Psalm 73
Hoffnung für Alle
Drittes Buch
(Psalm 73–89)
Geht es den Menschen ohne Gott besser?
73 Ein Lied von Asaf.
Gott ist gut zu Israel, zu allen, die ein reines Herz haben.
Das kann niemand bestreiten!
2 Ich aber wäre beinahe gestrauchelt;
es fehlte nicht viel, und ich wäre zu Fall gekommen.
3 Denn ich beneidete die überheblichen Menschen:
Ihnen geht es so gut, obwohl Gott ihnen gleichgültig ist.
4 Ihr Leben lang haben sie keine Schmerzen,
sie strotzen vor Gesundheit und Kraft.
5 Sie müssen sich nicht abplagen wie andere Menschen,
und die täglichen Sorgen sind ihnen ganz und gar fremd.
6 Wie ein Schmuckstück tragen sie ihren Stolz zur Schau,
ja, sie prahlen sogar mit ihren Gewalttaten.
7 In ihren feisten Gesichtern
spiegelt sich die Bosheit ihres Herzens wider.
8 Mit Verachtung schauen sie auf andere herab und verhöhnen sie,
mit zynischen Worten setzen sie jeden unter Druck.
9 Sie tun, als kämen ihre Worte vom Himmel;
sie meinen, ihre Sprüche seien für die ganze Menschheit wichtig.
10 Darum läuft sogar Gottes Volk ihnen nach,
gierig saugt es ihre Worte auf wie frisches Wasser.[a]
11 Denn diese eingebildeten Leute sagen:
»Gott kümmert sich um nichts – wie sollte er auch?
Er thront weit oben und weiß nicht, was sich hier unten abspielt!«
12 Selbstsicher und sorglos leben sie in den Tag hinein,
ihr Vermögen und ihre Macht werden immer größer.
13 War es denn völlig umsonst, dass ich mir ein reines Gewissen bewahrte
und mir nie etwas zuschulden kommen ließ?
14 Jeder Tag wird mir zur Qual,
eine Strafe ist er schon am frühen Morgen!
15 Hätte ich mir vorgenommen:
»Ich will genauso vermessen reden wie sie!«,
dann hätte ich dein ganzes Volk verraten.
16 Also versuchte ich zu begreifen,
warum es dem Gottlosen gut und dem Frommen schlecht geht,
aber es war viel zu schwer für mich.
17 Schließlich ging ich in dein Heiligtum,
und dort wurde mir auf einmal klar:
Entscheidend ist, wie ihr Leben endet!
18 Du stellst sie auf schlüpfrigen Boden
und wirst sie ins Verderben stürzen.
19 Ganz plötzlich wird sie das Entsetzen packen,
sie werden ein Ende mit Schrecken nehmen.
20 Wie ein Traum beim Erwachen verschwindet,
so vergehen sie, wenn du dich erhebst, o Herr.
21 Als ich verbittert war
und mich vor Kummer verzehrte,
22 da war ich dumm wie ein Stück Vieh,
ich hatte nichts begriffen.
23 Jetzt aber bleibe ich immer bei dir,
und du hältst mich bei der Hand.
24 Du führst mich nach deinem Plan
und nimmst mich am Ende in Ehren auf.
25 Herr, wenn ich nur dich habe,
bedeuten Himmel und Erde mir nichts.
26 Selbst wenn meine Kräfte schwinden und ich umkomme,
so bist du, Gott, doch allezeit meine Stärke –
ja, du bist alles, was ich brauche[b]!
27 Eines ist sicher: Wer dich ablehnt, wird zugrunde gehen;
du vernichtest jeden, der dir die Treue bricht.
28 Ich aber darf dir immer nahe sein, das ist mein ganzes Glück!
Dir vertraue ich, Herr, mein Gott;
von deinen großen Taten will ich allen erzählen.
Psalm 73
English Standard Version
Book Three
God Is My Strength and Portion Forever
A Psalm of (A)Asaph.
73 Truly God is good to (B)Israel,
to those who are (C)pure in heart.
2 But as for me, my feet had almost stumbled,
my steps had nearly slipped.
3 (D)For I was (E)envious of the arrogant
when I saw the (F)prosperity of the wicked.
4 For they have no pangs until death;
their bodies are fat and sleek.
5 They are not in trouble as others are;
they are not (G)stricken like the rest of mankind.
6 Therefore pride is (H)their necklace;
violence covers them as (I)a garment.
7 Their (J)eyes swell out through fatness;
their hearts overflow with follies.
8 They scoff and (K)speak with malice;
loftily they threaten oppression.
9 They set their mouths against the heavens,
and their tongue struts through the earth.
10 Therefore his people turn back to them,
and find (L)no fault in them.[a]
11 And they say, (M)“How can God know?
Is there knowledge in the Most High?”
12 Behold, these are the wicked;
always at ease, they (N)increase in riches.
13 All in vain have I (O)kept my heart clean
and (P)washed my hands in innocence.
14 For all the day long I have been (Q)stricken
and (R)rebuked (S)every morning.
