för den som ett halmstrå,
och den skrattar åt lansars rassel.
21 Dess buk är som krukskärvor,
och den lämnar efter sig ett spår i dyn som av trösksläde.
22 Den får djupet att koka som en gryta
och havet att sjuda som ett smörjelsekärl.
23 Den lämnar efter sig ett gnistrande ljus,
som om djupet skulle bära silverhår.
24 Dess like finns inte på jorden,
en skapelse utan fruktan.
25 Den ser[d] på allt upphöjt
och är kung över alla stolta djur.
Paulus och de falska apostlarna
11 Jag hoppas ni står ut med lite dårskap från mig en stund till. Ja, det gör ni säkert!
2 Med gudomlig svartsjuka vakar jag nu svartsjukt över er. Jag har trolovat er med en enda man, Kristus, så att jag kan överlämna er som en ren jungfru åt honom. 3 Men jag är rädd för att ni ska bli vilseledda i era sinnen och lockas till att överge den uppriktiga renheten mot Kristus, precis som Eva blev lurad av ormens övertalningsförmåga.[a] 4 Om någon kommer och förkunnar en annan Jesus än den vi förkunnade för er, eller om ni får en annan ande än den ni en gång fick, eller ett annat ”evangelium” än det ni tog emot, så är ni genast med på noterna. 5 Men jag anser mig inte på något sätt underlägsen dessa väldiga apostlar. 6 Jag kanske inte är lika vältalig, men jag känner väl till det jag talar om. Det har vi redan bevisat för er på många olika sätt.
7 Var det en synd jag begick i och med att jag ödmjukade mig för att ni skulle upphöjas och förkunnade Guds evangelium än för er utan ersättning? 8 Jag plundrade andra församlingar och lät dem underhålla mig, för att jag skulle kunna tjäna er. 9 När jag var hos er och inte hade något att leva av, var jag ändå ingen börda för någon. Istället kom några troende män från Makedonien och gav mig det jag behövde. Jag har i allting aktat mig för att bli någon börda för er, och kommer alltid att göra det. 10 Så sant som Kristus sanning är i mig: den stoltheten ska ingen i provinsen Achaia få ta ifrån mig. 11 Varför? Är det för att jag inte älskar er? Det vet Gud att jag gör. 12 Jag vill fortsätta att göra så, för att inte dessa som vill skryta över att de är lika duktiga som vi ska kunna göra det. 13 De är nämligen falska apostlar, bedrägliga arbetare, som framträder som Kristus apostlar. 14 Men det är inget att förvåna sig över. Satan själv förklär sig ju till en ljusets ängel. 15 Därför är det inte konstigt om hans tjänare också låtsas vara rättfärdighetens tjänare. Men de ska få det slut som deras handlingar förtjänar.
Paulus prövningar som apostel
16 Jag ber er än en gång att ingen ska ta mig för en dåre. Men om ni gör det, så lyssna ändå på denna dåre, så att jag får skryta lite, även jag. 17 Vad jag nu säger är verkligen inget som Herren skulle vilja. Nej, det är rena dårskapen att skryta. 18 Men när nu så många skryter på mänskligt vis, så måste också jag göra det. 19 För trots att ni anser er vara så kloka, står ni ändå gärna ut med dårar. 20 Ni accepterar att de gör er till slavar, att de äter er ur husen, att de tar makten över er, att de trycker ner er, förnedrar er och slår er i ansiktet. 21 Jag skäms över att behöva medge att vi inte har varit kraftfulla nog till sådant!
Men vad någon annan vågar skryta med – nu talar jag som en dåre – det vågar också jag. 22 De är hebréer, men det är jag med. De hör till Israels folk, men det gör jag med. De är ättlingar till Abraham, men det är jag med. 23 De tjänar Kristus – och nu talar jag som en dåre – men det gör jag ännu mer. Jag har arbetat hårdare än andra, suttit i fängelse oftare än andra, blivit slagen, jag vet inte hur många gånger, och har ofta varit nära att dö. 24 Fem gånger har jag fått trettionio piskrapp av judarna.[b] 25 Tre gånger har jag blivit slagen med spö. En gång har jag stenats. Tre gånger har jag lidit skeppsbrott. Ett helt dygn har jag drivit omkring på öppna havet. 26 Jag har ofta varit ute på resor, där jag har blivit utsatt för faror på floder, för faror från rövare, från mitt eget folk och från andra folk, blivit utsatt för faror i städer, i öknar, på havet och bland falska trossyskon.[c] 27 Jag har arbetat och slitit och ofta vakat hela nätter. Jag har varit hungrig och törstig och har ofta fått svälta. Jag har frusit och saknat kläder.
28 Ovanpå allt detta har jag varje dag haft bekymmer för hur det ska gå för alla församlingar. 29 Är någon svag utan att jag blir svag? Och om någon kommer på fall, plågas ju jag som av eld.
30 Om jag nu måste skryta, vill jag skryta över min egen svaghet. 31 Herren Jesus Gud och Fader, han som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger. 32 I Damaskus lät kung Aretas landshövding sätta ut vakter vid stadsportarna för att arrestera mig. 33 Men jag firades ner i en korg från en öppning i stadsmuren, så att jag räddades undan honom.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.