Chronological

Paulus i Thessalonike

17 Paulus och Silas tog nu vägen genom Amfipolis och Apollonia och kom till Thessalonike där judarna hade en synagoga. ² Paulus gick som vanligt dit och under tre sabbater i rad talade han till folket utifrån Skrifterna. ³ Han förklarade att Messias måste lida och uppstå från de döda och han bevisade att Jesus som han förkunnade för dem är Messias. ⁴ Några av dem blev övertygade och höll sig sedan till Paulus och Silas, däribland en stor grupp gudfruktiga greker liksom ett antal högt uppsatta kvinnor.

⁵ Men judarna blev avundsjuka och samlade några onda män från gatan och ställde till med upplopp och oroligheter i staden. De tågade sedan mot Jasons hus för att hämta Paulus och Silas, så att de kunde ställa dem till svars inför folkmassan.^{[a] 6} Men när de inte hittade dem, släpade de ut Jason och några andra troende till stadens styresmän och skrek: ”Dessa har vänt upp och ner på hela världen och nu är de här också ⁷ och Jason har släppt in dem i sitt hus. De är skyldiga till förräderi mot kejsaren, för de påstår att det är en annan som är kung, en som heter Jesus.”

⁸ Både styresmännen och folket i staden blev mycket oroade över dessa rapporter ⁹ och Jason och de andra blev inte frisläppta förrän de hade betalat borgen.

Paulus i Beroia

¹⁰ Samma natt skickade de troende iväg Paulus och Silas till Beroia. Och så snart de kommit dit, gick de till den judiska synagogan. ¹¹ Men människorna i Beroia var mer öppna än de i Thessalonike. De lyssnade gärna till budskapet och forskade varje dag i Skriften för att kontrollera om det som sades var sant. ¹² Många av dem började tro, däribland flera högt uppsatta grekiska kvinnor och män.

¹³ Men när judarna i Thessalonike fick reda på att Paulus förkunnade Guds ord också i Beroia, kom de dit och ställde till med oro och bråk bland folket. ¹⁴ De troende handlade därför snabbt och skickade Paulus ner till kusten, men både Silas och Timotheos stannade kvar.

¹⁵ De som förde Paulus därifrån följde honom ända till Athen. Efter det återvände de och meddelade Silas och Timotheos att Paulus ville att de skulle skynda sig efter honom.

Paulus i Athen

¹⁶ Medan Paulus väntade på dem, gick han omkring i Athen och han blev upprörd över alla de avgudabilder han såg överallt i staden. ¹⁷ Han talade till judarna och de gudfruktiga i synagogan och varje dag på torget till alla som råkade vara där. ¹⁸ En del av filosoferna, både epikuréer och stoiker^[b] diskuterade med honom. Några sa: ”Vad är det här för underliga idéer han har snappat upp? Vad menar han?” Andra sa: ”Han försöker pracka på oss främmande gudar.” Paulus predikade ju budskapet om Jesus och uppståndelsen.

¹⁹ Sedan tog de honom med sig till areopagen^[c] och sa: ”Kom och berätta mer för oss om den här nya läran du talar om, ²⁰ för det är ganska märkliga saker du har att säga. Tala om för oss vad det här handlar om!” ²¹ Både athenarna och de utlänningar som bodde där använde nämligen all sin tid till att diskutera de senaste idéerna.

Paulus tal inför areopagen

²² Paulus ställde sig alltså inför^[d] areopagen och sa: ”Athenare, jag har lagt märke till att ni är mycket religiösa, ²³ för när jag har promenerat omkring här har jag sett era gudabilder och även funnit ett altare med inskriften: ’Åt en okänd gud’. Och det är denne jag vill berätta för er om, honom som ni har tillbett utan att veta vem det är.

²⁴ Den Gud som har skapat världen och allt som finns i den, han är Herre över både himlen och jorden och han bor inte i något tempel som är byggt av människor. ²⁵ Människor kan inte heller betjäna honom med sina händer som om han behövde någonting. Det är nämligen han själv som ger alla liv och anda och allting. ²⁶ Han skapade alla folk från en enda människa och spred ut dem över hela jordens yta. Han bestämde deras tider och stakade ut deras gränser inom vilka de skulle bo.

²⁷ Det gjorde han för att människorna skulle söka Gud och kanske hitta vägen till honom. Men han är inte långt borta från någon av oss, ²⁸ för det är i honom vi lever och rör oss och existerar, precis som några av era egna poeter säger: ’Vi har vårt ursprung hos honom.’ ²⁹ Om vi nu har vårt ursprung hos honom, då kan vi inte föreställa oss det gudomliga som något som människor utifrån sina tankar och sin konstnärlighet har tillverkat av silver eller guld eller sten. ³⁰ Under lång tid har Gud haft överseende med denna okunnighet, men nu kräver han att alla människor överallt ska vända om. ³¹ Gud har nämligen fastställt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet, genom en man som han i förväg har bestämt för den här uppgiften. Det har han bevisat inför alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.”

³² När de hörde om uppståndelsen från de döda, började några hånskratta men andra sa: ”Vi vill höra mer om det där en annan gång.” ³³ Sedan lämnade Paulus dem. ³⁴ Några förenade sig i alla fall med honom och började tro. Bland dem var Dionysios, en medlem av areopagen och en kvinna som hette Damaris och några till.

Paulus i Korinth

18 Sedan lämnade Paulus Athen och for till Korinth. ² Där blev han bekant med en jude som hette Aquila. Han var född i Pontos men hade nyligen kommit från Italien tillsammans med sin hustru Priscilla, eftersom kejsar Claudius hade utvisat alla judar från Rom. Paulus sökte upp dem ³ och bodde sedan och arbetade tillsammans med dem, för de var tältmakare^[e] precis som han.

⁴ Varje sabbat talade Paulus i synagogan och försökte övertyga både judar och greker. ⁵ Och sedan Silas och Timotheos anlänt från Makedonien, koncentrerade sig Paulus helt på förkunnelsen och vittnade för judarna att Jesus är Messias. ⁶ Men när judarna sa emot honom och hånade honom, skakade Paulus sina kläder och sa: ”Ni får själva ta ansvar för ert liv.^[f] Jag är utan skuld. Från och med nu tänker jag vända mig till andra folk.”

⁷ Sedan gick Paulus därifrån till Titius Justus som var gudfruktig och vars hus låg vägg i vägg med synagogan. ⁸ Föreståndaren för synagogan, Crispus och hela hans familj började tro på Herren. Många andra i Korinth som hörde Paulus började också tro och lät döpa sig.

⁹ En natt talade Herren till Paulus i en syn: ”Var inte rädd! Fortsätt att tala! Låt dig inte tystas, ¹⁰ för jag är med dig. Ingen kommer att angripa eller skada dig, för det är många som tillhör mig i den här staden.” ¹¹ Paulus stannade därför kvar i Korinth i ett och ett halvt år och undervisade dem om Guds budskap.

¹² Men när Gallio hade blivit landshövding över Achaia,^[g] gick judarna till angrepp mot Paulus och förde honom inför domstolen. ¹³ De anklagade honom: ”Den här mannen förleder människor att dyrka Gud på ett sätt som är emot lagen.” ¹⁴ Men innan Paulus hann försvara sig, sa Gallio till judarna: ”Ni judar, om fallet gällde något brott eller annat ont som mannen gjort skulle jag lyssna på er. ¹⁵ Men ska ni bara gräla om ord och namn och er egen lag, då kan ni ta hand om det själva. Jag vill inte vara domare i sådana frågor.” ¹⁶ Och så körde han bort dem från domstolen.

¹⁷ Då kastade sig folkhopen över Sosthenes, en föreståndare för synagogan och misshandlade honom mitt framför domstolen. Men Gallio struntade i dem.

Paulus återvänder till Antiochia i Syrien – Paulus gör en ny resa

¹⁸ Paulus stannade kvar en längre tid i Korinth, men sedan tog han farväl av de troende och seglade till Syrien. Med på resan hade han också Priscilla och Aquila. Paulus hade dessförinnan låtit klippa av sitt hår i Kenchreai eftersom han hade gett ett löfte.^[h]