5 Moseboken 32
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Moses sång
32 Lyssna, himmel och jord!
Hör vad jag har att säga!
2 Min undervisning ska vara som stilla regn,
den ska falla som dagg,
som fint regn över det spirande gräset,
ja, som rikligt regn över späd grönska.
3 Jag ska förkunna Herrens ära
och prisa vår Guds storhet.
4 Han är klippan[a]. Hans verk är fullkomliga.
Allt vad han gör är rätt.
Han är en trofast Gud som aldrig gör något ont,
Han är rättfärdig och rättvis.
5 Men hans barn har handlat svekfullt mot honom.
De är en skam och är inte längre hans barn.
De har blivit ett hårdhjärtat och motsträvigt släkte.[b]
6 Är det så ni behandlar Herren?
Du dåraktiga, vettlösa folk!
Är han inte din far som skapade dig?
Är det inte han som har gjort dig och format dig?
7 Kom ihåg hur det var förr!
Tänk på tidigare generationer!
Fråga din far,
han ska berätta,
och de gamla,
de ska förklara för dig.
8 När den Högste tilldelade folken deras områden
och bestämde gränserna för var de skulle bosätta sig
i enlighet med Israels söners antal[c],
9 då blev hans folk Herrens egendom,
Jakob[d] hans del.
10 Han fann honom i öknen,
i ödslig, ylande ödemark,
han bevarade honom, tog hand om honom
och skyddade honom som sin ögonsten.
11 Som när en örn lockar sina ungar ur boet
och svävar över dem,
så bredde han ut sina vingar
och bar honom på sina vingfjädrar.
12 Herren ensam ledde honom,
inga andra gudar.
13 Han lät honom rida över landets höjder,
äta av markens frukt.
Han gav honom honung ur berget[e]
och olja från flinthårda klippan,
14 gräddmjölk från kor,
fårmjölk och fett från lammen,
baggar och getter från Bashan
och det allra finaste vete.
Druvors blod drack du,
vin av utsökta druvor.
15 Men Jeshurun[f] fick för mycket av det goda och slog bakut.
Du blev övergödd, tjock och trög.
Han övergav sin Gud, sin skapare,
den klippa som räddat honom.
16 Folket väckte så hans svartsjuka
med främmande gudar.
De gjorde avskyvärda saker
och han blev vred.
17 De offrade till demoner som inte är gudar,
till nya gudar som de inte kände,
gudar som nyss kommit till
som era fäder inte fruktade.
18 Du övergav klippan som hade format dig
och glömde den Gud som fött dig.
19 Herren såg vad de gjorde och stötte bort dem.
Hans söner och döttrar hade gjort honom vred.
20 Han sa: ”Jag ska dölja mitt ansikte för dem.
Sedan får vi se vad som kommer att hända med dem.
De är ett hårdhjärtat släkte,
barn som ingen kan lita på.
21 De har gjort mig svartsjuk
genom gudar som inte finns,
de väckte min vrede med värdelösa avgudar.
Nu ska jag göra dem svartsjuka
genom sådana som inte är ett folk.
Jag ska göra dem arga på ett folk som saknar förstånd.
22 Min vrede har tänt en eld.
Den brinner ända nere i dödsrikets djup,
den förtär jorden och dess skördar
och den sätter bergens grunder i lågor.
23 Jag ska överhopa dem med olyckor
och skjuta mina pilar på dem.
24 Jag ska fördärva dem genom hunger,
brännande feber och dödande pest.
Jag ska skicka vilda djur som sliter dem i stycken
och giftiga ormar ska kräla på marken.
25 På gatorna ska deras barn dödas av svärd
och i husen ska man sätta skräck i dem,
i unga män och kvinnor,
spädbarn och åldringar.
26 Jag hade bestämt mig
för att skingra dem
och utplåna minnet av dem.
27 Men jag fruktade fiendens hån,
att motståndarna skulle ta miste och säga:
’Det var vi och vår styrka, inte Herren som gjorde det!’ ”
28 De är ett dåraktigt folk,
helt utan förstånd.
29 Om de ändå vore visa!
Då skulle de förstå detta
och hur det kommer att sluta för dem.
30 Hur kunde en enda man jaga bort dem i tusental
och två män få tiotusen på flykt,
om inte deras klippa hade övergett dem,
om inte Herren hade utlämnat dem?
31 Andras klippa är inte som vår klippa.
Det erkänner till och med fienden.
32 Deras vin kommer från Sodom och från Gomorras fält.
Deras druvor är förgiftade druvor, klasar av bitterhet,
33 och deras vin är ormgift,
kobrors dödliga gift.
34 ”Men jag har allting i säkert förvar,
förseglat i mina förråd.
35 Hämnden är min
och jag ska straffa dem
när tiden är inne,
när de vacklar.
Olycka väntar dem
och deras dom ska snart komma över dem.”
36 Herren ska skaffa rätt åt sitt folk[g]
och ha medlidande med sina tjänare,
när han ser att deras kraft är uttömd och ingen återstår,
varken slav eller fri.
37 Då ska han fråga:
”Var är nu deras gudar, klippan de sökte sin tillflykt hos?
38 Var är de gudar
som åt fettet av deras offer
och drack vinet av deras dryckesoffer?
Låt dem hjälpa er,
låt dem erbjuda er skydd!
39 Ser ni inte nu att jag ensam är Gud?
Jag dödar och jag ger liv.
Jag sårar och jag helar.
Ingen kommer undan min hand.
40 Jag lyfter handen mot himlen och svär:
Så sant som jag lever i evighet
41 ska jag vässa mitt blixtrande svärd och hålla dom.
Jag ska hämnas på mina ovänner
och straffa dem som hatar mig.
42 Mina pilar ska bli berusade av blod,
av blod från de slagna och de fångna.
Mitt svärd ska äta sig mätt på kött,
på fiendens stolta ledare.”
43 Gläd er, ni folk, tillsammans med hans folk,[h]
för han hämnas sina tjänares blod,
han tar hämnd på sina fiender,
han försonar sitt land och sitt folk.
44 Mose kom tillsammans med Hosea[i], Nuns son, och framförde hela denna sång för folket. 45 När Mose hade avslutat sitt tal till hela Israel, 46 sa han till dem: ”Tänk nu på alla de ord jag har talat till er idag, lägg dem på hjärtat, och lär era barn att troget lyda allt som står i denna lag! 47 Det är inga tomma ord, det betyder livet för er. Genom att lyda dem kommer ni att få ett långt liv i det land som ni nu ska ta i besittning på andra sidan floden Jordan.”
Mose får veta att han snart ska dö
48 Samma dag sa Herren till Mose: 49 ”Gå upp i Avarimbergen på berget Nebo som ligger i Moabs land mitt emot Jeriko och se ut över Kanaans land därifrån, det land som jag ska ge Israels folk. 50 Där uppe på berget måste du dö och förenas med dina fäder på samma sätt som din bror Aron dog på berget Hor och förenades med dem. 51 Detta ska ske därför att ni var trolösa mot mig inför Israels folk vid Merivas källor i Kadesh i öknen Sin[j] och inte höll mig helig bland israeliterna. 52 Framför dig ska du på avstånd se det land som jag ska ge Israels folk, men själv ska du inte få gå in i det.”
Footnotes
- 32:4 ”Herren är klippan” är temat för hela sången.
- 32:5 Grundtextens innebörd är osäker.
- 32:8 Sjuttio folkslag fanns, se 1 Mos 10–11. Israels sjuttio avkomlingar drog till Egypten under den stora hungersnöden. Detta är antagligen vad som menas här.
- 32:9 Jakob och Israel är samma person. Se 1 Mos 32:28.
- 32:13 Honung från vildbin som byggde sina bon i klipporna.
- 32:15 Ett poetiskt namn för Israel och betyder kanske den rättfärdige.
- 32:36 Eller: Herren ska döma sitt folk.
- 32:43 Enligt Septuaginta: Gläd er ni himlar, tillsammans med hans folk, och alla Guds änglar ska tillbe honom. I 5 Moseboksrullen från Qumran (4Q44 f5 ii:7) finns ett tillägg: Låt alla gudar tillbe honom, som tycks utgöra bakgrunden till översättningen i Septuaginta.
- 32:44 Hosea var enligt 4 Mos 13:9,17 Josuas ursprungliga namn.
- 32:51 Se 4 Mos 20:2-13.
Второзаконие 32
Библия, ревизирано издание
Песента на Моисей
32 (A)Слушай, небе, и ще говоря;
и да чуе земята думите на устата ми.
2 (B)Учението ми ще капе като дъжд;
словата ми ще слизат като роса,
като ситен дъжд върху злак
и като пороен дъжд върху трева.
3 (C)Понеже ще провъзглася името на Господа,
прославете величието на нашия Бог!
4 (D)Той е Канарата; делата Му са съвършени;
защото всичките Му пътища са справедливи,
Бог на верността е и няма неправда в Него;
праведен и справедлив е Той.
5 (E)Те се развратиха пред Него;
поради порока си не са Негови чеда;
а са поколение, извратено и криво.
6 (F)Така ли се отплащате на Господа,
народе глупав и неразумен?
Не е ли Той твоят Отец, Който те е изкупил? –
Той, Който те е създал и утвърдил.
7 (G)Спомни си предишните дни,
осмисли годините на много поколения;
попитай баща си и той ще ти извести,
старците си, и те ще ти кажат.
8 (H)Когато Всевишният даваше наследство на народите,
когато разпръсна Адамовите потомци,
постави границите на народите
според броя на израилтяните.
9 (I)Защото дял на Господа е Неговият народ,
Яков е падащото Му се с жребий наследство.
10 (J)Намери го в пуста земя.
Да! В пустинна, дива и изпълнена с вой страна;
огради го и бдеше над него,
опази го като зеницата на окото Си.
11 (K)Както орлица избутва полека орлетата от гнездото си,
кръжи над пилетата си,
разпростира крилата си
и ги вдига, за да ги подеме на крилата си,
12 така Господ сам го водеше
и нямаше с него чужд бог.
13 (L)Издигна го на високите места на земята.
И го нахрани с плода на нивите;
и го кърмѝ с мед от скалите
и с елей от скала като кремък,
14 (M)с краве масло и с овче мляко,
с тлъстина от агнета
и от козли, и от овни васански,
с най-отбрана пшеница.
И ти пи вино – кръв гроздова.
15 (N)А Йесурун[a] затлъстя и ритна.
Затлъстя, угои се, надебеля.
Тогава изостави Бога, Който го създаде,
и отблъсна Канарата на спасението си.
16 (O)С чужди богове разпалиха ревността Му,
с мерзости Го раздразниха до гняв.
17 (P)Принасяха жертви на бесове, които не бяха Бог,
на богове, които не бяха познавали,
на нови богове, наскоро въведени,
от които бащите ви не се бояха.
18 (Q)А ти изостави Канарата, Която те роди,
и забрави Бога, Създателя твой.
19 (R)Господ видя това и ги отхвърли,
защото Го разгневиха синовете Му и дъщерите Му;
20 (S)и каза: Ще скрия лицето Си от тях,
ще видя каква ще бъде сетнината им;
защото те са развратено поколение,
деца, в които няма вярност.
21 (T)Те разпалиха ревността Ми с онова, което не е Бог.
С кумирите си Ме разгневиха;
затова и Аз ще ги накарам да ревнуват от онези, които не са избран народ,
с народ неразумен ще ги разгневя.
22 (U)Защото огън се накладе в гнева Ми
и ще се разгори до дъното на преизподнята;
ще пояде земята с плодовете ѝ
и ще хвърли в пламъци основите на планините.
23 (V)Ще натрупам върху тях беди;
всичките Си стрели ще изстрелям върху тях.
24 (W)Ще изнемощеят от глад,
ще бъдат изпоядени от огница
и от лют мор;
зверски зъби ще изпратя върху им
и отрова на пълзящите в прахта.
25 (X)Отвън меч, а отвътре ужас
ще погуби близките им,
младежа и девицата,
сукалчето и белокосия старец.
26 (Y)Казах: Бих ги разпръснал,
бих изличил спомена им между хората,
27 (Z)ако не се боях от гнева на неприятеля.
Да не би да високоумстват противниците им
и да кажат: Нашата мощна ръка
направи всичко това, а не Господ.
28 (AA)Защото те са народ неразбран
и няма в тях разсъдък.
29 (AB)О, да бяха мъдри да разбират това,
да осъзнаваха каква ще бъде сетнината им!
30 (AC)Как би могъл един мъж да прогони хиляда
и двама да обърнат в бяг десет хиляди,
ако Канарата им не би ги предала
и Господ не би ги предал?
31 (AD)Защото тяхната канара не е като нашата Канара;
и самите ни неприятели нека съдят за това.
32 (AE)Понеже тяхната лоза е от содомската лоза
и от гоморските полета;
гроздето им е грозде отровно,
гроздовете им са горчиви.
33 (AF)Виното им е отрова змийска,
и мъчителна отрова аспидова.
34 Това не е ли скрито у Мене?
Не е ли запечатано в съкровищата Ми?
35 (AG)На Мене принадлежи възмездието и Аз ще сторя въздаяние;
кракът им с време ще се подхлъзне;
защото е близо денят на гибелта им
и приготвеното за тях наближава.
36 (AH)Защото Господ ще съди народа Си
и ще пожали слугите Си,
когато види, че е изчезнала силата им
и че не е останал никой, роб или свободен.
37 (AI)И ще попита: Къде са боговете им?
Канарата, на която се уповаваха?
38 Боговете, които ядяха тлъстина от жертвите им,
и пиеха вино от възлиянията им,
нека те станат и ви помогнат!
Нека ви бъдат закрила!
39 (AJ)Вижте сега, че Аз съм Този, Който съм,
и освен Мене няма Бог.
Аз водя до смърт и Аз съживявам,
Аз наранявам и Аз изцелявам;
и няма кой да избавя от ръката Ми.
40 (AK)Защото вдигам ръката Си към небето и заявявам:
Заклевам се във вечния Си живот,
41 (AL)че ако изостря лъскавия Си меч
и го сграбча, за да извърша съд,
ще въздам на враговете Си
и ще се разплатя с ненавистниците Си.
42 (AM)Ще напоя стрелите Си с кръв
и мечът Ми ще яде плът
с кръвта на убитите и на пленените,
начело с вражеските първенци.
43 (AN)Развеселете се, народи, заедно с Неговия народ;
защото ще въздаде за кръвта на слугите Си.
И ще стори възмездие на противниците Си,
и ще направи умилостивение за земята Си и за народа Си.
44 И Моисей дойде заедно с Исус, Навиновия син, и изговори всички думи на тази песен на всеослушание пред народа.
45 След като Моисей спря да говори всички тези думи на целия Израил, той им каза:
46 (AO)Вложете в сърцата си всички тези думи, които днес ви заявявам, и наставете синовете си да изпълняват старателно всички думи на този закон.
47 (AP)Защото за вас това не са празни думи; понеже то е животът ви и с това ще се продължи животът ви на земята, към която минавате през Йордан, за да я завладеете.
Господ призовава Моисей на планината Нево
48 (AQ)В същия ден Господ говорѝ на Моисей:
49 (AR)Изкачи се на планината Аварим, планината Нево, която е в Моавската земя срещу Йерихон, и разгледай Ханаанската земя, която Аз давам на израилтяните за притежание;
50 (AS)и ще умреш на планината, на която се изкачваш, и ще се върнеш при своите хора, както брат ти Аарон умря на планината Ор и се върна при своите хора;
51 (AT)защото не Ми се покорихте пред израилтяните при водите на Мерива[b] Кадис в пустинята Цин, понеже не изявихте Моята святост пред израилтяните.
52 (AU)Затова отсреща ще видиш земята; но в нея няма да влезеш – в земята, която давам на израилтяните.
Deuteronomy 32
New International Version
32 Listen,(A) you heavens,(B) and I will speak;
hear, you earth, the words of my mouth.(C)
2 Let my teaching fall like rain(D)
and my words descend like dew,(E)
like showers(F) on new grass,
like abundant rain on tender plants.
3 I will proclaim(G) the name of the Lord.(H)
Oh, praise the greatness(I) of our God!
4 He is the Rock,(J) his works are perfect,(K)
and all his ways are just.
A faithful God(L) who does no wrong,
upright(M) and just is he.(N)
5 They are corrupt and not his children;
to their shame they are a warped and crooked generation.(O)
6 Is this the way you repay(P) the Lord,
you foolish(Q) and unwise people?(R)
Is he not your Father,(S) your Creator,[a]
who made you and formed you?(T)
7 Remember the days of old;(U)
consider the generations long past.(V)
Ask your father and he will tell you,
your elders, and they will explain to you.(W)
8 When the Most High(X) gave the nations their inheritance,
when he divided all mankind,(Y)
he set up boundaries(Z) for the peoples
according to the number of the sons of Israel.[b](AA)
9 For the Lord’s portion(AB) is his people,
Jacob his allotted inheritance.(AC)
10 In a desert(AD) land he found him,
in a barren and howling waste.(AE)
He shielded(AF) him and cared for him;
he guarded him as the apple of his eye,(AG)
11 like an eagle that stirs up its nest
and hovers over its young,(AH)
that spreads its wings to catch them
and carries them aloft.(AI)
12 The Lord alone led(AJ) him;(AK)
no foreign god was with him.(AL)
13 He made him ride on the heights(AM) of the land
and fed him with the fruit of the fields.
He nourished him with honey from the rock,(AN)
and with oil(AO) from the flinty crag,
14 with curds and milk from herd and flock
and with fattened lambs and goats,
with choice rams of Bashan(AP)
and the finest kernels of wheat.(AQ)
You drank the foaming blood of the grape.(AR)
15 Jeshurun[c](AS) grew fat(AT) and kicked;
filled with food, they became heavy and sleek.
They abandoned(AU) the God who made them
and rejected the Rock(AV) their Savior.
16 They made him jealous(AW) with their foreign gods
and angered(AX) him with their detestable idols.
17 They sacrificed(AY) to false gods,(AZ) which are not God—
gods they had not known,(BA)
gods that recently appeared,(BB)
gods your ancestors did not fear.
18 You deserted the Rock, who fathered you;
you forgot(BC) the God who gave you birth.
19 The Lord saw this and rejected them(BD)
because he was angered by his sons and daughters.(BE)
20 “I will hide my face(BF) from them,” he said,
“and see what their end will be;
for they are a perverse generation,(BG)
children who are unfaithful.(BH)
21 They made me jealous(BI) by what is no god
and angered me with their worthless idols.(BJ)
I will make them envious by those who are not a people;
I will make them angry by a nation that has no understanding.(BK)
22 For a fire will be kindled by my wrath,(BL)
one that burns down to the realm of the dead below.(BM)
It will devour(BN) the earth and its harvests(BO)
and set afire the foundations of the mountains.(BP)
23 “I will heap calamities(BQ) on them
and spend my arrows(BR) against them.
24 I will send wasting famine(BS) against them,
consuming pestilence(BT) and deadly plague;(BU)
I will send against them the fangs of wild beasts,(BV)
the venom of vipers(BW) that glide in the dust.(BX)
25 In the street the sword will make them childless;
in their homes terror(BY) will reign.(BZ)
The young men and young women will perish,
the infants and those with gray hair.(CA)
26 I said I would scatter(CB) them
and erase their name from human memory,(CC)
27 but I dreaded the taunt of the enemy,
lest the adversary misunderstand(CD)
and say, ‘Our hand has triumphed;
the Lord has not done all this.’”(CE)
28 They are a nation without sense,
there is no discernment(CF) in them.
29 If only they were wise and would understand this(CG)
and discern what their end will be!(CH)
30 How could one man chase a thousand,
or two put ten thousand to flight,(CI)
unless their Rock had sold them,(CJ)
unless the Lord had given them up?(CK)
31 For their rock is not like our Rock,(CL)
as even our enemies concede.(CM)
32 Their vine comes from the vine of Sodom(CN)
and from the fields of Gomorrah.
Their grapes are filled with poison,(CO)
and their clusters with bitterness.(CP)
33 Their wine is the venom of serpents,
the deadly poison of cobras.(CQ)
34 “Have I not kept this in reserve
and sealed it in my vaults?(CR)
35 It is mine to avenge;(CS) I will repay.(CT)
In due time their foot will slip;(CU)
their day of disaster is near
and their doom rushes upon them.(CV)”
36 The Lord will vindicate his people(CW)
and relent(CX) concerning his servants(CY)
when he sees their strength is gone
and no one is left, slave(CZ) or free.[d]
37 He will say: “Now where are their gods,
the rock they took refuge in,(DA)
38 the gods who ate the fat of their sacrifices
and drank the wine of their drink offerings?(DB)
Let them rise up to help you!
Let them give you shelter!
39 “See now that I myself am he!(DC)
There is no god besides me.(DD)
I put to death(DE) and I bring to life,(DF)
I have wounded and I will heal,(DG)
and no one can deliver out of my hand.(DH)
40 I lift my hand(DI) to heaven and solemnly swear:
As surely as I live forever,(DJ)
41 when I sharpen my flashing sword(DK)
and my hand grasps it in judgment,
I will take vengeance(DL) on my adversaries
and repay those who hate me.(DM)
42 I will make my arrows drunk with blood,(DN)
while my sword devours flesh:(DO)
the blood of the slain and the captives,
the heads of the enemy leaders.”
43 Rejoice,(DP) you nations, with his people,[e][f]
for he will avenge the blood of his servants;(DQ)
he will take vengeance on his enemies(DR)
and make atonement for his land and people.(DS)
44 Moses came with Joshua[g](DT) son of Nun and spoke all the words of this song in the hearing of the people. 45 When Moses finished reciting all these words to all Israel, 46 he said to them, “Take to heart all the words I have solemnly declared to you this day,(DU) so that you may command(DV) your children to obey carefully all the words of this law. 47 They are not just idle words for you—they are your life.(DW) By them you will live long(DX) in the land you are crossing the Jordan to possess.”
Moses to Die on Mount Nebo
48 On that same day the Lord told Moses,(DY) 49 “Go up into the Abarim(DZ) Range to Mount Nebo(EA) in Moab, across from Jericho,(EB) and view Canaan,(EC) the land I am giving the Israelites as their own possession. 50 There on the mountain that you have climbed you will die(ED) and be gathered to your people, just as your brother Aaron died(EE) on Mount Hor(EF) and was gathered to his people. 51 This is because both of you broke faith with me in the presence of the Israelites at the waters of Meribah Kadesh(EG) in the Desert of Zin(EH) and because you did not uphold my holiness among the Israelites.(EI) 52 Therefore, you will see the land only from a distance;(EJ) you will not enter(EK) the land I am giving to the people of Israel.”
Footnotes
- Deuteronomy 32:6 Or Father, who bought you
- Deuteronomy 32:8 Masoretic Text; Dead Sea Scrolls (see also Septuagint) sons of God
- Deuteronomy 32:15 Jeshurun means the upright one, that is, Israel.
- Deuteronomy 32:36 Or and they are without a ruler or leader
- Deuteronomy 32:43 Or Make his people rejoice, you nations
- Deuteronomy 32:43 Masoretic Text; Dead Sea Scrolls (see also Septuagint) people, / and let all the angels worship him, /
- Deuteronomy 32:44 Hebrew Hoshea, a variant of Joshua
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright by © Българско библейско дружество 2015. Използвани с разрешение.
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.

