Book of Common Prayer
Psalm 8
Människosonens höghet och förnedring
1 För sångmästaren, enligt gittit.[a] En psalm av David.
2 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden,
du som har satt ditt majestät på himlen.
3 Av barns och spädbarns mun
har du upprättat en makt[b]
för dina ovänners skull
till att förgöra fiende och hämnare.
4 När jag ser din himmel,
dina fingrars verk,
månen och stjärnorna som du har skapat,
5 vad är då en människa eftersom du tänker på henne,
en människoson eftersom du tar dig an honom?
6 En liten tid[c] lät du honom vara ringare än[d] Gud,
med ära och härlighet krönte du honom.
7 Du satte honom till Herre över dina händers verk,
allt har du lagt under hans fötter:
8 får och oxar, liksom vildmarkens djur,
9 himlens fåglar och havets fiskar,
allt som rör sig i haven.
10 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden!
Psalm 47
Gud är konung
1 För sångmästaren, en psalm av Koras söner.
2 Klappa i händerna, alla folk,
höj jubel till Gud med fröjderop!
3 Ty Herren, den Högste, är fruktansvärd,
en stor konung över hela jorden.
4 Han lägger folk under oss,
folkslag under våra fötter.
5 Han utväljer åt oss vår arvedel,
Jakobs, hans älskades, stolthet. Sela.
6 Gud har farit upp under jubel,
Herren, under basuners ljud.
7 Lovsjung Gud, lovsjung!
Lovsjung vår konung, lovsjung!
8 Ty Gud är konung över hela jorden,
lovsjung honom med en psalm.
9 Gud är konung över hednafolken,
Gud sitter på sin heliga tron.
10 Folkens främsta samlas
som Abrahams Guds folk.
Ty jordens sköldar tillhör Gud,
högt är han upphöjd.
Psalm 24
Ärans konung och hans rike
1 Av David. En psalm.
Jorden och allt som uppfyller den tillhör Herren,
världen och de som bor i den.
2 Ty han har grundlagt den på haven,
och givit den fäste på strömmande vatten.
3 Vem får gå upp på Herrens berg?
Vem får träda in i hans helgedom?
4 Den som har oskyldiga händer och rent hjärta,
den som inte vänder sin själ till lögn
och inte svär falskt.
5 Han skall få välsignelse från Herren
och rättfärdighet av sin frälsnings Gud.
6 Sådant är det släkte som frågar efter honom.
De som söker ditt ansikte,
de är Jakobs barn.[a] Sela.
7 Höj, ni portar, era huvuden,
höj er, ni eviga dörrar,
så att ärans konung kan tåga in.
8 Vem är denne ärans konung?
Det är Herren, stark och väldig,
Herren, väldig i strid.
9 Höj, ni portar, era huvuden,
höj er, ni eviga dörrar,
så att ärans konung kan tåga in.
10 Vem är denne ärans konung?
Det är Herren Sebaot,
han är ärans konung. Sela.
Psalm 96
Hela jordens Konung
1 Sjung för Herren en ny sång,
sjung för Herren, hela jorden!
2 Sjung för Herren, lova hans namn,
kungör hans frälsning dag efter dag!
3 Förkunna hans ära bland hednafolken,
bland alla folk hans under!
4 Ty stor är Herren och högt prisad,
värd att frukta mer än alla gudar.
5 Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlen.
6 Majestät och härlighet är inför hans ansikte,
makt och glans i hans helgedom.
7 Ge åt Herren, ni folkens släkter,
ge åt Herren ära och makt!
8 Ge åt Herren hans namns ära,
bär fram gåvor och kom till hans gårdar!
9 Tillbed Herren i helig skrud,
bäva inför honom, alla länder!
10 Säg bland folken: " Herren är konung!
Därför står världen fast och vacklar inte.
Han dömer folken med rättvisa."
11 Må himlen vara glad och jorden fröjda sig,
må havet brusa och allt som fyller det.
12 Må marken glädja sig och allt som är därpå.
Jubla skall alla skogens träd
13 inför Herren, ty han kommer,
ty han kommer för att döma jorden.
Han skall döma världen med rättfärdighet
och folken med sin trofasthet.
De fyra väsendena och Herrens tron
1 I det trettionde året,[a] på femte dagen i fjärde månaden, när jag var bland de bortförda vid floden Kebar,[b] öppnades himlen och jag fick se syner från Gud.
2 På femte dagen i månaden under det femte året[c] sedan kung Jojakin hade förts bort i fångenskap, 3 kom Herrens ord till prästen Hesekiel, Busis son, i kaldeernas land vid floden Kebar, och Herrens hand kom där över honom.
4 Jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och det omgavs av ett sken. Mitt i skenet syntes något som var likt glänsande metall, 5 och mitt i elden syntes något som liknade fyra levande väsen. De såg ut som människor, 6 och varje väsen hade fyra ansikten och vart och ett av dem hade fyra vingar. 7 Deras ben var raka och deras fötter liknade fötterna på en kalv, och de glänste som skinande koppar. 8 De hade människohänder under sina vingar på alla fyra sidorna. Alla fyra hade ansikten och vingar. 9 Deras vingar slöt sig intill varandra, och när de gick behövde de inte vända sig utan de gick alltid rakt fram. 10 Deras ansikten liknade människoansikten, och alla fyra hade lejonansikten på högra sidan. På vänstra sidan hade alla fyra tjuransikten, och alla fyra hade örnansikten. 11 Så var det med deras ansikten. Deras vingar var utbredda upptill. Varje väsen hade två vingar som de rörde vid varandra med och två som täckte deras kroppar. 12 De gick rakt fram. Dit Anden ville gå, dit gick de, och när de gick behövde de inte vända sig. 13 Till utseendet liknade väsendena eldsglöd som brann likt facklor medan elden rörde sig fram och tillbaka mellan dem. Den gav ett sken ifrån sig och blixtar for ut ur elden. 14 Väsendena skyndade fram och tillbaka som blixtar.
24 När de gick, lät ljudet av deras vingar i mina öron som bruset av stora vatten, likt den Allsmäktiges röst, ett väldigt dån, likt dånet från en här. När de stod stilla, höll de sina vingar sänkta. 25 Och en röst hördes från himlavalvet över deras huvuden där de stod stilla med sänkta vingar.
26 Ovanför valvet över deras huvuden syntes något som liknade en tron gjord av safirsten. På det som liknade en tron satt en gestalt som såg ut som en människa. 27 Och jag såg något som liknade glänsande malm, omgivet runt omkring av något som liknade eld, från det som tycktes vara hans höfter och ända upp. Och neråt, från det som såg ut att vara hans höfter, såg jag något som såg ut som eld omgiven av ett sken. 28 Skenet syntes runt omkring som bågen i skyn en regnig dag.
Detta var den syn som liknade Herrens härlighet. När jag såg den föll jag ner på mitt ansikte, och jag hörde rösten av någon som talade.
Guds Son i ringhet
5 Det är inte under änglar han har lagt den kommande världen som vi talar om. 6 På ett ställe har någon vittnat:
Vad är en människa, eftersom du tänker på henne,
eller en Människoson, eftersom du tar dig an honom?[a]
7 En liten tid gjorde du honom ringare än änglarna,
och du krönte honom med härlighet och ära.
8 Allt har du lagt under hans fötter.
När han lade allt under honom, utelämnades inget, allt skulle vara lagt under honom. Ännu ser vi inte allt vara lagt under honom. 9 Men Jesus, som för en liten tid gjordes ringare än änglarna, honom ser vi nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd[b] skulle han smaka döden i allas ställe.
10 Ty när Gud, för vilken och genom vilken allting är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han fullkomna honom genom lidanden, han som för dem till frälsning.[c] 11 Jesus som helgar och de som helgas är alla av en och samma släkt.[d] Därför blygs han inte för att kalla dem bröder, 12 då han säger: Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig. [e] 13 Han säger också: Jag skall förtrösta på honom, och vidare: Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig. [f]
14 Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt[g] del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, 15 och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv. 16 Det är ju inte änglar utan Abrahams barn han tar sig an. 17 Därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.
Jesu missionsbefallning
16 De elva lärjungarna begav sig till det berg i Galileen dit Jesus hade befallt dem att gå. 17 Och när de såg honom, tillbad de honom, men andra tvivlade. 18 Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. 19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och lär dem att hålla[a] allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln