Chronological
Rena och orena djur
11 Och Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 2 Säg till Israels barn: Detta är de djur som ni får äta bland alla fyrfotadjur på jorden: 3 Alla de djur som har helt kluvna klövar och som idisslar får ni äta. 4 Men av de djur som idisslar och av dem som har kluvna klövar skall ni inte äta dessa: kamelen, ty den idisslar visserligen men har inte kluvna klövar. Den skall vara oren för er; 5 klippgrävlingen, ty den idisslar visserligen men har inte kluvna klövar. Den skall vara oren för er; 6 haren, ty den idisslar visserligen men har inte kluvna klövar. Den skall vara oren för er; 7 svinet, ty det har visserligen klövar som är helt kluvna, men det idisslar inte. Det skall vara orent för er. 8 Köttet av dessa djur skall ni inte äta, och ni skall inte heller röra vid deras döda kroppar. De skall vara orena för er.
9 Detta får ni äta av det som är i vattnet: Allt i vattnet, i sjöarna och floderna, som har fenor och fjäll, det får ni äta. 10 Men allt i sjöarna och floderna som inte har fenor och fjäll, allt som rör sig i vattnet, ja, alla levande varelser som finns i vattnet, det skall ni anse som något avskyvärt. 11 Ja, de skall vara en styggelse för er. Av deras kött skall ni inte äta, och deras döda kroppar skall ni avsky. 12 Allt i vattnet som inte har fenor och fjäll skall vara något avskyvärt för er.
13 Dessa är de fåglar som ni skall räkna som en styggelse, de skall inte ätas, de är en styggelse: örnen, lammgamen, havsörnen, 14 gladan, falken med dess arter, 15 korpen med dess arter, 16 strutsen, tahemasfågeln, fiskmåsen, höken med dess arter, 17 ugglan, dykfågeln, uven, 18 tinsemetfågeln, pelikanen, 19 asgamen, storken, regnpiparen med dess arter, härfågeln och fladdermusen.
20 Alla de flygande smådjur som går på fyra fötter skall vara en styggelse för er. 21 Av alla de flygande smådjur som går på fyra fötter får ni äta endast dem som ovanför sina fötter har två ben att hoppa med på jorden. 22 Dessa får ni äta bland gräshopporna: arbe med dess arter, soleam med dess arter, hargol med dess arter och hagab med dess arter. 23 Men alla andra flygande smådjur som har fyra fötter skall vara en styggelse för er.
24 Var och en som rör vid den döda kroppen av något av följande djur ådrar sig orenhet och skall vara oren ända till kvällen, 25 och var och en som har burit bort någon sådan död kropp skall tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen: 26 Alla de fyrfotadjur som har klövar, men inte helt kluvna, och som inte idisslar, de skall vara orena för er. Var och en som rör vid dem blir oren. 27 Och alla slags fyrfotadjur som går på tassar skall vara orena för er. Var och en som rör vid deras döda kroppar skall vara oren ända till kvällen. 28 Den som bär bort en sådan död kropp skall tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen. De skall vara orena för er.
29 Bland de smådjur som rör sig på marken skall dessa vara orena för er: vesslan, jordråttan, de olika slagen av ödlor, 30 geckoödlan, landkrokodilen, letaan, sandödlan och kameleonten. 31 Bland alla smådjur skall dessa vara orena för er. Var och en som rör vid dem när de är döda skall vara oren ända till kvällen. 32 Allt som ett sådant djur faller på när det är dött blir orent, vare sig det är något slags träkärl eller kläder, något av skinn eller en säck eller vilken annan sak det kan vara som används till något behov. Man skall lägga det i vatten, och det skall vara orent ända till kvällen, då det blir rent. 33 Om något sådant faller i ett lerkärl, blir allt som är i detta orent, och ni skall slå sönder kärlet. 34 All mat man äter som är tillredd med vatten från ett sådant kärl är oren, och all dryck man dricker ur ett sådant kärl blir oren av det. 35 Allt som en sådan död kropp faller på blir orent. Är det en ugn eller öppen eldstad skall den förstöras, ty den blir oren. Den skall vara oren för er. 36 Men en källa eller en brunn, en plats dit vatten samlas, skall förbli ren. Men om någon rör vid själva den döda kroppen blir han oren. 37 Om en sådan död kropp faller på något slags utsäde, något man sår, förblir det rent. 38 Men om vatten har kommit på säden och en sådan död kropp sedan faller på den, skall den vara oren för er.
