Exodus 2
New Catholic Bible
The Liberator Raised Up by God
Chapter 2
Moses Is Saved.[a] 1 There was a certain man from the tribe of Levi who took a daughter of the tribe of Levi as his wife. 2 The woman conceived and bore a son. She saw that he was handsome and she hid him for three months. 3 But, not being able to hide him any longer, she took a basket made of papyrus, caulked it with bitumen and pitch, and placed the baby in it and lay it among the reeds growing on the riverbank of the Nile. 4 The baby’s sister[b] hid herself so that she could watch what would happen from a distance.
5 Pharaoh’s daughter went down to the Nile to bathe while her attendants walked along the riverbank. They saw the basket among the reeds and sent a slave to fetch it. 6 They opened it and saw the baby. It was a small baby boy who was crying. They had compassion on it and said, “This is a Hebrew baby.”
7 The sister of the baby said to Pharaoh’s daughter, “Shall I go to call a wet nurse from among the Hebrew women to feed the child for you?”
8 “Go,” said Pharaoh’s daughter. The girl went and called the baby’s mother. 9 Pharaoh’s daughter said to her, “Take this baby with you and feed it for me. I will pay you.” The woman took the baby and fed it. 10 When the baby was grown, she brought it to Pharaoh’s daughter. He became a son to her and she named him Moses, saying, “I have saved him from the water.”[c]
11 Moses Flees to Midian.[d] One day Moses, having grown up,[e] went out to his brethren and saw how they were oppressed. He noticed an Egyptian strike a Hebrew, one of his brethren. 12 Looking around, he did not see anyone, so he struck and killed the Egyptian and buried him in the sand. 13 The next day he went out again and, seeing two Hebrews fighting, said to the one who was in the wrong, “Why did you hit your brother?” 14 He answered, “Who has made you head and judge over us? Are you thinking of killing me like you killed the Egyptian?” Moses was afraid and thought, “Certainly this thing is known.” 15 Pharaoh heard about it and sought to put Moses to death. Moses fled from Pharaoh and traveled to the land of Midian[f] where he sat down by a well.
16 A priest of Midian had seven daughters. They came to draw water to fill the trough and give water to their father’s flocks. 17 But some shepherds arrived and chased them away. Moses got up and defended them and gave their animals something to drink. 18 They returned to their father Reuel[g] who said to them, “Why are you back so soon today?” 19 They answered, “An Egyptian delivered us out of the hands of the shepherds. He drew water for us and gave water to the flock to drink.” 20 He said to his daughters, “Where is he? Why did you leave him there? Invite him to eat with us.” 21 Moses agreed to live with that man, who gave him his daughter Zipporah as a wife. 22 She bore him a son and he named his son Gershom for he said, “I am a stranger in a strange land.”[h]
23 God Does Not Forget the Covenant.[i] And it came to pass that the king of Egypt died. The Israelites groaned because of their slavery, and they cried out. The cry of their bondage rose up to God. 24 God heard their cry and remembered his covenant with Abraham, with Isaac, and with Jacob. 25 God took note of the children of Israel and acknowledged their need.
Footnotes
- Exodus 2:1 In an account filled with charm, the narrator is pleased to show that God toys with obstacles and makes them serve his plan of salvation. The education in letters that Moses receives from the Egyptian court will be a great help in his mission.
- Exodus 2:4 The baby’s sister: i.e., Miriam (see Ex 15:21).
- Exodus 2:10 Assonance links Mosheh, the Hebrew form of Moses, and the verb mashah, “to draw out.”
- Exodus 2:11 Endangered by his defense of the children of his race, Moses is fearful and flees to the wilderness east of the Gulf of Aqaba. This episode prepares him for the difficulties to come (see Ex 18).
- Exodus 2:11 Moses, having grown up: according to Acts 7:23, almost forty years had now passed (see Ex 7:7).
- Exodus 2:15 Midian, which was south of Edom and east of the Gulf of Aqaba or Gulf of Elana, was inhabited by nomadic tribes.
- Exodus 2:18 It was perhaps different traditions that gave Moses’ father-in-law different names: Reuel (here and in Num 10:29); Jethro (Ex 3:1; 4:18; 18:1). Hobab seems to be rather Moses’ brother-in-law (Num 10:29; Jdg 4:11). The Hebrew terms for degrees of kinship do not have a very precise meaning.
- Exodus 2:22 Some Greek and Latin MSS add here a passage apparently from Ex 18:4: “and the other [son] named Eliezer, for he had said, ‘The God of my father has come to my assistance and has freed me from the sword of Pharaoh.’ ”
- Exodus 2:23 God remembers his Covenant. Such will also be the case in all the moments when Israel will find itself in distress. Covenant with Abraham: see Gen 15:17-18; 17:7. With Isaac: see Gen 17:19; 26:24. With Jacob: see Gen 35:11-12.
2 Moseboken 2
Svenska Folkbibeln 2015
Moses födelse och räddning
2 (A) En man av Levi stam tog till hustru en levitisk kvinna. 2 (B) Hustrun blev havande och födde en son.[a] Hon såg att det var ett vackert barn[b] och höll honom gömd i tre månader. 3 Men när hon inte kunde gömma honom längre, tog hon en korg[c] av papyrus. Hon strök på beck och tjära, lade barnet i korgen och satte den i vassen vid Nilens strand. 4 (C) Hans syster ställde sig på avstånd för att se hur det skulle gå med honom.[d]
5 Då kom faraos dotter ner till floden för att bada, och hennes unga hovdamer gick längs floden. När hon fick se korgen i vassen skickade hon dit sin slavinna för att hämta den. 6 Hon öppnade den och fick syn på barnet – det var en pojke, och han grät. Hon kände medlidande med honom och sade: ”Det är ett av de hebreiska barnen.”
7 Men hans syster frågade faraos dotter: ”Ska jag gå och hämta en hebreisk amma[e] som kan amma barnet åt dig?” 8 Faraos dotter svarade henne: ”Ja, gör det.” Då gick flickan och hämtade pojkens mor. 9 Och faraos dotter sade till henne: ”Ta med dig det här barnet och amma det åt mig, så ska jag ge dig lön för det.” Kvinnan tog då barnet och ammade det.
10 (D) När pojken hade vuxit upp[f] förde hon honom till faraos dotter, och han blev hennes son. Hon gav honom namnet Mose, ”för jag drog upp[g] honom ur vattnet”, sade hon.
Mose flyr till Midjan
11 (E) En dag när Mose hade blivit vuxen[h], gick han ut till sina bröder och såg på deras slavarbete. Han fick se en egyptier som slog en hebreisk man, en av hans bröder. 12 Då vände han sig åt alla håll, och när han såg att ingen annan var där slog han ihjäl egyptiern och gömde honom i sanden.
13 Nästa dag gick han ut igen och fick då se två hebreiska män i slagsmål. Då sade han till den som var skyldig: ”Varför slår du din landsman?” 14 Han svarade: ”Vem har satt dig till ledare[i] och domare över oss? Tänker du döda mig som du dödade egyptiern?” Mose blev förskräckt och tänkte: ”Saken har alltså blivit känd!” 15 (F) Farao[j] fick också höra om det och ville döda Mose. Men han flydde undan farao och bosatte sig i Midjans land[k]. Där satte han sig vid en brunn.
16 Prästen i Midjan hade sju döttrar. De kom och hämtade upp vatten och fyllde hoarna för att vattna sin fars får. 17 (G) Då kom herdarna och körde bort dem. Men Mose grep in och räddade dem och gav vatten åt deras får.
18 (H) När de kom hem till sin far Reguel[l], sade han: ”Varför kommer ni hem så tidigt i dag?” 19 De svarade: ”En egyptisk man hjälpte oss mot herdarna. Han hämtade till och med upp vatten åt oss och vattnade fåren.” 20 Då sade han till sina döttrar: ”Var är han? Varför gick ni ifrån honom? Bjud in honom så att han får äta[m] med oss.”
21 (I) Mose bestämde sig för att stanna hos mannen, som gav honom sin dotter Sippora till hustru. 22 (J) Hon födde en son och Mose gav honom namnet Gershom, ”för”, sade han, ”jag har blivit en främling[n] i ett främmande land.”
23 (K) Det gick en lång tid, och under den tiden dog Egyptens kung. Men Israels barn suckade över sitt slaveri och ropade på hjälp, och deras rop över slaveriet steg upp till Gud. 24 Gud hörde deras klagan och kom ihåg sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob. 25 Och Gud såg till Israels barn, och Gud kändes vid dem som sina.[o]
Footnotes
- 2:2 födde en son Mose föddes kanske ca 1526 f Kr (jfr 5 Mos 1:3, 34:7).
- 2:2 såg att det var ett vackert barn Citeras i Hebr 11:23, kapitlet om trons hjältar.
- 2:3 korg Hebr. téva, samma ord som för Noas ark (1 Mos 6:14f).
- 2:4 hans syster Mirjam, som senare ledde kvinnorna som profetissa (15:20).
- 2:7 amm aRika kvinnor betalade gärna någon annan för att amma deras barn (jfr 1 Mos 24:59).
- 2:10 vuxit upp Osäkert vilken ålder som avses. Amning fortsatte ofta till 3 års ålder eller längre.
- 2:10 Mose … drog upp Hebr. Moshé betyder ”drar upp”. Det egyptiska ordet mose, ”född”, var ett vanligt efterled i faraonernas namn vid denna tid.
- 2:11 blivit vuxen Vid fyrtio års ålder enligt Stefanus (Apg 7:23), i så fall ca 1486 f Kr. Fyrtio är dock en typiskt ungefärlig tidsangivelse.
- 2:14 Vem har satt dig till ledare Citeras av Stefanus i Apg 7:27, 35 som profetisk förebild till hur Kristus, Guds utvalde, blev avvisad av sitt folk.
- 2:15 Farao Kanske Thutmose II (regerade ca 1493-1479 f Kr), sonsonson till Ahmose (se 1:8).
- 2:15 Midjans land Midjaniterna var ökennomader som härstammade från Abraham (1 Mos 25:2). De rörde sig i området öster om Akabaviken och upp mot Moab öster om Döda havet (jfr 4 Mos 22, Dom 6-8).
- 2:18 Regue lBetyder ”Guds vän”. Kallas också Jetro (3:1), som kanske är en titel.
- 2:20 äta Ordagrant ”äta bröd”, uttryck för en hel måltid.
- 2:22 Gershom … främlin gHebr. ger betyder ”främling”.
- 2:25 kändes vid dem som sina Annan översättning: ”förstod” eller ”gav sig till känna” (så Septuaginta).
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation