The Daily Audio Bible
Today's audio is from the EHV. Switch to the EHV to read along with the audio.
Folkets ånger är falsk
6 "Kom, låt oss vända om till Herren.
Ty han har rivit oss, han skall också hela oss.
Han har slagit oss, han skall också förbinda oss.
2 Han skall om två dagar på nytt göra oss levande,
ja, på tredje dagen skall han låta oss stå upp,
så att vi får leva inför hans ansikte.
3 Låt oss lära känna Herren,
ja, låt oss sträva efter att lära känna honom.
Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens,
och han skall komma till oss lik ett regn,
lik ett vårregn som vattnar jorden."
4 Vad skall jag ta mig till med dig, Efraim?
Vad skall jag ta mig till med dig, Juda?
Er kärlek är som morgondis,
lik daggen som tidigt försvinner.
5 Därför har jag utdelat mina hugg genom profeterna
och dräpt dem genom orden från min mun.
Så skall domen över dig stå fram i ljuset.
6 Ty jag har min glädje i kärlek och inte i offer
och i kunskap om Gud mer än i brännoffer.
7 Men dessa har liksom Adam brutit mot förbundet.
Sedan dess har de handlat svekfullt mot mig.
8 Gilead är en stad av ogärningsmän,
den är full av blodspår.
9 Lik rövarskaror som ligger i försåt för människor,
är prästernas hop.
De mördar på vägen till Sikem,
de utför skamliga ting.
10 I Israels hus har jag sett förfärliga ting.
Där bedriver Efraim sin otukt,
och där orenar sig Israel.
11 Också för dig, Juda, är en skördetid bestämd,
när jag åter gör slut på mitt folks fångenskap.
Efraims och Samariens ondska
7 När jag vill hela Israel, då avslöjas Efraims missgärning
och Samariens ondska.
Ty de handlar svekfullt,
tjuvar gör inbrott
och rövarskaror plundrar på vägarna.
2 I sina hjärtan tänker de inte på
att jag kommer ihåg all deras ondska.
De är nu omgivna av sina egna gärningar,
som är inför mitt ansikte.
3 Med sin ondska gläder de kungen
och med sina lögner furstarna.
4 Alla är de äktenskapsbrytare.
De liknar en ugn, som bagaren värmt upp.
När han har knådat degen upphör han att elda,
till dess att degen har jäst.
5 På vår kungs dag drack sig furstarna febersjuka av vin,
själv räckte han smädarna handen.
6 Ty de kommer honom nära.
Deras hjärtan är som en ugn
när de ligger i försåt.
Hela natten sover deras bagare,
men på morgonen brinner han som en flammande eld.
7 Alla är de heta som en ugn
och de förtär sina domare.
Alla deras kungar har fallit,
ingen bland dem åkallar mig.
8 Efraim blandar sig med andra folk.
Han är som en kaka
som inte har vänts.
9 Främlingar har förtärt hans kraft,
men han förstår det inte.
Trots att han har fått grått hår,
märker han det inte.
10 Israels stolthet vittnar emot honom.
De vänder inte om till Herren, sin Gud,
och söker inte hans hjälp trots allt detta.
11 Efraim har blivit som en dum duva utan förstånd.
De kallar på Egypten,
till Assur går de.
12 Men när de går
kastar jag ut mitt nät över dem,
som om de var fåglar under himlen
skall jag dra ner dem.
Jag skall straffa dem,
så som det är kungjort i deras församling.
13 Ve över dem,
ty de har flytt bort från mig!
Fördärv över dem,
ty de har avfallit från mig!
Jag ville friköpa dem,
men de har talat lögnaktigt mot mig.
14 De ropar inte till mig av hjärtat,
utan klagar på sina bäddar.
De oroar sig för sin säd och sitt vin,
men de vänder sig bort från mig.
15 Det var jag som undervisade dem
och stärkte deras armar,
men de har ont i sinnet mot mig.
16 De vänder om,
men inte till den som är därovan.
De är lika en båge som sviktar.
Deras furstar skall falla genom svärd,
därför att deras tungor är så hätska.
Detta skall bli dem till hån
i Egyptens land.
Israels falska gudstjänst
8 Sätt hornet för din mun! Som en örn kommer fienden över Herrens hus,
eftersom de har brutit mitt förbund
och syndat mot min lag.
2 De ropar till mig:
"Min Gud! Vi känner dig, vi i Israel."
3 Israel har förkastat det som är gott,
därför skall fienden förfölja dem.
4 De valde kungar som inte kom genom mig.
De tillsatte furstar, utan att jag fick veta det.
Av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar
till deras egen undergång.
5 Din kalv, Samaria, stinker.
Min vrede är upptänd mot dem.
Hur länge kommer de att vara oförmögna till renhet?
6 Från Israel har kalven kommit.
En konsthantverkare har gjort den,
en gud är den inte.
Den skall krossas till smulor,
Samarias kalv.
7 Vind sår de,
och storm skall de skörda.
Säd skall de inte få.
Deras gröda skall inte ge någon föda,
och om den ger någon
skall främlingar sluka den.
8 Israel blir uppslukad.
De räknas nu bland hednafolken
som ett kärl till ingen glädje.
9 Ty de drog bort till Assur,
likt en vildåsna som går sin egen väg.
Efraim har lejt sig älskare.
10 Men hur de än köpslår bland folken,
skall jag nu samla dem
och låta dem börja en tid av ringhet,
förtryckta av furstarnas kung.
11 Eftersom Efraim har gjort sig
så många altaren för att synda,
skall också hans altaren bli honom till synd.
12 Jag har skrivit mycket till honom
i min undervisning,
men den betraktas som något främmande.
13 Som offergåvor åt mig offrar de kött och äter det,
men Herren gläder sig inte över dem.
Nu skall han komma ihåg deras missgärning
och straffa dem för deras synder.
Till Egypten skall de få vända tillbaka.
14 Eftersom Israel har glömt bort
sin skapare och byggt tempel
och eftersom Juda har uppfört många befästa städer,
skall jag sända en eld mot hans städer
och den skall förtära palatsen i dem.
Straff för Israels synder
9 Gläd dig inte Israel så att du jublar som folken.
I trolös avfällighet har du övergivit din Gud.
Du har älskat en skökas lön
på alla sädeslogar.
2 Logen och vinpressen skall inte föda dem,
och vinet skall slå fel för dem.
3 De skall inte få bo i Herrens land.
Efraim måste vända tillbaka till Egypten,
och i Assyrien skall de tvingas äta oren mat.
4 De skall inte få offra vin som drickoffer åt Herren
och deras slaktoffer skall ej glädja honom.
Dessa skall vara för dem som sorgebröd,
alla som äter av det skall bli orena.
Ty deras bröd är endast för dem själva
och det kommer inte in i Herrens hus.
5 Vad skall ni göra på högtidsdagen,
på Herrens festdag?
6 Se, även om de kommer undan förödelsen
samlar Egypten ihop dem,
och Memfis får begrava dem.
Deras åtråvärda silver skall nässlor ta i besittning,
törne skall växa i deras hyddor.
7 De kommer, bestraffningens dagar,
de kommer, vedergällningens dagar,
Israel skall märka det.
Som en dåre står då profeten,
som en vansinnig är då Andens man
för din stora missgärnings skull,
ty stor har din fiendskap varit.
8 Profeten är Guds väktare över Efraim,
men snaror väntar honom på alla hans vägar
och fiendskap i hans Guds hus.
9 I djupt fördärv har de sjunkit,
nu som i Gibeas dagar.
Men han kommer ihåg deras missgärning,
han bestraffar deras synder.
10 Som druvor i öknen fann jag Israel.
Jag såg era fäder
som förstlingsfrukter på ett fikonträd,
då det börjar bära frukt.
Men de gick till Baal-Peor
och invigde sig åt skammens gud,
och de blev vidriga, lika den de älskade.
11 Efraims härlighet skall flyga bort som en fågel.
Ingen skall där föda barn eller gå havande,
ingen bli fruktsam.
12 Och även om de föder upp barn,
skall jag ta dessa ifrån dem,
så att ingen människa blir kvar.
Ja, ve dem när jag vänder mig ifrån dem!
13 Efraim är vad jag har sett Tyrus vara,
en plantering på ängen.
Men Efraim skall tvingas föra ut sina barn
till den som dräper dem.
14 Ge dem, Herre,
vad du bör ge dem.
Ge dem ofruktsamma moderliv
och bröst som inte ger di.
15 All deras ondska finns i Gilgal,
det var där jag fick hat till dem.
För deras onda gärningars skull
skall jag driva ut dem ur mitt hus.
Jag skall inte längre bevisa dem kärlek,
alla deras furstar är upproriska.
16 Efraim är slagen,
deras rot förtorkad,
de skall inte bära frukt.
Även om de föder barn,
skall jag döda deras kära livsfrukt.
17 Min Gud skall förkasta dem,
ty de har inte lyssnat på honom.
De skall bli flyktingar bland hednafolken.
Hälsning
1 Från den gamle till hans älskade Gajus, som jag älskar i sanningen. 2 Älskade broder, jag hoppas att det går väl för dig i allt, och att du är frisk liksom det står väl till med din själ. 3 Jag blev mycket glad när bröderna kom och vittnade om den sanning som finns hos dig, hur du lever i sanningen. 4 Ingenting gläder mig mer än att höra att mina barn lever i sanningen.
Gajus uppmanas ge resande bröder fortsatt hjälp
5 Älskade broder, du visar dig trofast i allt vad du gör för bröderna, också för dem som är främlingar. 6 Inför församlingen har de vittnat om din kärlek. Och du gör väl när du på ett sätt som är Gud värdigt utrustar dem för deras fortsatta färd. 7 Det är ju för Namnets skull[a] de har gått ut, och de har inte tagit emot något av hedningarna. 8 Därför är det vår plikt att sörja för sådana, så att vi kan arbeta tillsammans för sanningen.
9 Jag har skrivit till församlingen, men Diotrefes, som älskar att vara den främste bland dem, vill inte ha med oss att göra. 10 Om jag kommer skall jag därför påminna honom om vad han gör, hur han sprider elakt förtal om oss. Och han nöjer sig inte med det utan vägrar dessutom ta emot bröderna, och när andra vill göra det, hindrar han dem och driver ut dem ur församlingen.
11 Älskade broder, följ inte dåliga exempel utan goda. Den som gör det goda tillhör Gud. Den som gör det onda har inte sett Gud. 12 Demetrius har gott vittnesbörd av alla, ja, av sanningen själv. Också vi kan intyga det, och du vet att vårt vittnesbörd är sant.
Slutord
13 Jag hade mycket mer att säga dig, men jag vill inte göra det med bläck och penna. 14 Jag hoppas snart få träffa dig, och då får vi talas vid direkt. 15 Frid vare med dig. Vännerna hälsar till dig. Hälsa till vännerna, var och en personligen.
Psalm 126
Från tårar till jubel
1 En vallfartssång.
När Herren gjorde slut på Sions fångenskap,
då var vi som drömmande.
2 Då fylldes vår mun med skratt
och vår tunga med jubel.
Då sade man bland hednafolken:
" Herren har gjort stora ting med dem."
3 Ja, Herren har gjort stora ting med oss,
och vi är glada.
4 Herre, låt våra fångar komma åter
liksom strömmarna i Negev.
5 De som sår med tårar
skall skörda med jubel.
6 Gråtande går de ut och bär sitt utsäde.
Med jubel kommer de åter och bär sina kärvar.
12 Den furste som lyssnar till lögnaktigt tal
har bara ogudaktiga tjänare.
13 Den fattige och förtryckaren får leva sida vid sida,
av Herren får bådas ögon sitt ljus.
14 Den kung som dömer de fattiga rätt,
hans tron skall för alltid bestå.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln