Bildads andra tal

18 Då tog Bildad från Sua till orda och sade:

Hur länge skall ni lägga snaror med ord?
Kom till förstånd, sedan kan vi tala.
Varför räknas vi som djur
    och betraktas som dumma i era ögon?
Du som i vrede söndersliter din själ,
skall jorden bli öde för din skull
    eller klippan flyttas från sin plats?

Sannerligen, den ogudaktiges ljus skall slockna
och lågan av hans eld inte ge något sken.
Ljuset i hans tält skall bli mörkt
    och lampan slockna för honom.
Hans väldiga steg skall bli kortare,
    hans egna rådslag fälla honom.
Hans fötter leder honom till nätet,
    han vandrar mot snaran.
Snaran griper honom om hälen,
    fällan håller honom fast.
10 Ett rep har dolts för honom på marken,
en fälla är lagd på stigen.
11 Skräck möter honom från alla håll,
och jagar honom i hälarna.
12 Olyckan hungrar efter honom,
    hemsökelsen står redo att fälla honom.
13 Sjukdom äter upp hans hud,
    dödens förstfödde uppslukar hans lemmar.
14 Han rycks bort från sitt trygga tält
och drivs i väg till fasornas kung.
15 I hans tält får främlingar bo,
    svavel strös över hans boning.
16 Hans rötter förtorkas nertill,
    hans grenar vissnar upptill.
17 Hans minne utplånas från jorden,
    hans namn nämns inte på vägarna.
18 Han drivs från ljuset till mörkret
    och jagas bort från världen.
19 Han blir utan barn och efterkommande i sitt folk,
ingen överlevande finns i hans hus.
20 De som bor i väst häpnar över hans ofärdsdag,
de som bor i öst skälver av fasa.
21 Ja, så går det den orättfärdiges hem,
så går det den plats där man ej känner Gud.

Bildad talar igen

18 Bildad från Sua svarade:

Vem är det du försöker bedra? Prata förnuftigt om du vill att vi ska svara!

Tror du vi är djur, som är både dumma och stumma?

Tror du jorden ska skaka, bara för att du river sönder dina kläder i ilska? Ska vi kanske gå och gömma oss allihop?

En sak är då säker, att om du inte har någon framgång, är det för att du är ogudaktig. Elden i ditt hus har slocknat.

Det är mörkt i varje hus där ogudaktigheten råder.

Den ogudaktiges självsäkerhet avtar. Han faller på eget grepp.

8-9 Han går i fällan, och rövare ligger i bakhåll för honom.

10 Det finns snaror överallt där han går.

11 Skräcken ligger på lut runt omkring och bevakar varje steg han tar.

12 Olyckan är efter honom, alltid beredd att störta sig över honom.

13 Hans hud fräts sönder av sjukdomar. Döden förtär honom.

14 Rikedomen han litade på ska visa sig förrädisk, och han ska leva i skräck.

15 Hans hem ska försvinna i brinnande svavel.

16 Han ska dras upp med roten som ett träd, och alla hans grenar ska vissna bort.

17 Allt som påminner om hans existens ska utplånas från jorden. Ingen ska komma ihåg honom.

18 Han ska drivas ut ur ljusets rike in i mörkret och förföljas ut ur världen.

19 Han ska varken ha son eller sonson kvar och inte heller några andra släktingar.

20 Gammal och ung förskräcks över hans öde.

21 Ja, detta är vad som händer med syndare, sådana som förkastar Gud.

Bildad talar igen

18 Bildad från Shuach svarade:

Ska inte detta ordflöde upphöra någon gång?
    Bli nu förnuftig, så vi kan prata![a]
Varför betraktas vi som boskap,
    som är dumma i dina ögon?
Du sliter ju sönder dig själv i din vrede.
    Skulle jorden ödeläggas för din skull
eller klippan förflytta sig från sin plats?

Den ogudaktiges ljus slocknar,
    lågan av hans eld slutar brinna.
Det är mörkt i hans tält,
    hans lampa slocknar.
Hans starka steg försvagas,
    hans egna planer fäller honom.
Hans fötter fastnar i nätet,
    han vandrar mot snaran.
Snaran griper honom om hälen,
    fällan håller honom fast.
10 En snara ligger gömd i marken,
    en fälla är lagd på stigen.
11 Skräcken ansätter honom från alla håll
    och jagar varje steg han tar.
12 Olyckan vill sluka honom,
    hemsökelsen är beredd för hans fall.
13 Hans hud fräts sönder av sjukdomar,
    dödens förstfödde förtär hans lemmar.
14 Han rycks bort från sin trygga boning,
    han förs bort till fasornas kung.
15 Hans boning intas av ingenting,
    och svavel sprids ut över den.[b]
16 Hans rötter förtorkas nertill,
    hans krona vissnar bort upptill.
17 Han utplånas från jorden,
    hans namn nämns ingenstans på jorden.
18 Han drivs ut ur ljuset in i mörkret
    och förföljs ut ur världen.
19 Han ska varken ha barn eller ättlingar bland sitt folk,
    och där han bott överlever ingen.
20 I väst förskräcks folk över hans öde,
    i öst grips man av förfäran.
21 Detta är vad som händer med syndarens boning,
    så går det med den plats där man förkastar Gud.

Footnotes

  1. 18:2 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 18:15 Grundtextens innebörd är osäker.

Bildads andra tal

18 Då tog Bildad från Shua till orda och sade:

(A) Hur länge ska ni lägga snaror
        med ord?
    Kom till förstånd,
        sedan kan vi tala.
Varför räknas vi som djur
    och betraktas som dumma
        i era ögon?
Du som sliter sönder
        dig själv i vrede,
    ska jorden bli öde för din skull
        eller klippan flyttas från sin plats?

(B) Sannerligen,
    den gudlöses ljus ska slockna
        och lågan i hans eld sluta lysa.
Ljuset i hans tält ska bli mörkt
    och lampan slockna för honom.
(C) Hans väldiga steg ska bli kortare,
    hans egna rådslag fälla honom.
(D) Hans fötter leder honom till nätet,
    han vandrar mot snaran.
(E) Snaran griper hans häl,
    fällan håller fast honom.
10 Ett rep är lagt för honom
        på marken,
    en fälla ligger på stigen.
11 (F) Skräck möter honom från alla håll
    och jagar honom i hälarna.
12 Olyckan hungrar efter honom,
    hemsökelsen står redo
        att fälla honom.
13 Sjukdom förtär hans hud,
    dödens förstfödde
        slukar hans lemmar.
14 (G) Han rycks bort från sitt trygga tält
    och drivs i väg till fasornas kung.
15 I hans tält får främlingar bo,
    svavel strös över hans boning.
16 (H) Hans rötter torkar nertill,
    hans grenar vissnar upptill.
17 (I) Hans minne utplånas från jorden,
    hans namn nämns inte
        på vägarna.
18 Han drivs från ljuset till mörkret
    och jagas bort från världen.
19 (J) Han blir utan barn
        och efterkommande i sitt folk,
    ingen överlevande finns
        i hans hus.
20 (K) De som bor i väst
        häpnar över hans olyckas dag,
    de som bor i öst
        skälver av fasa.
21 (L) Ja, så går det den orättfärdiges hem,
    så går det den plats
        där man inte känner Gud.