39 Om något fyrfotadjur som får ätas av er, dör, skall den som rör vid den döda kroppen vara oren ända till kvällen. 40 Den som äter kött av en sådan död kropp skall tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen. Den som bär bort den döda kroppen skall tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen.
41 Alla slags smådjur som rör sig på jorden är en styggelse, de får inte ätas. 42 Varken av det som går på buken eller av det som går på fyra eller flera fötter bland alla de smådjur som rör sig på jorden skall ni äta något, ty de är en styggelse. 43 Gör er inte själva avskyvärda genom något av dessa kryp. Ådrag er inte orenhet genom sådana, så att ni blir orena genom dem. 44 Ty jag är Herren, er Gud. Ni skall hålla er heliga och vara heliga, ty jag är helig. Orena er inte genom något av de smådjur som rör sig på jorden. 45 Ty jag är Herren, som har fört er upp ur Egyptens land, för att jag skall vara er Gud. Så skall ni nu vara heliga, ty jag är helig.
46 Detta är lagen om fyrfotadjuren, om fåglarna, om alla slags levande varelser som rör sig i vattnet och om alla slags smådjur som rör sig på jorden. 47 Den visar hur man skall kunna skilja mellan orent och rent, mellan de djur som får ätas och de som inte får ätas.
Kvinnors rening när de har fött barn
12 Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Israels barn: När en kvinna blir havande och föder en pojke, skall hon vara oren i sju dagar, lika många dagar som vid sin månadsrening skall hon vara oren. 3 På åttonde dagen skall hans förhud omskäras. 4 Sedan skall kvinnan stanna hemma i trettiotre dagar, under sitt reningsflöde. Hon får inte röra vid något som är heligt och hon får inte heller komma till helgedomen förrän hennes reningsdagar är över. 5 Men om det är en flicka som hon har fött, skall kvinnan vara oren i två veckor som vid sin månadsrening. Sedan skall hon stanna hemma i sextiosex dagar under sitt reningsflöde.
6 När hennes reningsdagar är över, efter det hon fött son eller dotter, skall hon till uppenbarelsetältets ingång, till prästen, föra fram ett årsgammalt lamm som brännoffer och en ung duva eller en turturduva som syndoffer. 7 Prästen skall offra detta inför Herrens ansikte och bringa försoning för henne, så blir hon ren från sitt blodflöde. Detta är lagen om en barnaföderska, både när hon har fött en pojke och när hon har fött en flicka.
8 Men om hon inte har råd med ett får, skall hon ta två turturduvor eller två unga duvor, en till brännoffer och en till syndoffer. Prästen skall så bringa försoning för henne och hon blir ren.
Lagar om spetälska av olika slag
13 Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 2 När någon får en upphöjning på huden eller ett utslag eller en ljus fläck och detta utvecklas till något som liknar spetälska på hans hud, skall han föras till prästen Aron, eller till en av hans söner, prästerna. 3 Prästen skall se på det angripna stället på huden. Om han då finner att håret på det angripna stället har vitnat och att det angripna stället visar sig djupare än den övriga huden på kroppen, då är det spetälska. När prästen ser det, skall han förklara honom oren. 4 Och om den ljusa fläcken på hans hud är vit men inte visar sig djupare än den övriga huden och om håret på den inte har vitnat, skall prästen hålla den angripne instängd i sju dagar. 5 Den sjunde dagen skall prästen se på honom. Om han då finner att det angripna stället är oförändrat och att det onda inte har brett ut sig på huden, skall han för andra gången hålla honom instängd i sju dagar. 6 Sedan skall prästen se på honom igen på sjunde dagen, och om det angripna stället har bleknat och det onda inte har brett ut sig på huden, skall han förklara honom ren, ty då är det ett vanligt utslag, och när han har tvättat sina kläder är han ren. 7 Men om utslaget breder ut sig på huden, sedan han visat sig för prästen för att förklaras ren, skall han visa sig för prästen en gång till. 8 Om prästen ser att utslaget har brett ut sig på huden, skall prästen förklara honom oren, ty då är det spetälska.
