Beginning
17 (A) Du ska inte offra åt Herren din Gud något djur av nöt eller småboskap som har en defekt[a] eller annat fel, för sådant är avskyvärt för Herren din Gud.
2 (B) Om en man eller kvinna hos dig i någon av städerna som Herren din Gud ger dig, visar sig göra något som är ont i Herren din Guds ögon, genom att överträda hans förbund, 3 och mot min befallning går bort och tjänar andra gudar och tillber dem eller tillber solen, månen eller himlens hela härskara[b], 4 och det blir berättat för dig och du får höra om det, ska du noga undersöka saken. Om det visar sig vara sant och kan slås fast att detta avskyvärda har gjorts i Israel, 5 (C) ska du föra ut till din stadsport den man eller kvinna som har gjort denna onda gärning, man eller kvinna, och stena den personen till döds. 6 (D) Efter två eller tre vittnens ord[c] ska han dödas. Ingen ska dömas till döden efter endast ett vittnesmål. 7 (E) Först ska vittnenas hand lyftas mot honom för att döda honom och sedan hela folkets hand. Du ska skaffa bort det onda från dig.
Domstolar
8 (F) Om det i något fall blir för svårt för dig att döma, det kan gälla ett dråp, en rättsfråga, ett misshandelsbrott eller något annat som kan orsaka tvist inom dina portar, då ska du bryta upp och bege dig till den plats som Herren din Gud utväljer 9 (G) och gå till de levitiska prästerna och till den som på den tiden är domare. Dem ska du fråga till råds och de ska meddela dig vad som är rätt. 10 Du ska göra det de meddelar dig på den plats som Herren utväljer, och du ska noggrant följa allt som de lär dig. 11 Efter den lag de undervisar dig i och efter den dom de avkunnar för dig ska du handla. Du ska inte vika av från de ord de meddelar, varken åt höger eller åt vänster.
12 Men om någon handlar i sådant övermod att han varken vill lyssna till prästen, som står där och gör tjänst inför Herren din Gud, eller till domaren, då ska den mannen dö. Du ska skaffa bort det onda från Israel. 13 Allt folket ska höra det och frukta och aldrig mer vara övermodiga.
Val av kung
14 (H) När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig och tar det i besittning och bor där och du säger: ”Jag vill sätta en kung över mig[d], som alla andra folk omkring mig”, 15 så ska du sätta till kung över dig den som Herren din Gud utväljer. En av dina bröder ska du sätta till kung över dig. Du får inte sätta en främling över dig, en som inte är din broder. 16 (I) Men han får inte skaffa sig många hästar och inte sända sitt folk tillbaka till Egypten för att skaffa många hästar, för Herren har sagt till er: ”Ni ska aldrig mer vända tillbaka denna väg.” 17 (J) Han får inte heller skaffa sig många hustrur, för att hans hjärta inte ska avfalla, och han ska inte skaffa sig mycket silver och guld.[e]
18 (K) När han sitter på sin kungatron ska han låta göra sig en avskrift av denna lag enligt den bokrulle som finns hos de levitiska prästerna. 19 (L) Den ska han ha hos sig och läsa i den[f] i alla sina livsdagar, så att han lär sig frukta Herren sin Gud och ger akt på alla ord i denna lag och dessa stadgar och följer dem. 20 Då ska hans hjärta inte förhäva sig över hans bröder eller vika av ifrån buden, varken åt höger eller åt vänster, och då ska han och hans söner regera länge i Israel.
Prästers och leviters rättigheter
18 (M) De levitiska prästerna, hela Levi stam, ska inte ha någon lott eller arvedel tillsammans med Israel. Av Herrens eldsoffer och hans arvedel ska de äta. 2 De ska inte ha någon arvedel bland sina bröder. Herren är deras arvedel, som han har lovat dem. 3 Och detta är vad prästerna har rätt att få av folket, av dem som offrar ett slaktoffer av oxar eller får: Man ska ge prästen bogen, käkstyckena och magen. 4 Det första av din säd, ditt vin och din olja och det första av dina fårs ull ska du ge honom, 5 för Herren din Gud har utvalt honom bland alla dina stammar för att han och hans söner alltid ska stå och göra tjänst i Herrens namn.
6 Om en levit kommer från någon av dina städer i Israel där han uppehåller sig, så får han om han så önskar komma till den plats som Herren utväljer 7 och där göra tjänst i Herren sin Guds namn, liksom alla hans levitiska bröder som står där inför Herrens ansikte. 8 De ska alla ha lika mycket till underhåll, utan hänsyn till vad någon kan äga genom försäljning av fädernearv.
Avskyvärda seder
9 (N) När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte lära dig att handla enligt dessa folks avskyvärda seder. 10 (O) Hos dig får inte någon finnas som låter sin son eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom, teckentydning, svartkonst eller häxeri, 11 (P) ingen som utövar besvärjelsekonster, ingen andebesvärjare, ingen som utövar magi och ingen som söker råd hos de döda. 12 Avskyvärd för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana vidrigheters skull fördriver Herren din Gud dem för dig. 13 Du ska vara fullkomlig inför Herren din Gud. 14 Dessa hednafolk som du ska fördriva lyssnar till dem som utövar teckentydning och spådom, men Herren din Gud har inte tillåtit dig något sådant.
Löftet om Profeten
15 (Q) En profet lik mig[g] ska Herren din Gud låta uppstå åt dig bland ditt folk, från dina bröder. Honom ska ni lyssna till. 16 (R) Det ska bli så som du begärde av Herren din Gud vid Horeb[h] den dag ni var samlade där och du sade: ”Jag vill inte höra mer av Herren min Guds röst eller se den stora elden längre, då kommer jag att dö.” 17 Herren sade då till mig: ”De har rätt i vad de säger. 18 (S) Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. 19 Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom. 20 (T) Men den profet som i övermod talar i mitt namn vad jag inte har befallt honom tala, eller som talar i andra gudars namn, den profeten ska dö.
21 Du kanske tänker i ditt hjärta: Hur ska vi känna igen det ord som Herren inte har talat? 22 (U) När profeten talar i Herrens namn och det han säger inte sker eller kommer, då är det något som Herren inte har talat. Profeten har talat i övermod. Du ska inte vara rädd för honom.”
Fristäderna
19 (V) När Herren din Gud har utrotat de hednafolk vilkas land Herren din Gud ger dig, och när du har fördrivit dem och du bor i deras städer och i deras hus, 2 då ska du avskilja åt dig tre städer mitt i ditt land, som Herren din Gud ger dig till besittning. 3 Du ska rusta upp vägarna till dessa städer och dela upp det landområde som Herren din Gud ger dig till arvedel i tre delar, så att var och en som har dräpt någon kan fly dit.
4 I följande fall kan den som har dräpt någon fly till en fristad och så få leva: Om någon dödar sin nästa utan vett och vilja och utan att ha burit hat till honom tidigare – 5 som när någon går med sin vän ut i skogen för att hugga ved och han hugger med yxan för att fälla trädet och yxhuvudet då lossnar från skaftet och träffar den andre så att han dör – då ska han kunna fly till någon av dessa städer och få leva. 6 Annars kan blodshämnaren[i] som med vrede i sitt hjärta förföljer dråparen hinna upp honom om vägen är lång, och slå ihjäl honom trots att han inte hade förtjänat döden, eftersom han inte hade hatat den andre tidigare. 7 Därför befaller jag dig: ”Du ska avskilja tre städer åt dig.”
8 (W) När Herren din Gud utvidgar ditt område, så som han med ed har svurit dina fäder, och ger dig hela det land som han har lovat att ge dina fäder, 9 om du då är noga med att följa alla dessa bud som jag i dag ger dig, så att du älskar Herren din Gud och alltid vandrar på hans vägar, då ska du lägga tre städer till dessa tre. 10 Så ska oskyldigt blod inte spillas i ditt land som Herren din Gud ger dig till arvedel, och blodskuld inte komma att vila på dig.
11 (X) Men om någon hatar sin nästa och ligger på lur efter honom och överfaller honom och slår ihjäl honom, och han sedan flyr till någon av dessa städer, 12 (Y) då ska de äldste i hans stad sända bud och hämta honom därifrån och lämna honom i blodshämnarens hand, och han ska dö. 13 Du ska inte visa honom någon skonsamhet, utan du ska rena Israel från skulden för det oskyldiga blodet och det ska gå dig väl.
Gränsstenar
14 (Z) Du ska inte flytta din grannes gränssten[j], som förfäderna satt upp i den arvedel du får i det land som Herren din Gud ger dig till besittning.
Vittnesmål
15 (AA) Det är inte nog om bara ett vittne träder upp mot någon som anklagas för ett brott eller en synd, vilken synd han än kan ha begått. Efter två eller tre vittnens ord[k] ska var sak avgöras.
16 Om ett falskt vittne träder upp mot någon för att vittna mot honom angående något brott, 17 (AB) ska bägge parter i tvisten träda fram inför Herrens ansikte, inför de män som på den tiden är präster och domare. 18 Och domarna ska noga undersöka saken. Om vittnet visar sig vara ett falskt vittne som burit falskt vittnesbörd mot sin broder, 19 (AC) ska ni låta samma sak drabba vittnet som han hade tänkt för sin broder. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig. 20 Det övriga folket ska höra det och frukta, och man ska aldrig mer göra något sådant ont hos dig. 21 (AD) Du ska inte visa honom någon skonsamhet: liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot.
Krigslagar
20 När du drar ut i krig mot dina fiender och får se hästar och vagnar[l] och ett folk större än du, ska du inte bli rädd för dem, för Herren din Gud som förde dig upp ur Egyptens land är med dig. 2 När ni står beredda att gå till strid, ska prästen träda fram och tala till folket. 3 Han ska säga till dem: ”Hör, Israel! Ni står i dag beredda att gå till strid mot era fiender. Låt inte era hjärtan vara modlösa. Var inte rädda, bäva inte och bli inte förskräckta för dem, 4 för Herren er Gud går själv med er för att strida för er mot era fiender och ge er seger.”
5 Och förmännen ska säga till folket: ”Om någon har byggt sig ett nytt hus men ännu inte invigt det, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och inviger det om han själv faller i striden. 6 Om någon har planterat en vingård men ännu inte fått skörda dess frukt, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och skördar dess frukt om han själv faller i striden. 7 (AE) Om någon har trolovat sig med en kvinna men ännu inte tagit henne till sig, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan tar henne om han själv faller i striden.”
8 (AF) Vidare ska förmännen säga till folket: ”Om någon är rädd och har ett modlöst hjärta, så kan han vända tillbaka hem så att inte också hans bröders hjärtan blir lika modlösa som hans eget.” 9 När förmännen har avslutat sitt tal till folket, ska befälhavare över hären tillsättas och dessa ska gå i spetsen för folket.
10 När du kommer till någon stad för att strida mot den, ska du först erbjuda den fred. 11 Om den då ger ett fredligt svar och öppnar sina portar för dig, ska allt folket som finns där bli arbetspliktigt under dig och tjäna dig. 12 Men om den inte vill ha fred utan vill föra krig mot dig, ska du belägra den. 13 Och när Herren din Gud ger den i din hand ska du slå alla av mankön där med svärd. 14 (AG) Men kvinnorna, barnen, boskapen och allt annat som finns i staden, hela bytet ska du ta för dig själv. Du kan använda[m] det byte som Herren din Gud har gett dig från dina fiender. 15 Så ska du göra med alla de städer som är mycket långt borta från dig och som inte hör till dessa hednafolks städer.
16 (AH) Men i de städer som tillhör dessa folk och som Herren din Gud ger dig till arvedel ska du inte låta något som andas få leva. 17 Du ska viga dem åt förintelse: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren din Gud har befallt dig, 18 för att de inte ska lära er att utöva alla deras vidrigheter som de själva har utövat till sina gudars ära och så komma er att synda mot Herren er Gud.
19 Om du belägrar en stad under lång tid för att erövra och inta den, ska du inte förstöra träden omkring den genom att höja din yxa mot dem. Du får äta av deras frukt, men du får inte hugga ner dem. Träden på marken är ju inte människor som ska drabbas när du går till angrepp. 20 Men träd som du vet inte bär ätbar frukt får du förstöra och hugga ner och ta för att bygga belägringsverk mot den fientliga staden tills den faller.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation