Previous Prev Day Next DayNext

Chronological

Read the Bible in the chronological order in which its stories and events occurred.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 32

Syndabekännelse och förlåtelse

32 (A) En vishetspsalm[a] av David.

Salig är den som fått
        sitt brott förlåtet,
    sin synd övertäckt!
Salig är den som Herren inte
        tillräknar synd
    och som i sin ande är utan svek.

(B) Så länge jag teg
        förtvinade mina ben
    och jag stönade dagen lång.
(C) Dag och natt var din hand
        tung över mig,
    min kraft rann bort
        som i sommarens torka.[b] Sela

(D) Då erkände jag min synd för dig
        och dolde inte min skuld.
    Jag sade: "Jag vill bekänna
        mina brott för Herren" –
    då förlät du mig min syndaskuld.
        Sela

(E) Därför ska alla trogna be till dig
        medan du går att finna.
    Om väldiga vattenfloder kommer
        ska de inte nå dem.
(F) Du är mitt beskydd,
        du bevarar mig från nöd,
    du omger mig
        med frälsningens jubel. Sela

(G) Jag vill lära dig och undervisa dig
        om den väg du ska vandra,
    jag vill ge dig råd
        och låta mitt öga vaka över dig.
(H) Var inte som en häst eller mula
        som saknar förstånd,
    som måste tämjas
        med töm och betsel
            om de ska komma till dig.

10 (I) Den gudlöse har många plågor,
    men den som litar på Herren
        omger han med nåd.
11 (J) Gläd er i Herren och fröjda er,
        ni rättfärdiga,
    jubla, alla ni som har ärliga hjärtan!

Psaltaren 51

Bön om syndernas förlåtelse

51 För körledaren. En psalm av David, (A) när profeten Natan kom till honom efter att han gått in till Bat-Seba[a].

Gud, var mig nådig
        efter din godhet,
    utplåna mina överträdelser
        efter din stora barmhärtighet.
Tvätta mig ren från min skuld,
    rena mig från min synd,
för jag känner mina överträdelser
    och min synd är alltid inför mig.
(B) Mot dig, just mot dig, har jag syndat
    och gjort det som är ont
        i dina ögon.
    Därför har du rätt när du talar,
        du är ren när du dömer.
(C) Ja, med skuld är jag född
    och med synd blev jag till
        i min moders liv.
Du älskar sanning i hjärtat,
    lär mig då vishet i mitt innersta.

(D) Rena mig med isop[b]
        så att jag blir ren,
    tvätta mig
        så att jag blir vitare än snö.
10 Låt mig höra fröjd och glädje,
    låt de ben du har krossat få jubla.
11 Vänd bort ditt ansikte
        från mina synder,
    utplåna all min skuld.
12 (E) Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta
    och ge mig på nytt
        en frimodig ande.
13 Förkasta mig inte från ditt ansikte
    och ta inte din helige Ande
        ifrån mig.
14 (F) Låt mig åter få glädjas
        över din frälsning
    och håll mig uppe
        med en villig[c] ande.
15 Jag ska lära överträdarna dina vägar
    så att syndare omvänder sig
        till dig.

16 (G) Rädda mig från blodskuld,
        Gud, du min frälsnings Gud,
    så ska min tunga jubla
        över din rättfärdighet.
17 Herre, öppna mina läppar,
    så ska min mun förkunna ditt lov.
18 (H) Slaktoffer gläder dig inte,
        annars skulle jag ge dig det,
    brännoffer vill du inte ha.
19 (I) Det offer Gud vill ha
        är en förkrossad ande.
    Ett förkrossat och bedrövat hjärta
        föraktar du inte, Gud.

20 Gör gott mot Sion i din nåd,
    bygg upp Jerusalems murar.
21 (J) Då ska du få glädjas åt rätta offer,
        brännoffer och heloffer.
    Då ska tjurar offras på ditt altare.

Psaltaren 86

Bön om hjälp i svår nöd

86 (A) En bön av David.

Herre, vänd ditt öra till mig
        och svara mig,
    för jag är svag och fattig.
(B) Bevara min själ,
        för jag är trogen.
    Du är min Gud,
        fräls din tjänare som litar på dig.
Förbarma dig över mig, Herre,
    för jag ropar till dig dagen lång.
(C) Gläd din tjänares själ,
    för till dig, Herre, lyfter jag min själ.

(D) Du, Herre, är god och förlåtande,
    stor i nåd mot alla
        som ropar till dig.
(E) Herre, hör min bön,
    lyssna till mitt rop om nåd!
(F) Jag ropar till dig på nödens dag,
    för du kommer att svara mig.

(G) Ingen bland gudarna
        är som du, Herre,
    inga gärningar är som dina.
(H) Alla folk som du har gjort
    ska komma och tillbe
        inför dig, Herre.
    De ska ära ditt namn,
10 (I) för du är stor och du gör under.
    Du ensam är Gud.

11 (J) Visa mig, Herre, din väg,
        jag vill vandra i din sanning.
    Ge mig ett odelat hjärta
        så att jag vördar ditt namn.
12 Jag vill tacka dig, Herre min Gud,
        av hela mitt hjärta
    och ära ditt namn i evighet,
13 (K) för din nåd över mig är stor,
    du räddar min själ
        ur dödsrikets djup.

14 (L) Gud, de fräcka reser sig mot mig,
    en flock av våldsmän
        vill ta mitt liv.
    De har inte dig för ögonen.

15 (M) Men du, Herre,
        är en barmhärtig och nådig Gud,
    sen till vrede
        och stor i nåd och sanning.
16 Vänd dig till mig
        och förbarma dig över mig.
    Ge din makt till din tjänare
        och fräls din tjänarinnas son!
17 Ge mig ett tecken på din godhet,
    låt dem som hatar mig se det
        och skämmas,
    för du, Herre, hjälper
        och tröstar mig.

Psaltaren 122

Glädjen i att gå till Herrens hus

122 [a]En pilgrimssång av David.

Jag gladdes när man sade till mig:
    "Vi ska gå till Herrens hus."
Våra fötter står
    i dina portar, Jerusalem.
[b]Jerusalem, du välbyggda stad
    som tätt sluter sig samman!
[c]Dit drar stammarna upp,
        Herrens stammar,
    som ett vittnesbörd för Israel
        att prisa Herrens namn.
[d]Där står domarsäten,
    troner för Davids hus.

Be om frid för Jerusalem!
    Låt dem som älskar dig vara trygga.
Låt det råda frid inom dina murar,
    trygghet i dina borgar.
För mina bröders och vänners skull
    vill jag önska dig frid,
för Herren vår Guds hus skull
    vill jag söka ditt bästa.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation