Book of Common Prayer

Gud står på min sida

^1-3 Herre, hör min bön, lyssna till mina ord! Du är min Gud och min kung! Jag kommer aldrig att be till någon annan än dig!

⁴ Varje morgon ser jag upp till dig i himlen och lägger fram mina önskningar inför dig och väntar på ditt svar.

⁵ Jag vet att du inte står ut med ondskan och att du inte heller tolererar den minsta synd.

⁶ Därför kan de högfärdiga aldrig komma undan din blick, för du hatar deras onda gärningar.

⁷ Du utrotar dem som ljuger, och du avskyr mord och falskhet.

⁸ Men tack vare din barmhärtighet och kärlek får jag komma till ditt tempel. Jag får tillbe dig med fruktan.

⁹ Herre, led mig, och visa mig att du är på min sida, för annars kommer mina fiender att besegra mig! Säg mig vad jag ska göra och vart jag ska vända mig!

¹⁰ Mina fiender talar inte ett enda sant ord. Deras hjärtan är fulla av ondska. Deras förslag leder till synd och död, och de kan säga vad som helst för att nå sina syften.

¹¹ Gud, låt dem stå till svars för allt ont de gör, och låt deras planer falla till marken. De är upproriska mot dig!

¹² Men alla de som litar på dig ska glädjas! Låt dem sjunga av glädje, för du försvarar dem! Det är du som ger dem verklig lycka,

¹³ för du välsignar dem som lyder dig, Herre, och du skyddar dem med din kärleks sköld!

Herre, straffa mig inte längre

^1-2 Nej, Herre! Straffa mig inte på grund av din vrede!

³ Visa medlidande med mig, Herre, för jag är svag! Gör mig frisk,

⁴ för jag är sjuk till både kropp och själ. Mitt inre är fyllt av fruktan och mörker. Varför dröjer du så länge med att hjälpa mig?

⁵ Kom, Herre, och gör mig frisk, för det är du, Gud, som räddar oss från döden.

⁶ När jag är död kan jag inte ge dig ära genom att prisa dig inför mina vänner!

⁷ Jag är utmattad av smärta, och varje natt är min kudde våt av tårar.

⁸ Jag kan knappast se något, för mina ögon har åldrats och blivit svaga, på grund av vad alla mina fiender gjort mig.

⁹ Lämna mig nu, ni onda män, för Herren har sett mina tårar

¹⁰ och kommer att svara på alla mina böner.

¹¹ Mina fiender ska besegras, och skräckslagna och förvirrade ska de ta till flykten. Gud kommer att låta dem stå där med skammen.

Herre, varför visar du dig inte?

10 Herre, varför står du så långt borta, varför gömmer du dig när jag behöver dig som bäst?

² Kom och ta hand om alla dessa ogudaktiga och högmodiga människor, som av elakhet förföljer de fattiga. Låt all ondska som de tänkt ut för andra komma över dem själva!

³ De skryter med allt ont de tänker göra. De hånar Gud och gratulerar dem som Herren avskyr, dem som bara är ute efter pengar.

⁴ Dessa ogudaktiga människor är högfärdiga och dryga och säger: Det finns ingen Gud. De tänker inte längre än så.

⁵ Ändå lyckas de i allt vad de gör, och deras fiender faller inför dem. De ser inte det straff, som väntar dem.

⁶ De skryter med att varken Gud eller människor kan slå ner dem. På något sätt kommer de att finna en utväg!

⁷ Deras munnar är fyllda av gudlöshet, lögn och utpressning. De skryter alltid med sina onda planer.

⁸ De lägger sig i bakhåll i stadens mörka gränder och mördar dem som går förbi.

⁹ De smyger tysta omkring som lejon och väntar på att få kasta sig över de fattiga, ja, som jägare fångar de sina offer i fällor.

¹⁰ Deras hjälplösa offer krossas brutalt av deras överlägsna styrka och faller av deras slag.

¹¹ Gud ser oss inte, han kommer aldrig att få veta det! säger de ogudaktiga för sig själva.

¹² Herre, res dig! Gud, krossa dem! Glöm inte de fattiga och alla andra som har det svårt!

¹³ Varför låter du de ogudaktiga komma undan? De tror ju att du aldrig kommer att ställa dem inför rätta.

¹⁴ Herre, du ser allt vad de gör. Du har lagt märke till varje ond handling. Du vet vilken nöd och vilka lidanden de har orsakat. Straffa dem nu! Herre, de fattiga litar på dig. Och du är känd som den som hjälper de föräldralösa.

¹⁵ Ta ifrån dessa onda människor deras makt! Förfölj dem tills de allesammans är utrotade.

¹⁶ Herren är kung för evigt. De som följer andra gudar måste försvinna från hans land.

¹⁷ Herre, du känner till de ödmjuka människornas längtan. Du lyssnar till deras rop och tröstar deras hjärtan, och du hjälper dem.

¹⁸ Du hör ropen från de föräldralösa och från alla som är förtryckta, så att dessa dödliga människor inte längre kan skrämma dem.

Den som tror behöver inte fly.

11 Jag litar på Herren. Varför säger ni då till mig: Fly upp till bergen, där du kan hitta en säker plats?

² De ogudaktiga har spänt sina bågar, de siktar från sina bakhåll och är beredda att avlossa pilar mot Guds folk. Oordning råder

³ och allt har brutit samman. Vad kan de rättfärdiga göra, utom att fly?

⁴ Men Herren är fortfarande i sitt heliga tempel och han regerar alltjämt från himlen. Han vakar noga över allt som händer här på jorden.

⁵ Han prövar både de rättfärdiga och de ogudaktiga. Han hatar dem som älskar våld.

⁶ Han ska låta eld och svavel regna ner över de ogudaktiga och hans glödande vind ska bränna upp dem.

⁷ Gud är god och älskar rättfärdighet. De gudfruktiga ska få se hans ansikte.

Moses och Mirjams sång till Herren

15 Sedan sjöng Mose och Israels folk denna sång till Herren: Jag vill sjunga till Herrens ära, för han har vunnit stora segrar. Han har kastat både häst och ryttare i havet.

² Herren är min styrka, min sång och min frälsning. Han är min Gud, och jag vill prisa honom. Han är min fars Gud. Jag vill upphöja honom.

³ Herren är en kämpe, ja, Herren är hans namn.

⁴ Han har tillintetgjort Faraos vagnar och här och dränkt dem i havet. De ryktbara egyptiska krigsmännen dog i vågorna.

⁵ Vattenmassorna dränkte dem, de sjönk som stenar i djupet.

⁶ Din högra hand, Herre, har en väldig makt. Den krossar fienden.

⁷ I ditt höga majestät besegrar du alla dem som vänder sig mot dig. Du visar din vrede och den förtär dem, som elden bränner upp gräset.

⁸ Du blåste på vattnet och det delade sig! Vågorna reste sig som väldiga murar på var sida om vägen.

⁹ Fienden sa: 'Jag ska förfölja dem och hinna upp dem, jag ska dela bytet jag tar, jag ska ta hämnd på dem. Jag ska dra mitt svärd, min hand ska döda dem.'

¹⁰ Men Gud andades på dem, och havets vågor slog över dem. De sjönk som bly i de väldiga vågorna.

¹¹ Vem är som du, Herre, bland alla gudar? Vem är så härlig och helig? Vem är så väldig i sin prakt? Vem gör under som du?

¹² Du räckte ut din hand, och då svalde jorden dem.

¹³ I kärleksfull godhet har du lett det folk du befriade. Med din makt har du fört det till ditt heliga land.

¹⁴ Många folk hörde vad som hade hänt, och de uppfylldes av fruktan. Filisteernas invånare greps av ångest.

¹⁵ Edoms furstar blev förskräckta. Moabs mäktiga män darrade. Kanaans invånare smälte ner av fruktan.

¹⁶ Skräck och ångest har kommit över dem. Herre, tack vare din väldiga arm kommer de inte att anfalla oss. Ditt folk, som du har befriat, kan tryggt passera dem.

¹⁷ Du ska leda oss in i landet och plantera oss på ditt eget berg, på den plats du gjort till din hemvist, Herre - i den helgedom, Herre, som dina händer byggt.

¹⁸ Herren ska regera i all evighet.

¹⁹ Faraos hästar och ryttare och vagnar försökte följa efter genom havet. Men Herren lät murarna av vatten falla över dem, medan Israels folk vandrade genom havet på torr mark.

²⁰ Profetissan Mirjam, Arons syster, ledde sedan de andra kvinnorna i en dans. De spelade på tamburiner

²¹ och Mirjam sjöng för dem:Sjung till Herrens ära. Hästar och ryttare har han störtat i havet, och han har segrat med ära.

Ett heligt liv

¹³ Var alltså uppmärksamma och var på er vakt. Var förväntansfulla när ni tänker på vad Gud har i beredskap åt er, när Jesus Kristus kommer tillbaka.

¹⁴ Lyd Gud! Ni är hans barn och ska inte längre leva som på den tiden när ni gjorde det onda, därför att ni inte visste bättre.

¹⁵ Nu ska ni vara heliga i allt ni gör, precis som Herren är helig, han som tog emot er som sina barn.

¹⁶ Han har själv sagt: Ni måste vara heliga, för jag är helig.

¹⁷ Och kom ihåg att er himmelske Far, som ni ber till, inte har några favoriter när han dömer. Han ska med fullkomlig rättvisa döma er för allt ni har gjort. Lev därför med respekt för honom medan ni lever som främlingar här på jorden.

¹⁸ Gud betalade en lösensumma för att rädda er från det meningslösa liv som era förfäder levde. Den var inte av guld eller silver, som ni mycket väl vet,

¹⁹ utan han köpte er fria med Kristi eget dyrbara blod. Jesus var Guds syndfria och felfria lamm.

²⁰ Gud utvalde honom till detta långt innan världen skapades, men det är först nu i dessa sista dagar, som hans frälsningsplan står klar för er.

²¹ Därför kan ni tro på Gud, som har uppväckt Kristus från de döda och tagit honom till sig. Nu kan er tro och ert hopp vila uteslutande på honom.

²² Ni har accepterat sanningen och därför kan ni nu ha en uppriktig kärlek till varandra. Ni har renats från själviskhet och hat genom er tro på att Kristus kan frälsa er. Se därför till att ni verkligen älskar varandra innerligt och helhjärtat.

²³ Ni har ju blivit födda på nytt, inte till ett liv som era föräldrar skänkt er, utan till ett nytt och evigt liv. Och detta liv kommer från Kristus som är Guds levande ord som består.

²⁴ Ja, vårt fysiska liv är som gräset, och all vår egen härlighet är som blommornas skönhet. Gräset vissnar och blommorna slokar och faller av.

²⁵ Men kraften i Guds ord består i evighet. Det är de goda nyheter som predikats för er.

¹⁸ Nej, jag ska inte överge er eller lämna er föräldralösa, utan jag ska komma till er.

¹⁹ Snart kommer ingen längre att se mig här i världen, men ni ska se mig. Och därför att jag lever ska ni också göra det.

²⁰ Då kommer ni att veta att jag är i min Far och att ni är i mig och jag i er.

²¹ Den som lyder mina bud och lever efter dem älskar mig, och därför att han älskar mig kommer min Far att älska honom. Det kommer jag också att göra, och jag ska ge mig till känna för honom.

²² Judas (inte Judas Iskariot, utan den andre lärjungen med samma namn) sa till honom: Herre, varför ska du ge dig till känna bara för oss lärjungar och inte för hela världen?

²³ Jesus svarade: Jag ger mig till känna bara för dem som älskar mig och lyder mina ord. Fadern ska också älska dem, och vi ska komma till dem och stanna hos dem.

²⁴ Den som inte rättar sig efter vad jag säger älskar mig inte. Och kom ihåg att det jag säger kommer inte från mig själv, utan det har jag fått av Fadern som har sänt mig.

²⁵ Jag säger er detta medan jag fortfarande är hos er.

²⁶ Men när Fadern i mitt ställe sänder Hjälparen, och Hjälparen är den helige Ande, så kommer han att lära er mycket och påminna er om allt som jag har lärt er.

²⁷ Även om jag inte stannar hos er så ska ni ha frid. Jag ger er min frid, en frid som ingen annan kan ge er. Var därför inte oroliga och rädda.

²⁸ Kom ihåg vad jag har sagt till er: jag går bort nu, men jag ska komma tillbaka till er. Om ni verkligen älskar mig ska ni glädja er med mig, för jag går till Fadern som är större än jag.

²⁹ Jag har berättat detta för er på förhand, så att ni ska tro på mig när det inträffar.

³⁰ Jag har inte tid att tala med er mera nu, för Satan, denna världens furste närmar sig. Han har ingen makt över mig,

³¹ utan jag kommer bara att göra vad Fadern befallt mig, så att världen ska veta att jag älskar Fadern. Kom, nu går vi.