9 När någon får spetälska, skall han föras till prästen, 10 och prästen skall se på honom. Om det finns en vit upphöjning på huden och håret har vitnat där och svallkött har bildats i upphöjningen, 11 då är det gammal spetälska på hans hud, och prästen skall förklara honom oren. Han skall inte stänga honom inne, ty han är oren. 12 Men om spetälskan har brutit ut så att hela huden är täckt av spetälska på den angripne, från huvud till fot, överallt där prästen ser, 13 då skall prästen undersöka honom. Om han då finner att spetälska täcker hela hans kropp, skall han förklara den angripne ren. Hela hans kropp har blivit vit, han är ren. 14 Men så snart svallkött visar sig på honom är han oren. 15 När prästen ser svallköttet, skall han förklara honom oren. Svallköttet är orent, det är spetälska. 16 Men om svallköttet förändras och stället blir vitt, skall han gå till prästen. 17 Och prästen skall se på honom och om det angripna stället har blivit vitt, skall han förklara den angripne ren. Han är då ren.
18 När någon på sin hud har haft en böld som har läkts, 19 men det sedan visar sig en vit upphöjning eller en rödvit fläck på det ställe där bölden var, skall han visa sig för prästen, 20 och prästen skall se på honom. Om denne finner att stället är lägre än den övriga huden och att håret på det har vitnat, skall han förklara honom oren, ty då är han angripen av spetälska som har brutit ut där bölden var. 21 Men om prästen undersöker honom och finner att vitt hår saknas där, att stället inte är lägre än den övriga huden och att det är blekt, då skall prästen hålla honom instängd i sju dagar. 22 Om då det onda breder ut sig på huden, skall prästen förklara honom oren, ty då är han angripen. 23 Men om den ljusa fläcken stannar kvar på sin plats och inte breder ut sig, då är det ett ärr efter bölden, och prästen skall förklara honom ren.
24 Om någon får ett brännsår på sin hud och det sedan blir en rödvit eller en vit fläck av ärrbildningen i brännsåret, 25 skall prästen undersöka det. Om håret på fläcken har vitnat och den visar sig vara djupare än huden, då är det spetälska som har brutit ut i brännsåret. Därför skall prästen förklara honom oren, ty han är angripen av spetälska. 26 Men om prästen undersöker stället och finner att vitt hår saknas på den ljusa fläcken, att stället inte är lägre än den övriga huden och att det är blekt, då skall prästen hålla honom instängd i sju dagar. 27 Och prästen skall se på honom den sjunde dagen. Om det onda har brett ut sig på huden, skall prästen förklara honom oren, ty då är han angripen av spetälska. 28 Men om den ljusa fläcken stannar kvar på sin plats och inte breder ut sig på huden och förblir blek, då är det en upphöjning efter brännsåret, och prästen skall förklara honom ren, ty det är ett märke efter brännsåret.
29 Om en man eller kvinna får någon fläck på huvudet eller hakan, 30 skall prästen undersöka fläcken. Om den då visar sig djupare än huden och där finns gulaktigt, tunt hår, skall prästen förklara den angripne oren, ty då är det elakartad spetälskeskorv eller spetälska på huvud eller haka. 31 Men om prästen ser på det ställe som angripits av skorven och det inte är djupare än huden och det inte finns något svart hår i det, då skall prästen hålla den som angripits av skorven instängd i sju dagar. 32 Den sjunde dagen skall prästen se på det angripna stället. Om skorven då inte har brett ut sig och där inte finns något gulaktigt hår och skorven inte visar sig djupare än huden, 33 då skall den sjuke raka sig utan att raka det skorviga stället, och prästen skall för andra gången hålla honom instängd i sju dagar. 34 Den sjunde dagen skall prästen se på den skorvsjuke. Om skorven inte har brett ut sig på huden och inte visar sig djupare än huden, skall prästen förklara honom ren. Han skall tvätta sina kläder och vara ren. 35 Men om skorven breder ut sig på huden, sedan han har förklarats ren, 36 skall prästen se på honom. Om skorven då har brett ut sig på huden, behöver han inte närmare se efter om det finns något gulaktigt hår, ty han är oren. 37 Men om skorven visar sig oförändrad och det har växt svart hår på stället, då är skorven läkt. Han är ren, och prästen skall förklara honom ren.
38 När någon, man eller kvinna, får ljusa fläckar på huden, särskilt vita, ljusa fläckar, 39 skall prästen se på den angripne. Om de ljusa fläckarna på huden är blekvita, då är det ett ofarligt utslag på huden. Han är ren.
40 När håret på en mans huvud faller av, är det vanlig bakskallighet. Han är ren. 41 Om håret faller av på främre delen av huvudet, är det vanlig framskallighet och han är ren. 42 Men om det uppstår en rödvit fläck på det skalliga stället, baktill eller framtill, då är det spetälska som har brutit ut på det skalliga stället, baktill eller framtill, 43 och prästen skall se på honom. Om den upphöjda fläcken på det skalliga stället, baktill eller framtill, då är rödvit och visar sig vara lik spetälska på kroppens hud, 44 då är mannen spetälsk. Han är oren. Prästen skall förklara honom oren, ty han är angripen på sitt huvud.
45 Den som är angripen av spetälska skall gå med sönderrivna kläder. Han skall ha sitt hår ovårdat och skyla sitt skägg och ropa: "Oren! Oren!" 46 Så länge han är angripen av spetälska skall han vara oren. Han är oren och skall bo avskilt. Han skall ha sin bostad utanför lägret.
47 När ett klädesplagg blir angripet av spetälska, vare sig det är ett plagg av ylle eller linne, 48 om det är något vävt eller virkat tyg, av linne eller ylle, eller om det är ett skinn eller vad det än är som är tillverkat av skinn, 49 och det angripna stället är grönaktigt eller rödaktigt på plagget eller skinnet, på det vävda eller virkade tyget eller på skinn- föremålet, vad det än är, då är stället angripet av spetälska och skall visas för prästen. 50 Och prästen skall se på det angripna stället och det föremål som angripits skall vara inlåst i sju dagar. 51 Den sjunde dagen skall han se på det angripna stället. Om skadan har brett ut sig på plagget eller på det vävda eller virkade tyget eller på skinnet, vad det än är som är gjort av skinnet, så är stället angripet av elakartad spetälska. Det är orent. 52 Man skall bränna upp plagget eller det vävda eller virkade tyget, vare sig det är av ylle eller linne, eller skinnföremålet, vad det än är som är angripet, ty det är elakartad spetälska. Allt skall brännas upp i eld.
53 Men om prästen ser på stället och fläcken då inte har brett ut sig på plagget eller på det vävda eller virkade tyget eller på skinnföremålet, vad det än är, 54 skall han befalla att man tvättar den sak där det angripna stället finns, och prästen skall ha den inlåst i ytterligare sju dagar. 55 Han skall efter tvättningen se på det angripna stället. Om fläcken då inte har ändrat utseende, är saken oren, även om fläcken inte har brett ut sig. Du skall bränna upp den i eld. Det är en frätfläck, vare sig den sitter på avigsidan eller på rätsidan. 56 Men om prästen ser på det angripna stället och finner att det har bleknat efter tvättningen, då skall han riva bort det från plagget eller skinnet eller från det vävda eller virkade tyget. 57 Om en fläck visar sig igen på plagget eller på det vävda eller virkade tyget eller på skinnföremålet, vad det än är, så är det spetälska som har brutit ut. Den sak där det angripna stället finns skall du bränna upp i eld. 58 Men om fläcken på plagget eller på det vävda eller stickade tyget eller på skinnföremålet, vad det än är, har gått bort genom tvättningen, skall plagget tvättas en andra gång och blir då rent.
59 Detta är lagen om det som blir angripet av spetälska, vare sig det är ett plagg av ylle eller linne eller det är ett vävt eller virkat tyg eller något skinnföremål, vad det än är, och efter denna lag skall det förklaras rent eller orent.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln