Beginning

        och kom ner
    så att bergen bävade inför dig,
^2 (B) som när eld antänder ris
        och elden får vattnet att koka,
    så att ditt namn blir känt
        för dina fiender
    och hednafolken darrar för dig.
^3 (C) När du gjorde
    förunderliga gärningar
        som vi inte väntade oss,
    då kom du ner
        och bergen bävade inför dig.
⁴ Aldrig har någon hört,
    inget öra har uppfattat,
        inget öga har sett
            en annan Gud än dig,
    som gör sådant för dem
        som väntar på honom.
⁵ Du kom för att hjälpa dem
    som gjorde det rätta med fröjd,
        som tänkte på dig på dina vägar.

Men se, du blev vred
        när vi syndade.
    Det har vi gjort länge –
        ska vi någonsin bli frälsta?
^6 (D) Vi är alla orena,
    alla våra rättfärdiga gärningar
        är som en fläckad dräkt.^[a]
    Vi vissnar alla som löv,
        och som en vind sveper
            våra missgärningar bort oss.
⁷ Ingen åkallar ditt namn,
    ingen vaknar
        för att hålla sig till dig,
    för du har dolt ditt ansikte för oss,
        överlämnat oss åt^[b]
            vår missgärning.

^8 (E) Men Herre, du är vår Far.
    Vi är leran,
        och du är den som format oss,
    vi är alla verk av din hand.
^9 (F) Var då inte så oerhört vred, Herre,
    tänk inte för alltid
        på vår missgärning.
    Tänk på att vi alla är ditt folk.
¹⁰ Dina heliga städer är en öken.
    Sion är en öken,
        Jerusalem en ödemark.
^11 (G) Vårt heliga och härliga hus,
    där våra fäder lovade dig,
        är eldens byte.
    Allt som är dyrbart för oss
        har lämnats åt förödelsen.
¹² Kan du trots detta
        hålla dig tillbaka, Herre?
    Kan du tiga
        och låta oss lida så mycket?

        som inte frågade efter mig,
    jag lät mig finnas av dem
        som inte sökte mig.
    Till ett folk som inte åkallade
        mitt namn sade jag:
            "Här är jag, här är jag."^[c]

^2 (I) Hela dagen har jag
    räckt ut mina händer
        mot ett trotsigt folk,
    som vandrar den väg
        som inte är god,
    som följer sina egna tankar,
^3 (J) ett folk som ständigt kränker mig
        rakt i ansiktet.
    De bär fram offer i trädgårdar
        och tänder offereld^[d]
            på tegelaltaren,
^4 (K) de håller till bland gravar
    och tillbringar nätter
        i gömda nästen,
    de äter svinkött^[e]
        och har oren mat^[f] i sina kärl.
^5 (L) De säger: "Håll dig undan!
    Kom inte nära mig,
        för jag är heligare än du."
    De är som rök i min näsa,
        en eld som brinner dagen lång.

^6 (M) Se, det står skrivet inför mig:
        Jag tiger inte
    förrän jag gett dem vad de förtjänar,
        gett det i deras famn,
^7 (N) för både deras egna missgärningar
        och deras fäders, säger Herren,
    för att de tände offereld på bergen
        och hånade mig på höjderna.
    Jag ska mäta upp i deras famn
        lönen för vad de tidigare har gjort.

^8 (O) Så säger Herren:
    När man finner saft i en druvklase
        säger man:
    "Förstör den inte!
        Det finns välsignelse i den."
    Så ska också jag göra
        för mina tjänares skull,
    jag ska inte förgöra dem alla.
^9 (P) Jag ska låta
    en avkomma gå ut från Jakob,
        från Juda en arvinge
            till mina berg,
    för mina utvalda ska besitta landet
        och mina tjänare ska bo där.
^10 (Q) För mitt folk, som frågar efter mig,
    ska Saron^[g] bli en betesmark för får
        och Akors dal^[h]
            en lägerplats för kor.

¹¹ Men ni som överger Herren
        och glömmer mitt heliga berg,
    ni som dukar bord åt Lyckan
        och häller upp blandat vin
            åt Ödet^[i],
^12 (R) jag ska låta svärdet bli ert öde.
    Alla ska ni få böja er ner
        för att slaktas,
    för ni svarade inte när jag kallade,
        ni lyssnade inte när jag talade.
    Ni gjorde det som var ont
        i mina ögon
    och valde det som misshagade mig.

^13 (S) Därför säger Herren Gud så:
    Se, mina tjänare ska äta,
        men ni ska hungra.
    Mina tjänare ska dricka,
        men ni ska törsta.
    Mina tjänare ska glädjas,
        men ni ska skämmas.
¹⁴ Mina tjänare ska jubla
        i hjärtats fröjd,
    men ni ska ropa i hjärtats plåga
        och jämra er i förtvivlan.
^15 (T) Ni ska överlämna ert namn
        åt mina utvalda
    till att användas som en förbannelse,
        och Herren Gud ska döda dig.
    Men åt sina tjänare
        ska han ge ett annat namn.
^16 (U) Den som välsignar sig i landet
    ska välsigna sig vid
        Sanningens Gud^[j],
    och den som ger sin ed i landet
        ska svära vid Sanningens Gud,
    för de forna bedrövelserna
        är glömda och dolda
            för mina ögon.

^20 (Y) Där ska inte mer finnas spädbarn
        som lever bara några dagar,
    eller gamla män
        som inte uppnår sina dagars mått.
    Den som dör vid hundra års ålder
        är en ung man,
    och först vid hundra års ålder
        ska syndaren drabbas
            av förbannelsen.
^21 (Z) De ska bygga hus och få bo i dem,
    plantera vingårdar
        och äta deras frukt.
^22 (AA) När de bygger hus
        ska andra inte bo i dem,
    när de planterar något
        ska andra inte äta av det.
    Mitt folks ålder ska bli
        som ett träds ålder,
    mina utvalda ska länge få njuta
        av sina händers verk.
^23 (AB) De ska inte arbeta förgäves
        och inte föda barn till plötslig död,
    för de är ett släkte
        välsignat av Herren,
    de och deras efterkommande
        tillsammans.
^24 (AC) Och det ska ske att
        innan de ropar ska jag svara,
    medan de ännu talar
        ska jag höra.
^25 (AD) Vargar ska beta med lamm,
    lejon ska äta halm som oxar,
        och stoft ska vara ormens föda.
    Ingenstans på mitt heliga berg
        ska de göra något ont
            eller skadligt, säger Herren.

    Himlen är min tron
        och jorden är mina fötters pall.
    Vad för ett hus
        kan ni bygga åt mig,
    vad för en plats där jag kan vila?^[l]
2 (AF) Allt detta har min hand gjort
        så att det blev till, säger Herren.
    Jag ser till den som är betryckt
        och har en förkrossad ande,
            som fruktar mitt ord.

³ Den som slaktar en oxe
    är som en som dödar
        en människa,
    den som offrar ett lamm
        är som en som bryter nacken
            på en hund,
    den som bär fram ett matoffer
        är som en som bär fram svinblod^[m],
    den som offrar rökelse
        är som den som hyllar en avgud.
    De har valt att gå sina egna vägar
        och har sin själs glädje
            i sina vidrigheter.
^4 (AG) Därför ska också jag
        välja deras ofärd
    och låta det de fruktar
        drabba dem.
    För jag ropade, men ingen svarade,
        jag talade, men ingen lyssnade.
    De gjorde det som var ont
        i mina ögon,
    de valde det
        som misshagade mig.

^5 (AH) Hör Herrens ord,
        ni som fruktar hans ord!
    Era bröder som hatar er
        och stöter bort er
            för mitt namns skull,
    de säger:
        "Herren kan visa sin härlighet
            så att vi får se er glädje!"
    Men de ska få skämmas.
⁶ Hör hur det larmar i staden,
        hör rösten^[n] från templet,
    rösten av Herren
        som ger sina fiender
            vad de förtjänar!

^7 (AI) Innan Sion har känt några värkar
        föder hon,
    innan hon känt någon vånda
        har hon fött en son.
⁸ Vem har hört något sådant,
        vem har sett något liknande?
    Kan ett land komma till liv
        på en enda dag,
    eller ett folk födas på ett ögonblick,
        eftersom Sion föder sina barn
            redan när värkarna börjar?
⁹ Skulle jag öppna moderlivet
        men inte låta födseln ske?
            säger Herren.
    Eller skulle jag som låter födseln ske
        sedan hålla tillbaka barnet?
            säger din Gud.

^10 (AJ) Gläd er med Jerusalem,
    fröjda er med henne,
        alla ni som älskar henne!
    Jubla högt med henne,
        alla ni som har sörjt över henne,
¹¹ så att ni får dia er mätta
        vid hennes trösterika bröst,
    suga och njuta av
        hennes härliga rikedom^[o].
^12 (AK) För så säger Herren:
    Se, jag leder frid till henne
        som en flod
    och folkens härlighet
        som en översvämmande älv.
    Ni ska få dia
        och bli burna på höften
    och sitta i knäet och bli smekta^[p].
^13 (AL) Som en mor tröstar sitt barn
        ska jag trösta er.
    I Jerusalem ska ni få tröst.
^14 (AM) När ni får se det
        ska era hjärtan glädjas,
    era ben^[q] ska få liv
        likt spirande gräs.
    Herrens hand ska bli känd
        för hans tjänare,
    men hans fiender
        får känna hans vrede.

^15 (AN) För se,
        Herren ska komma med eld,
    och hans vagnar är
        som en stormvind.
    Han låter sin vrede drabba
        med hetta
    och sitt straff med eldslågor,
^16 (AO) för med eld och med sitt svärd
    ska Herren gå till rätta
        med alla människor,
    och många ska bli slagna av Herren.
^17 (AP) De som inviger och renar sig
    för att gå in i trädgårdarna,
        anförda av en som står i mitten,
    de som äter svinkött
        och annat avskyvärt och möss,
    de ska alla förgås, säger Herren.