Chronological
Har Gud inte hållit sitt ord
1-2 I evighet ska jag sjunga om Herrens godhet! Unga och gamla ska få höra hur trofast du är.
3 Din kärlek och din trofasthet varar så länge himlen består.
4-5 Herren Gud säger: Jag har under ed lovat min tjänare David att sätta hans ättlingar som kungar på hans tron, från och med nu och för all framtid!
6 Himlen ska prisa dina under, Herre. Hela skaran av änglar ska prisa dig för din trofasthet.
7 För vem i hela himlen kan jämföra sig med Gud? Inte ens de mäktigaste bland änglarna är som han.
8 I den himmelska rådsförsamlingen känner man bävan inför honom. Ja, alla fruktar honom.
9 Herre, du Gud över himmel och jord, var finns det någon så mäktig som du? Du är trofast i allt vad du gör.
10 Du härskar över haven. När vågorna rasar talar du, och det blir lugnt.
11 Du har besegrat det högfärdiga Egypten och krossat det. Du har skingrat dina fiender med din kraft.
12 Himlen och jorden tillhör dig, för allt detta har du skapat.
13 Du skapade norr och söder! Och berget Tabor och berget Hermon är glada för att du har skapat dem!
14 Din arm är väldig! Din hand är stark, och du lyfter den med makt.
15-16 Ditt kungarike är grundat på rättvisans och rättfärdighetens pelare. I allt vad du gör visar du din kärlek och trofasthet. Lyckliga är de människor som jublar högt inför dig, de vandrar i din närvaros ljus.
17 De gläder sig dag för dag för de vet att man kan lita på dina löften.
18 Du är deras styrka. Genom din kärlek vinner de anseende och makt!
19 Ja, Herren själv är vår beskyddare, och han, Israels Helige, har gett oss vår kung.
20 I en syn talade du för länge sedan till dina trogna tjänare och sa: Jag har utvalt en ung man bland folket till att bli kung.
21 Det är min tjänare David! Med helig olja har jag smort honom till kung.
22 Jag ska göra honom stark och mäktig.
23 Hans fiender ska inte besegra honom. Inte heller ska de ogudaktiga människorna kunna störta honom.
24 Jag ska slå ner hans motståndare framför ögonen på honom och utrota dem som hatar honom.
25 Jag ska skydda honom och alltid välsigna honom, och därför att jag ger honom mitt stöd ska han bli mäktig.
26 Hans rike ska sträcka sig från floden Eufrat till Medelhavet,
27 och när han ber ska han säga: 'Du är min Gud, min Far och min frälsnings klippa.'
28 Jag ska ge honom en förstfödd sons alla rättigheter och göra honom till den mäktigaste kungen på jorden.
29 Jag ska älska honom i evighet och hålla mitt löfte till honom. Mitt förbund med honom kommer aldrig att ta slut.
30 Hans kungasläkt ska aldrig dö ut, och en arvinge till honom ska alltid vara kung.
31-33 Om hans barn inte lyder mina lagar och inte följer dem, och om de inte håller mina bud, kommer jag att straffa dem för deras trolöshet.
34 Men jag ska aldrig sluta att älska David eller svika mitt löfte.
35 Nej, jag ska inte bryta mitt förbund, och jag tänker inte ändra på ett enda ord av vad jag har sagt,
36-37 för jag har lovat David - och en helig Gud kan aldrig ljuga - att hans ättlingar ska få regera till tidens slut.
38 Hans tron ska bestå för all framtid liksom månen, mitt trofasta vittne i skyn!
39 Varför har du då övergett mig? Varför är du så vred mot den som du har utvalt till kung?
40 Har du upphävt ditt förbund med din tjänare? Du har ju kastat hans krona i smutsen.
41 Du har brutit ner murarna i den stad, som skyddade honom, och raserat varje borg som försvarade honom.
42 Alla som har kommit dit har plundrat honom och grannfolken har hånat honom.
43 Du har låtit hans fiender segra, och de är glada.
44 Du har gjort hans vapen obrukbara och vägrat hjälpa honom i striden.
45 Du har gjort slut på hans härlighet som kung och vält omkull hans tron.
46 Du har gjort honom gammal i förtid, ja, du har klätt honom i vanära.
47 Herre, hur länge ska detta fortsätta? Ska du hålla dig gömd för mig i evighet? Hur länge kommer din vredes glöd att vara?
48 Tänk på hur kort du har gjort människans livstid. Du har skapat henne till att leva ett flyktigt ögonblick.
49 Ingen människa kan leva för evigt. Vem kan komma undan döden?
50 Herre, var finns nu den kärlek du brukade bevisa mig? Var är den trohet du lovade David?
51 Herre, se hur alla människor föraktar din tjänare!
52 Dina fiender hånar mig, mig som du smorde till kung.
53 Trots detta är Herren välsignad i evighet! Amen, ja, amen!
Alla ska veta att bara Herren är kung
96 Sjung en ny sång till Herren alla jordens innevånare!
2 Sjung ut hans lov! Välsigna hans namn! Berätta varje dag om hans makt att frälsa!
3 Berätta om hans väldiga gärningar för alla som inte känner honom. Låt dem få veta om de häpnadsväckande under han gjort.
4 För Herren är stor, ja, han kan knappast beskrivas med ord. Ära honom! Tillbe endast honom!
5 Folkens alla avgudar är maktlösa, men vår Gud har skapat himlen!
6 Ära och majestät omger honom, och hans styrka och skönhet uppfyller hans tempel.
7 Alla ni folk, träd fram inför honom med vördnad!
8 Ge honom den ära han förtjänar! Kom med era offer och tillbe honom i hans tempel!
9 Tillbe Herren med renhet, med liv som är heliga. Hela jorden darrar inför honom!
10 Berätta för folken att Herren regerar. Han har skapat världen och den står fast. Han kommer att döma alla folk med fullkomlig rättvisa.
11 Låt himlen vara glad, och låt jorden glädja sig. Låt de rytande haven återspegla hans härlighet!
12 De grönskande fälten prisar honom och vittnar om hans storhet! Låt skogens träd susa av lovsånger.
13 Herren kommer för att döma jorden och han ska döma folken med absolut rättvisa.
En jublande lovsång
100 Jubla, ja, jubla inför Herren alla folk i hela världen!
2 Tjäna honom med glädje! Sjung och ropa av fröjd, när du kommer inför honom!
3 Försök att förstå vad det betyder att Herren är Gud! Han har skapat oss, och gjort oss till sitt folk. Han vårdar sig om oss som en herde vårdar sig om sina får.
4 Gå in genom tempelportarna med tacksamhet. Gå in på hans förgårdar med lovsång. Tacka honom och välsigna hans namn.
5 Herren är alltid kärleksfull och god. Och mot varje generation är han trofast.
Vad Gud förväntar sig av mig
101 Jag vill sjunga om din nåd och rättvisa, Herre. Jag vill sjunga en lovsång till dig!
2 Jag vill leva ett felfritt liv, men jag behöver all din hjälp. Hjälp mig, inte minst i mitt eget hem, att vara så som du vill att jag ska vara.
3 Hjälp mig att säga nej till allt som är lågt och skamligt. Jag avskyr ohederlighet av alla slag, och jag vill inte bli inblandad i något som inte behagar dig.
4 Jag vill inte ha något att göra med människor som har något ont i sinnet.
5 Jag tänker inte tolerera att någon i hemlighet förtalar sina medmänniskor. Jag tänker inte tillåta högfärd och stolthet.
6 Jag ska göra de gudfruktiga i landet till mina hjältar och låta dem bo hos mig. Bara de som är verkligt goda människor ska få vara i min tjänst.
7 Men lögnare och bedragare har ingenting i mitt hus att göra.
8 Och varje morgon kommer jag att kasta ut dessa brottslingar från Guds stad.
Gud och hans folk
105 Tacka Herren för allt gott han gör. Tala om det för alla folk.
2 Sjung lovsånger om honom och berätta om hans under.
3 Gläd er i Herren, ni som tillhör honom. Gläd er!
4 Vänd er till honom och räkna med hans kraft. Var uthålliga!
5-6 Tänk på vad han i sin makt har gjort för oss, som är ättlingar till hans tjänare Abraham, till Jakob, hans utvalde. Kom ihåg hur han dömde våra fiender. Han är Herren, vår Gud.
7 Överallt i hela världen är det han som har sista ordet.
8-9 Skulle tusen generationer komma och gå, så skulle han ändå aldrig glömma sitt löfte, det förbund som han slöt redan med Abraham och Isak,
10-11 och som han bekräftade med Jakob. Och detta är mitt förbund med Israels folk som kommer att vara för alltid: Jag ska ge er Kanaans land till att vara er egendom.
12 Han lovade detta medan de ännu var mycket få till antalet, och alltjämt levde som främlingar i Kanaan.
13 De var på den tiden spridda bland andra folk och vandrade från rike till rike.
14 Men Gud tillät inte någon att förtrycka dem, och han utplånade många kungar som försökte anfalla dem!
15 Rör inte mina utvalda, skada inte mina profeter, varnade han.
16 Han sände hungersnöd över Kanaans land och förråden av säd och bröd tog snabbt slut.
17 Men Gud hade redan i förväg sänt Josef till Egypten, dit han såldes som slav.
18 I fängelset satte man bojor på hans fötter och en järnring runt hans hals.
19 Där fick han sitta tills den dag han uttydde sina medfångars drömmar, och allt det som han sagt inträffade. Guds ord gav honom rätt.
20 Då sände kungen äntligen bud efter honom och befriade honom.
21 Josef utnämndes till regeringschef och fick också förvalta kungens hela förmögenhet.
22 Alla höga tjänstemän var underställda honom och kungens rådgivare fick lära sig vishet av honom.
23 Sedan kom Jakob till Egypten och bodde där tillsammans med sina söner.
24 Under åren som följde förökade Gud sitt folk, ja, tills de slutligen blev mäktigare än sina fiender.
25 Därefter såg Gud till så att egyptierna började hata israeliterna och behandla dem illa.
26 Då sände Gud sina tjänare Mose och Aron,
27 för att de skulle utföra under och tecken i hela Egypten.
28 De gjorde som Gud befallt, och han lät ett tjockt mörker breda ut sig över hela landet.
29 Han förvandlade vattnet i deras floder till blod och förgiftade alla fiskar.
30 Därefter översvämmades landet av grodor, ja, till och med i kungens privata palats trängde grodorna in.
31 Och då Gud talade genom Mose, drog svärmar av flugor och andra insekter fram över hela landet,
32 och när egyptierna väntade på regn sände Gud hagel, och blixtar som plågade folket.
33 Deras vinträd och fikonträd förstördes, och alla träd vräktes omkull och låg kringspridda på marken.
34 På Guds befallning kom gräshoppssvärmar och
35 åt upp allt grönt och förstörde skörden.
36 Slutligen dödade Herren den äldste sonen i varje egyptiskt hem.
37 Sedan ledde han sitt folk tryggt ut ur Egypten och de förde med sig mängder av silver och guld, och det fanns inte en enda en bland dem som var sjuk, utan alla var friska.
38 Egyptierna var rädda för dem och var glada när de lämnade landet.
39 För att skydda dem från den heta solen satte Gud ett moln över sitt folk, och han gav dem en eldpelare om natten för att de skulle få ljus.
40 De bad om kött, och han sände fåglar in i deras läger. Och han lät dem äta manna, brödet från himlen, för att de skulle bli mätta.
41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram. Det flöt som en flod genom det torra, ödsliga landet -
42 för Gud håller sitt ord, och han kom ihåg sina heliga löften till sin tjänare Abraham.
43 På så sätt ledde han under sång och jubel sina utvalda in i det utlovade landet.
44 Han gav dem det land som tillhört andra folk. De fick skörda och äta vad andra hade planterat.
45 Alla dessa under lät han sitt folk uppleva för att de skulle lyda honom och hålla hans bud. Halleluja!
Guds tempel och Davids kungahus
1-2 Herre, du glömmer väl inte vilka prövningar David fick gå igenom. Tänk på de högtidliga löften han gav dig, vår stamfar Jakobs Gud, när han lovade och sa:
3-5 Jag vill inte gå in i mitt hus, och jag vill inte lägga mig i min säng. Jag vill inte heller gå till vila förrän jag byggt ett bestående hem åt Herrens ark, ett tempel åt Israels mäktige.
6 Först fick vi höra att arken fanns i Betlehem och sedan att den var i skogstrakterna.
7 Men nu ska den få stå i ett tempel, där Gud ska bo här på jorden. Det är dit vi ska gå för att be till honom.
8 Res dig, Herre, och gå för alltid in i ditt tempel tillsammans med arken, som vittnar om din stora styrka.
9 Prästerna som tjänar dig ska alltid hålla sig till det förbund, som du har ingått med oss. Var och en som älskar dig ska då jubla av glädje.
10 Förkasta inte din tjänare David, den kung du har utvalt åt ditt folk,
11 för du har lovat honom: En av dina söner ska jag göra till tronföljare!
12 Och om dina efterlevande håller förbundet med mig och lyder mina bud, så ska en av dem för alltid vara kung!
13 Herre, du har utvalt berget Sion till ditt hem.
14 Detta är den plats där jag vill slå mig ner. Här är den viloplats som jag har valt, sa du.
15 Hela denna stad ska få allt den behöver, och de fattiga ska kunna äta sig mätta.
16 Jag ska välsigna stadens präster i allt de gör, och dess invånare ska ropa och sjunga av glädje.
17 Här vill jag göra en av Davids söner till en stor kung, och hans kungahus ska bestå för alltid.
18 Hans fiender ska komma att skämmas, men hans rike ska ha framgång och blomstra.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®