^22 (A) Du ska säga till farao: Så säger Herren: Israel är min förstfödde son, ^23 (B) och jag har sagt till dig: Släpp min son, så att han kan hålla gudstjänst åt mig.^[a] Men du vägrade att släppa honom, och därför ska jag döda din förstfödde son.”

^24 (C) Under resan hände det vid en viloplats att Herren kom emot Mose och ville döda honom.^{[b] 25 (D)} Då tog Sippora en vass flintsten och skar bort sin sons förhud, och hon rörde vid Moses fötter med den och sade: ”Du är en blodsbrudgum för mig.” ²⁶ Och Herren lät honom vara. Det var med tanke på omskärelsen som hon sade ”blodsbrudgum”.

^27 (E) Och Herren sade till Aron: ”Gå och möt Mose ute i öknen!” Han gav sig i väg och mötte Mose vid Guds berg, och han kysste honom. ²⁸ Och Mose berättade för Aron allt som Herren hade sagt när han sände honom och om alla tecken han befallt honom att göra.

²⁹ Sedan gick Mose och Aron och kallade samman alla de äldste bland Israels barn. ³⁰ Och Aron talade om allt som Herren hade sagt till Mose, och han gjorde tecknen inför folkets ögon. ^31 (F) Då trodde folket, och när de hörde att Herren hade tagit sig an Israels barn och sett deras lidande, böjde de sig ner och tillbad.

^41 (A) De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med omkring tre tusen.

^47 (A) De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.

^18 (A) När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sade: "Till och med åt hedningarna har Gud alltså skänkt omvändelsen som ger liv."

²⁷ Det står ju skrivet:^[a]

^5 (A) Och hon födde ett barn, en Son som ska styra alla folk med järnspira, och hennes barn rycktes upp till Gud och hans tron.