Beginning
19 Då gav Pilatus order om att Jesus skulle piskas med ett blygissel.
2 Och soldaterna gjorde en krona av törnen och tryckte fast den på hans huvud och satte sedan på honom en mantel av purpurrött tyg, den kungliga färgen.
3 Leve judarnas kung! hånade de honom, och de slog honom med knytnävarna.
4 Pilatus gick ut igen till judarna och sa: Jag tänker föra ut honom till er nu, men ni ska veta att jag inte finner honom skyldig.
5 Då kom Jesus ut med törnekronan och purpurmanteln på sig, och Pilatus sa: Se, här är mannen!
6 Men när översteprästerna och de judiska ledarna fick se honom, började de ropa: Korsfäst honom, korsfäst honom!Ni får korsfästa honom, sa Pilatus. Jag finner honom inte skyldig.
7 De svarade: Enligt våra lagar ska han dö, för han har kallat sig Guds Son.
8 När Pilatus hörde detta blev han ännu mer förskräckt.
9 Han förde in Jesus i palatset igen och frågade honom: Var kommer du ifrån? Men Jesus svarade honom inte.
10 Tänker du inte svara mig? frågade Pilatus. Fattar du inte att jag har makt att ge dig fri eller att korsfästa dig?
11 Då sa Jesus: Du skulle vara maktlös om inte Gud gett dig makt över mig. Därför är skulden större hos dem som överlämnade mig åt dig.
12 Då försökte Pilatus på nytt att frige Jesus, men de judiska ledarna sa: Om du friger den här mannen är du inte kejsarens vän. För den som gör sig till kung gör uppror mot kejsaren.
13 När Pilatus hörde detta förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domarbänken på den stenlagda terrassen (på hebreiska kallas den Gabbata).
14 Klockan var nu ungefär tolv dagen före påsk, den dag då man förbereder högtiden.Och Pilatus sa till judarna: Här är er kung.
15 Bort med honom, skrek de, bort med honom. Korsfäst honom!Vad menar ni? Ska jag verkligen korsfästa er kung? frågade Pilatus.Vi har ingen kung utom kejsaren, ropade översteprästerna tillbaka.
16 Då gav Pilatus efter och överlämnade Jesus till dem för att korsfästas.
Jesus förs bort för att korsfästas
17 Så fick de Jesus dömd till slut, och de förde honom ut ur staden. Han var tvungen att själv bära sitt kors till en plats som kallas Huvudskalleplatsen, på hebreiska Golgata.
Jesus blir korsfäst
18 Där korsfäste de honom tillsammans med två andra män, en på vardera sidan om honom.
19 Och Pilatus satte upp ett anslag över honom med texten: JESUS FRÅN NASARET, JUDARNAS KUNG.
20 Platsen där Jesus korsfästes låg nära staden, och anslaget var skrivet på hebreiska, latin och grekiska, så att många människor kunde läsa det.
21 Då gick översteprästerna till Pilatus och krävde: Ändra det från 'judarnas kung' till 'Han har sagt: Jag är judarnas kung.'
22 Pilatus vägrade och svarade: Vad jag har skrivit, det har jag skrivit. Det ska stå precis som det står.
23-24 När soldaterna hade korsfäst Jesus delade de upp hans kläder i fyra högar, en för var och en av dem. Men när de kom till manteln visade det sig att den var vävd i ett stycke utan söm. Då sa de: Låt oss spela tärning för att se vem som får den. Därmed uppfylldes det Skriftens ord som säger: De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min mantel. Och det var just vad de gjorde.
25 Intill korset där Jesus hängde stod hans mor och hennes syster, den Maria som var hustru till Kleopas, samt Maria från Magdala.
26 När Jesus såg sin mor stå där bredvid den lärjunge han älskade, sa han till henne: Han ska nu vara din son.
27 Och till lärjungen sa han: Hon är din mor! Och från den stunden tog han hand om henne.
Jesus dör på korset
28 Jesus visste att hans uppdrag nu var avslutat, och för att uppfylla Skriften sa han: Jag är törstig.
29 Man doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopsgren och förde den till hans läppar.
30 När Jesus hade smakat på det ropade han: Det är fullbordat. Därefter böjde han ner huvudet och dog.
31 De judiska ledarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korset till nästa dag, som var sabbatsdag (och en mycket speciell sådan, för det var påsk). De bad därför Pilatus att ge order om att männens ben skulle slås sönder så att kropparna kunde tas ner.
32 Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade korsfästs tillsammans med Jesus.
33 Men när de kom fram till Jesus såg de att han redan var död, och därför slog de inte sönder hans ben.
34 En av soldaterna stack ändå ett spjut i hans sida, och då rann det ut blod och vatten.
35 Det finns en som kan vittna om det, eftersom han själv såg det med egna ögon. Hans berättelse är tillförlitlig och sann och honom kan ni tro på.
36-37 Soldaterna gjorde detta för att de ord i Skriften skulle uppfyllas som säger: Inget av hans ben ska slås sönder och de ska se upp till honom som de har genomborrat.
Jesus begravs
38 Efteråt bad Josef av Arimataia, som av rädsla för de judiska ledarna hade varit en hemlig lärjunge till Jesus, om tillstånd att ta ner Jesu kropp. Pilatus beviljade det, och Josef kom och tog ner den.
39 Nikodemos, mannen som hade kommit till Jesus en natt, var också med och han hade med sig trettio kilo balsameringsolja, gjord av myrra och aloe.
40 Tillsammans lindade de in Jesu kropp i en lång linneduk, som var indränkt med den välluktande oljan. Det var vanligt att göra så vid judiska begravningar.
41 Platsen där man hade korsfäst Jesus låg nära en träddunge, där det fanns en ny grav som aldrig använts.
42 Och på grund av brådskan före sabbaten och därför att graven låg nära, lade de honom just där.
Jesus uppstår från de döda
20 Tidigt på söndagsmorgonen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var bortrullad från ingången.
2 Hon sprang då därifrån och letade reda på Petrus och den lärjunge som Jesus älskade och sa: De har tagit bort Herrens kropp från graven, och jag vet inte var de har lagt den.
3-4 Då rusade båda till graven för att se efter. Den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom dit först
5 och böjde sig och tittade in och såg linneduken ligga där, men han gick inte in.
6 Sedan kom Petrus och han gick in. Han lade också märke till linneduken som låg där,
7 medan den duk, som täckt Jesu huvud, var hoprullad i en rulle och låg för sig.
8 Sedan gick också den andre lärjungen in och såg och trodde att han uppstått -
9 för till dess hade de inte fattat att Skrifterna sa att Jesus skulle återvända till livet!
Jesus visar sig för Maria Magdalena
10 Sedan gick de båda lärjungarna hem.
11 Under tiden hade Maria gått tillbaka till graven och stod utanför den och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in
12 och såg då två vitklädda änglar sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats och den andre vid fötternas.
13 Varför gråter du? frågade änglarna henne.Därför att de har tagit bort min Herre, svarade hon, och jag vet inte var de har lagt honom.
14 Hon kastade en blick över axeln och såg att någon stod bakom henne. Men att det var Jesus märkte hon inte.
15 Varför gråter du? frågade han henne. Vem letar du efter? Hon trodde det var trädgårdsmästaren och svarade därför:Om du har tagit bort honom, tala då om för mig var du har lagt honom, så ska jag gå och hämta honom.
16 Maria, sa Jesus. Hon ryckte till och vände sig mot honom.Herre! utropade hon.
17 Rör mig inte, sa han, för jag har ännu inte återvänt till Fadern. Men gå och leta reda på mina bröder och tala om för dem att jag ska gå till min Far och er Far, min Gud och er Gud.
18 Maria från Magdala sprang då till lärjungarna och sa: Jag har sett Herren. Sedan berättade hon vad han hade sagt.
Jesus visar sig för lärjungarna bakom stängda dörrar
19 På kvällen samma dag samlades lärjungarna bakom stängda dörrar av rädsla för de judiska ledarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: Frid vare med er!
20 Så visade han dem sina händer och sin sida. Och deras glädje visste inga gränser när de såg sin Herre igen.
21 Han talade till dem och sa: Som Fadern har sänt mig, så sänder också jag er.
22 Sedan andades han på dem och sa till dem: Ta emot den helige Ande.
23 Om ni förlåter någons synder så är de förlåtna, men om ni vägrar att förlåta dem så blir de inte förlåtna.
Jesus visar sig för alla de elva lärjungarna
24 En av lärjungarna, Tomas Tvillingen, hade inte varit med vid detta tillfälle.
25 När de gång på gång berättade för honom: Vi har sett Herren, svarade han: Jag tror det inte förrän jag med egna ögon ser hålen efter spikarna i hans händer. Och jag vill ta på dem med mina fingrar, och med min hand vill jag röra vid såren i hans sida. Annars kan jag inte tro.
26 Åtta dagar senare var lärjungarna samlade igen, och då var Tomas tillsammans med dem och dörrarna var låsta. Men plötsligt stod Jesus mitt ibland dem och sa: Frid vare med er.
27 Sedan vände han sig till Tomas och sa: Här är mina händer. Sätt ditt finger här, och stick din hand i min sida! Tvivla nu inte längre utan tro!
28 Min Herre och min Gud, utbrast Tomas.
29 Sedan sa Jesus till honom: Du tror därför att du sett mig. Lyckliga är de som inte har sett mig men ändå tror.
30-31 Jesu lärjungar såg honom göra många andra under, förutom dem som är nertecknade i denna bok. Men dessa är nerskrivna för att ni ska kunna tro att han är Messias, Guds Son, och för att ni ska få evigt liv genom att tro på honom.
Jesus visar sig för lärjungarna när de fiskar
21 Senare visade sig Jesus för lärjungarna igen vid Galileiska sjön, och så här gick det till:
2 En grupp bestående av Petrus, Tomas Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Jakob och Johannes samt två andra lärjungar var där tillsammans.
3 Då sa Petrus: Jag tänker gå och fiska.Vi följer också med, sa de andra. Så steg de i båten och for ut på sjön, men de fick inget på hela natten.
4 I gryningen stod en man på stranden, men de såg inte vem det var.
5 Då ropade han till dem: Hur har det gått för er, har ni fått någon fisk? Nej, svarade de.
6 Sedan sa han: Kasta ut nätet på höger sida om båten, så kommer ni att få massor av fisk. De följde hans råd, och fick så mycket fisk att de knappt orkade dra in nätet!
7 Den lärjunge som Jesus älskade sa då till Petrus: Det är Herren. Då tog Petrus på sig sin skjorta för han var bar på överkroppen och hoppade i vattnet och simmade i land.
8 Resten av lärjungarna följde efter med båten och drog in det överfyllda nätet till stranden, en sträcka på ungefär hundra meter.
9 När de kom i land såg de att det brann en eld där och att några fiskar höll på att stekas över den. Där fanns också bröd.
10 Kom hit med några av fiskarna som ni just har fått, sa Jesus.
11 Då gick Petrus ut och drog i land nätet. Det var 153 stora fiskar i nätet, och trots det så hade det inte gått sönder.
12 Kom hit och ät, sa Jesus. Ingen av lärjungarna vågade fråga vem han var, men alla förstod att det var Herren.
13 Därefter gick Jesus fram till dem och gav dem av brödet och fisken.
14 Det var tredje gången som Jesus visade sig för lärjungarna sedan han uppstått från de döda.
Jesus samtalar med Petrus
15 När de hade ätit sa Jesus till Simon Petrus: Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra här? Ja, svarade Petrus, du vet att jag är din vän.Föd då mina lamm, sa Jesus till honom.
16 Jesus upprepade frågan: Simon, Johannes son, älskar du mig verkligen? Ja, Herre, sa Petrus, du vet att jag är din vän.Ta då hand om mina får, sa Jesus.
17 Än en gång frågade Jesus honom: Simon, Johannes son, är du verkligen min vän? Petrus blev ledsen över att Jesus ställde frågan en tredje gång, men han svarade: Herre, du känner mig och du vet att jag är din vän.Jesus sa: Föd då mina lamm.
18 Men jag har mer att säga dig. När du var ung kunde du göra som du ville, och du hade dina egna planer. Men när du blir gammal ska du sträcka ut händerna, och andra ska leda dig för att föra dig dit du inte vill.
19 Jesus sa detta för att låta Petrus veta med vilket slags död han skulle förhärliga Gud. Sedan sa Jesus till honom: Följ mig.
20 Petrus vände sig om och såg att den lärjunge som Jesus älskade följde efter, han som hade lutat sig fram vid deras sista kvällsmåltid för att fråga Jesus: Herre, vem av oss kommer att förråda dig?
21 Petrus frågade Jesus: Vad kommer att hända med honom? Hur kommer han att dö?
22 Jesus svarade: Om jag vill att han ska leva tills jag kommer tillbaka, vad har du med det att göra? Följ du mig.
23 Så spreds ryktet att den lärjungen inte skulle dö. Men det var inte alls vad Jesus sa. Han sa bara: Om jag vill att han ska leva tills jag kommer, vad har du med det att göra?
24 Jag är den lärjungen! Jag såg dessa händelser och har skrivit ner dem här och alla vet att det är sant. Och jag tror att om alla övriga händelser i Jesu liv skulle skrivas ner, så skulle världen knappast rymma alla de böcker man då fick lov att skriva!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®