15 If I had said, “I will speak thus,”
I would have betrayed (T)the generation of your children.
16 But when I thought how to understand this,
it seemed to me (U)a wearisome task,
17 until I went into (V)the sanctuary of God;
then I discerned their (W)end.
18 Truly you set them in (X)slippery places;
you make them fall to ruin.
19 How they are destroyed (Y)in a moment,
swept away utterly by (Z)terrors!
20 Like (AA)a dream when one awakes,
O Lord, when (AB)you rouse yourself, you despise them as phantoms.
21 When my soul was embittered,
when I was pricked in heart,
22 I was (AC)brutish and ignorant;
I was like (AD)a beast toward you.
23 Nevertheless, I am continually with you;
you (AE)hold my right hand.
24 You (AF)guide me with your counsel,
and afterward you will (AG)receive me to glory.
25 (AH)Whom have I in heaven but you?
And there is nothing on earth that I desire besides you.
26 (AI)My flesh and my heart may fail,
but God is (AJ)the strength[b] of my heart and my (AK)portion (AL)forever.
27 For behold, those who are (AM)far from you shall perish;
you put an end to everyone who is (AN)unfaithful to you.
28 But for me it is good to (AO)be near God;
I have made the Lord God my (AP)refuge,
that I may (AQ)tell of all your works.
Footnotes
- Psalm 73:10 Probable reading; Hebrew the waters of a full cup are drained by them
- Psalm 73:26 Hebrew rock
Salmos 73
Traducción en lenguaje actual
Libro 3 (Salmos 73—89)
¡Qué bueno es Dios!
SALMO 73 (72)
Himno de Asaf.
73 Dios es muy bueno con Israel
y con la gente sincera.
2 Yo estuve a punto de pecar;
poco me faltó para caer,
3 pues me llené de envidia
al ver cómo progresan
los orgullosos y los malvados.
4 ¡Tan llenos están de salud
que no les preocupa nada!
5 No tienen los problemas de todos;
no sufren como los demás.
6 Se adornan con su orgullo
y exhiben su violencia.
7 ¡Tan gordos están
que los ojos se les saltan!
¡En la cara se les ven
sus malos pensamientos!
8 Hablan mal de la gente;
¡de todo el mundo se burlan!
Tan grande es su orgullo
que sólo hablan de violencia.
9 Con sus palabras ofenden
a Dios y a todo el mundo.
10 ¡Pero hay gente que los consulta
y cree todo lo que dicen!
11 Piensan que el Dios altísimo
no lo sabe ni llegará a saberlo.
12 ¡Así son los malvados!
¡No se preocupan de nada,
y cada vez son más ricos!
13 ¡De nada me sirvió hacer el bien
y evitar los malos pensamientos!
14 ¡Esos malvados
me golpean a todas horas!
¡En cuanto amanece me castigan!
15 Si hubiera pensado como los malvados,
habría traicionado al pueblo de Dios.
16 Traté de entender esto,
pero me resultó muy difícil.
17 Entonces fui al santuario de Dios,
y fue allí donde entendí
cómo terminarán los malvados:
18 Dios los ha puesto en peligro,
y van hacia su propia desgracia.
19 En un abrir y cerrar de ojos
terminarán por ser destruidos;
el terror acabará con ellos.
20 Cuando Dios entre en acción,
hará que sean olvidados
como se olvida una pesadilla.
21 Dios mío,
yo estuve muy afligido;
me sentí muy amargado.
22 He sido muy testarudo;
me he portado mal contigo:
¡me he portado como una bestia!
23 A pesar de todo,
siempre he estado contigo;
tu poder me mantiene con vida,
24 y tus consejos me dirigen;
cuando este mundo llegue a su fin,
me recibirás con grandes honores.
25 ¿A quién tengo en el cielo?
¡A nadie más que a ti!
Contigo a mi lado,
nada me falta en este mundo.
26 Ya casi no tengo fuerzas,
pero a ti siempre te tendré;
¡mi única fuerza eres tú!
27 Los que se apartan de ti
acabarán por ser destruidos;
los que no te sean fieles
acabarán perdiendo la vida.
28 Pero yo estaré cerca de ti,
que es lo que más me gusta.
Tú eres mi Dios y mi dueño,
en ti encuentro protección;
¡por eso quiero contar
todo lo que has hecho!
Псалтир 73
Библия, синодално издание
Учение Асафово.
73 (A)Защо, Боже, си ни отхвърлил завинаги? Защо гневът Ти се е разпалил против овците на Твоето пасбище?
2 (B)Спомни си Твоя народ, който Ти от старо време си придобил и изкупил за дял на Твоето притежание, спомни си тая Сион планина, на която си се заселил.
3 Подигни стъпките Си към вековните развалини: врагът разруши всичко в светилището.
4 (C)Рикат Твоите врагове всред събранията Ти; поставили са своите знакове, вместо нашите знамена;
5 изглеждаха като някой, който дига брадва върху сплетените на дърво клони;
6 и сега всички резби в него изведнъж разрушиха с топори и секири;
7 (D)предадоха на огън Твоето светилище; съвсем оскверниха жилището на Твоето име;
8 рекоха в сърцето си: „да ги разорим съвсем“, – и изпогориха всички места на Божиите събрания по земята.
9 (E)Нашите знакове не виждаме, няма вече пророк и няма с нас никой, който да знае, докога ще трае това.
10 Докога, Господи, ще ни кори врагът? противникът вечно ли ще хули Твоето име?
11 Защо отдръпваш ръката Си и десницата Си? Порази ги отсред недрата Си,
12 Боже, Царю мой отвека, Който извършваш спасение сред земята!
13 (F)Със силата Си Ти раздвои морето, във водата строши главите на змейовете;
14 Ти строши главата на левиатана, даде го за храна на людете (етиопски) в пустинята;
15 (G)Ти пресече извори и потоци, Ти пресуши буйни реки.
16 Твой е денят и Твоя е нощта: Ти си приготвил светилата и слънцето;
17 (H)Ти си установил всички предели на земята, лято и зима Ти си наредил.
18 (I)Спомни си, прочее: врагът кори Господа, и люде безумни хулят Твоето име.
19 Не предавай на зверове душата на Твоята гургулица; не забравяй завинаги събранията на Твоите бедни.
20 Милостно погледни на Своя завет, защото всички мрачни места по земята се изпълниха с насилнишки жилища.
21 (J)Да се не върне посрамен потиснатият; сиромах и беден да възхвалят Твоето име.
22 (K)Стани, Боже, защити делото Си, спомни всекидневната хула към Тебе от безумния;
23 не забравяй вика на Твоите врагове, шумът на тия, които въстават против Тебе, непрестанно се подига.
Psaltaren 73
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Gud är rättvis
73 Gud är verkligen god mot Israel! Han är god mot dem som har rena hjärtan.
2 Men jag nästan tvivlade på honom och kom för nära klippbranten! Jag snubblade och var nära att falla ner.
3 Jag var avundsjuk på dem som det gick bra för, de stolta och högfärdiga som hade framgång.
4 Hela livet tycks le emot dem. De är friska och välmående.
5 De råkar inte in i svårigheter och brottas inte med problem som många andra.
6 Deras högfärd glänser som ett juvelhalsband, och deras kläder är vävda av grymhet!
7 Deras feta uppsyn talar om de onda planerna i deras hjärtan.
8 Föraktfullt skrattar de åt andra människor och förtalar dem. De är högfärdiga och förtrycker andra.
9 De skryter som om de ägde både himmel och jord.
10 De har lyckats göra Guds folk förskräckt och förvirrat, så att de lyssnar till dem och tror vad de säger.
11 Förstår Gud vad som händer? frågar de.
12 Se på dessa självsäkra människor. De behöver aldrig lyfta ett finger. Eller också lyfter de ett finger och får det de pekar på. De lever ett lättvindigt liv och blir bara rikare och rikare.
13 Har jag slösat bort min tid? Vad har jag för glädje av att leva ett rent liv och inte synda?
14 Allt jag fått ut av det är lidande och problem, ingenting annat.
15 Nej, om jag verkligen hade sagt så, skulle jag ha varit en förrädare mot ditt folk.
16 Ändå är det alltför svårt att förstå varför de som hatar Herren kan ha sådan framgång.
17 Jag funderade mycket över detta, men en dag då jag satt i Guds helgedom fick jag ett annat perspektiv på alltsammans.
18 Jag tänkte på hur framtiden ska bli för dessa ogudaktiga människor och på vilken slipprig väg de går. Plötsligt kommer Gud att störta dem i fördärvet.
19 I ett ögonblick tar deras lycka slut. Den tar en ände med förskräckelse.
20 Nu lever de som i en drömvärld, men en dag kommer de att vakna upp inför sanningen, och stå där yrvakna inför dig.
21 När jag ännu kände bitterhet och mina känslor var sårade,
22 då var jag lika dum och ovetande som ett djur, och jag förstod dig inte.
23 Trots detta älskar du mig! Du håller min högra hand!
24 Du ska fortsätta att leda mig hela livet med din vishet och dina råd, och slutligen ska du ta emot mig med ära i din himmel.
25 Vem känner jag i himlen utom dig? Och när jag känner dig, vad behöver jag då på jorden?
26 Om jag blir sjuk till kropp och själ, så är ändå Gud min styrka! Han ger mig kraft att leva.
27 Men ett är säkert. De som vägrar att tillbe Gud kommer att förgås. Han förgör dem som inte är trogna honom.
28 Men jag försöker komma honom så nära jag kan! Jag har utvalt honom, och jag kommer att berätta för alla om hur underbart han räddar mig.
Hoffnung für Alle® (Hope for All) Copyright © 1983, 1996, 2002 by Biblica, Inc.®
The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®), © 2001 by Crossway, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV Text Edition: 2025.
Copyright © 2000 by United Bible Societies
Дигитална версия: Copyright by © Българско библейско дружество 2016. Използвани с разрешение.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica