Jesu födelse

Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus[a] utgick ett påbud att hela världen[b] skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen[c], och den hölls när Quirinius[d] styrde i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.

(A) Så reste också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som kallas Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. Han kom för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade som var havande.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, (B) och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i gästrummet[e].

I samma trakt fanns några herdar som låg ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket rädda. 10 Men ängeln sade: "Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket: 11 I dag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren[f]. 12 Och detta är tecknet för er: Ni ska finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba."

13 Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

14 (C) "Ära åt Gud i höjden,
        och frid på jorden
    bland människor
        som han älskar."[g]

15 När änglarna hade lämnat dem och återvänt till himlen, sade herdarna till varandra: "Vi måste gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren låtit oss veta!" 16 De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban. 17 När de hade sett det, berättade de vad som var sagt till dem om detta barn. 18 Alla som hörde det förundrades över vad herdarna berättade för dem. 19 Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta.

20 Och herdarna vände hem och prisade och lovade Gud för allt de fått höra och se, just så som det hade blivit sagt till dem.

Jesu omskärelse

21 (D) När åtta dagar hade gått och barnet skulle omskäras fick han namnet Jesus, det namn som ängeln hade gett honom innan han blev till[h] i sin mors liv.

Jesus bärs fram i templet

22 (E) När tiden var inne för deras rening[i] enligt Mose lag, tog de med honom upp till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren, 23 som det står skrivet i Herrens lag: Varje förstfödd son som öppnar moderlivet ska räknas som helgad åt Herren.[j] 24 (F) De skulle också ge det offer som är bestämt i Herrens lag: ett par turturduvor eller två unga duvor[k].

25 (G) I Jerusalem fanns en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom. 26 Av den helige Ande hade han fått en uppenbarelse att han inte skulle se döden förrän han sett Herrens Smorde[l]. 27 Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som man brukade enligt lagen, 28 tog han honom i sina armar och prisade Gud och sade:

29 (H) "Herre, nu låter du din tjänare
        gå hem i frid,
    så som du har lovat,
30 (I) för mina ögon har sett
    din frälsning
31 (J) som du har berett
    inför alla folk:
32 (K) ett ljus med uppenbarelse
        för hedningarna
    och härlighet
        för ditt folk Israel."

33 Hans far och mor förundrades över det som sades om honom. 34 (L) Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: "Se, han är satt till fall och upprättelse för många i Israel, och till att vara ett tecken som väcker motstånd. 35 (M) Också genom din själ ska det gå ett svärd. Så ska många hjärtans tankar uppenbaras."

36 Där fanns också en profetissa, Hanna, Fanuels dotter av Ashers stam. Hon hade kommit upp i hög ålder. I sju år hade hon fått leva med sin man efter sin tid som jungfru, 37 (N) och nu var hon änka, åttiofyra år gammal. Hon lämnade aldrig templet utan tjänade Gud med fastor och böner natt och dag. 38 (O) Just i den stunden kom hon fram och prisade Gud och talade om honom för alla som väntade på Jerusalems frälsning.

39 (P) När de hade fullgjort allt som var bestämt i Herrens lag, återvände de till Galileen och sin hemstad Nasaret. 40 (Q) Och pojken växte och blev starkare och fylldes av vishet, och Guds välbehag vilade över honom.

Jesus som tolvåring i templet

41 (R) Hans föräldrar brukade varje år gå upp till Jerusalem vid påskhögtiden. 42 När Jesus var tolv år gick de upp till högtiden som vanligt, 43 men när festdagarna var över och de vände hemåt, stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att hans föräldrar visste om det. 44 De antog att han var med i ressällskapet och vandrade en hel dag innan de började söka efter honom bland släktingar och bekanta. 45 När de inte fann honom, vände de tillbaka till Jerusalem för att söka efter honom.

46 Efter tre dagar fann de honom i templet, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor. 47 (S) Alla som hörde honom häpnade över hans förstånd och hans svar. 48 När föräldrarna fick se honom blev de bestörta, och hans mor sade till honom: "Mitt barn! Varför har du gjort så här mot oss? Din far och jag har varit så oroliga och letat efter dig." 49 Då sade han till dem: "Varför har ni letat efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min Far[m]?" 50 (T) Men de förstod inte vad det var han sade till dem.

51 Därefter följde han med dem ner till Nasaret och underordnade sig dem. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. 52 (U) Och Jesus växte i vishet, ålder[n] och välbehag inför Gud och människor.

Footnotes

  1. 2:1 kejsar Augustus   regerade 31 f Kr-14 e Kr.
  2. 2:1 hela världen   Grek. oikouméne(jfr "ekumenik"), den bebodda och civiliserade världen vilket i officiellt språkbruk var liktydigt med Romarriket.
  3. 2:2 den första skattskrivningen   Längre fram genomförde Quirinius år 6 e Kr en andra skattskrivning som ledde till ett lokalt uppror (jfr Apg 5:37).
  4. 2:2 Quirinius   Den romerske kejsarens särskilde representant i östra delen av Romarriket under tiden 12 f Kr-16 e Kr. Vid tiden för Jesu födelse var han militär befälhavare ("styrde", grek. hegemoneúontos) men ännu inte ståthållare.
  5. 2:7 gästrummet   Grek. katályma betyder normalt "gästrum" (jfr Luk 22:11). Det upptagna gästrummet kan ha legat i ett härbärge (jfr Jer 41:17) eller troligare hos släktingar till Josef (vers 4). Boningshus (jfr Matt 2:11) kunde ha en stalldel med krubbor för djuren.
  6. 2:11 Herren   Anspelning på det högsta gudsnamnet Jhvh, som normalt uttalades Adonai ("Herren").
  7. 2:14 bland människor som han älskar   Andra handskrifter: "åt människor hans välbehag."
  8. 2:21 blev till   Grek. syllemfthénaisyftar på graviditetens startpunkt ("avlades"). Andligen är Messias ursprung "från evighetens dagar" (Mika 5:2, jfr även Joh 1:1).
  9. 2:22 tiden … för deras rening   En kvinna som fött en son skulle stanna hemma i 40 dagar och därefter frambära ett reningsoffer i templet (se 3 Mos 12:1f).
  10. 2:23 2 Mos 13:2, 12.
  11. 2:24 ett par turturduvor eller två unga duvor   En barnaföderska skulle egentligen offra ett lamm och en duva, men den som var fattig kunde i stället offra två duvor (se 3 Mos 12:8).
  12. 2:26 Smorde   Hebr. "Messias" och grek. "Kristus", Guds utlovade frälsare, kung och profet.
  13. 2:49 hos min Far   Annan översättning: "i det som hör till min Far".
  14. 2:52 ålder   Annan översättning: "längd".

Jesus Is Born in Bethlehem

Now it happened that in those days a decree went out from (A)Caesar Augustus for a census to be taken of (B)all [a]the inhabited earth. [b]This was the first census taken while [c]Quirinius was governor of (C)Syria. And everyone was going to be registered for the census, each to his own city. And Joseph also went up from Galilee, from the city of Nazareth, to Judea, to the city of David, which is called Bethlehem, because (D)he was of the house and family of David, in order to register along with Mary, who was betrothed to him, and was with child. Now it happened that while they were there, the days were fulfilled for her to give birth. And she (E)gave birth to her firstborn son; and she wrapped Him in cloths, and laid Him in a [d]manger, because there was no place for them in the [e]guest room.

In the same region there were some shepherds staying out in the fields and keeping watch over their flock by night. And (F)an angel of the [f]Lord (G)stood before them, and the glory of the [g]Lord shone around them; and they were terribly frightened. 10 But the angel said to them, “(H)Do not be afraid; for behold, I bring you good news of great joy which will be for all the people. 11 For today in the city of David there has been born for you a (I)Savior, who is [h](J)Christ (K)the Lord. 12 (L)And this will be the sign for you: you will find a baby wrapped in cloths and lying in a [i]manger.” 13 And suddenly there appeared with the angel a multitude of the heavenly host praising God and saying,

14 (M)Glory to God in the highest,
And on earth peace among men [j](N)with whom He is pleased.”

15 And it happened that when the angels had gone away from them into heaven, the shepherds began saying to one another, “Let us go to Bethlehem then, and see this thing that has happened which the Lord has made known to us.” 16 So they went in a hurry and found their way to Mary and Joseph, and the baby lying in the [k]manger. 17 And when they had seen this, they made known the statement which had been told them about this Child. 18 And all who heard it marveled at the things which were told them by the shepherds. 19 But Mary (O)was treasuring all these things, pondering them in her heart. 20 And the shepherds went back, (P)glorifying and praising God for all that they had heard and seen, just as was told them.

Jesus Presented at the Temple

21 And when (Q)eight days were fulfilled so that they could circumcise Him, (R)His name was called Jesus, the name given by the angel before He was conceived in the womb.

22 (S)And when the days for their cleansing according to the Law of Moses were fulfilled, they brought Him up to Jerusalem to present Him to the [l]Lord 23 (as it is written in the Law of the [m]Lord, “(T)Every firstborn male that opens the womb shall be called holy to the [n]Lord”), 24 and to offer a sacrifice according to what was said in the Law of the [o]Lord, “(U)A pair of turtledoves or two young pigeons.”

25 And behold, there was a man in Jerusalem whose name was Simeon, and this man was (V)righteous and devout, (W)waiting for the [p](X)comfort of Israel, and the Holy Spirit was upon him. 26 And (Y)it had been revealed to him by the Holy Spirit that he would not (Z)see death before he had seen the [q]Lord’s [r]Christ. 27 And he came in the Spirit into the temple, and when the parents brought in the child Jesus [s](AA)to carry out for Him the custom of the Law, 28 then he took Him into his arms and blessed God, and said,

29 “Now Master, You are releasing Your slave in peace,
(AB)According to Your word.
30 For my eyes have (AC)seen Your salvation,
31 Which You prepared in the presence of all peoples,
32 (AD)A Light for revelation to the Gentiles,
And for the glory of Your people Israel.”

33 And His father and (AE)mother were marveling at the things which were being said about Him. 34 And Simeon blessed them and said to Mary (AF)His mother, “Behold, this Child is appointed for (AG)the fall and [t]rise of many in Israel, and for a sign to be opposed— 35 and a sword will pierce through your own soul as well—that the thoughts from many hearts may be revealed.”

36 And there was a (AH)prophetess, [u]Anna the daughter of Phanuel, of (AI)the tribe of Asher. She was advanced in [v]years (AJ)having lived with her husband seven years from when she was a virgin, 37 and then as a widow to the age of eighty-four. She never left the temple, serving night and day with (AK)fastings and prayers. 38 And at that very [w]moment she came up and began giving thanks to God, and continued to speak of Him to all those who were (AL)waiting for the redemption of Jerusalem.

The Return to Nazareth

39 And when they had finished everything according to the Law of the [x]Lord, they returned to Galilee, to (AM)their own city of Nazareth. 40 (AN)Now the Child continued to grow and become strong, being filled with wisdom; and the grace of God was upon Him.

The Boy Jesus in the Temple

41 And His parents would go to Jerusalem every year at (AO)the Feast of the Passover. 42 And when He became twelve years old, they went up there according to the custom of the Feast; 43 and as they were returning, after finishing the (AP)days of the Feast, the boy Jesus stayed behind in Jerusalem. But His parents did not know. 44 But supposing Him to be in the caravan, they went a day’s journey, and they began searching for Him among their relatives and acquaintances. 45 When they did not find Him, they returned to Jerusalem searching for Him. 46 And it happened that after three days they found Him in the temple, sitting in the midst of the teachers, both listening to them and asking them questions. 47 And all who heard Him (AQ)were astounded at His understanding and His answers. 48 When they saw Him, they were astonished, and (AR)His mother said to Him, “Child, why have You treated us this way? Behold, (AS)Your father and I [y]have been anxiously searching for You.” 49 And He said to them, “Why is it that you were searching for Me? Did you not know that (AT)I had to be in My Father’s [z]house?” 50 But (AU)they did not understand the statement which He had spoken to them. 51 And He went down with them and came to (AV)Nazareth, and He continued in subjection to them, and (AW)His mother (AX)was treasuring all these [aa]things in her heart.

52 And Jesus was advancing in wisdom and [ab]stature, and in (AY)favor with God and men.

Footnotes

  1. Luke 2:1 The Roman empire
  2. Luke 2:2 Or This took place as a first census
  3. Luke 2:2 Gr Kyrenios
  4. Luke 2:7 Or feeding trough
  5. Luke 2:7 Gr kataluma, cf. 22:11; some versions inn
  6. Luke 2:9 In OT, Yahweh, cf. Ex 40:34; 2 Kin 1:3
  7. Luke 2:9 In OT, Yahweh, cf. Ex 40:34; 2 Kin 1:3
  8. Luke 2:11 Messiah
  9. Luke 2:12 Or feeding trough
  10. Luke 2:14 Or of good will; lit of good pleasure
  11. Luke 2:16 Or feeding trough
  12. Luke 2:22 In OT, Yahweh, cf. Lev 14:11
  13. Luke 2:23 In OT, Yahweh, cf. Ps 19:7; Ex 13:2
  14. Luke 2:23 In OT, Yahweh, cf. Ps 19:7; Ex 13:2
  15. Luke 2:24 In OT, Yahweh, cf. Ps 19:7
  16. Luke 2:25 Or consolation
  17. Luke 2:26 In OT, Yahweh, cf. 1 Sam 2:10
  18. Luke 2:26 Messiah
  19. Luke 2:27 Lit to do for Him according to
  20. Luke 2:34 Or resurrection
  21. Luke 2:36 Or Hannah
  22. Luke 2:36 Lit days
  23. Luke 2:38 Lit hour
  24. Luke 2:39 In OT, Yahweh, cf. Ps 19:7
  25. Luke 2:48 Lit are anxiously looking
  26. Luke 2:49 Or affairs; lit in the things of My Father
  27. Luke 2:51 Lit words
  28. Luke 2:52 Or age