2 Samuelsboken 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Herren lovar David evig makt
(1 Krön 17:1-15)
7 När David hade bott en tid i sitt nya palats[a] och Herren hade låtit honom få ro för alla hans fiender runt omkring, 2 sa kungen till profeten Natan: ”Här bor jag i ett hus med väggar av cederträ, medan Guds ark får stå i ett tält!”
3 ”Gå, gör vad du har i sinnet”, svarade Natan, ”för Herren är med dig.”
4 Men samma natt kom Herrens ord till Natan:
5 ”Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren: Skulle du bygga ett hus åt mig att bo i? 6 Jag har aldrig bott i hus utan i ett tält och i en boning som har flyttats från plats till plats ända sedan jag förde Israels folk ut ur Egypten. 7 Under hela denna tid som jag förflyttat mig med israeliterna har jag väl aldrig frågat någon av Israels stammar, de som jag utsåg till herdar för mitt folk Israel, varför de inte byggt mig ett hus av cederträ?
8 Säg så här till min tjänare David: ’Så säger härskarornas Herre: Jag tog dig från betesmarken och fåren när du var en herde och har gjort dig till furste över mitt folk Israel. 9 Jag har varit med dig vart du än gått. Jag har utrotat dina fiender framför dig. Jag ska göra dig ett stort namn, lika ryktbart som de största på hela jorden. 10 Jag ska bereda en plats åt mitt folk Israel i ett land där de kan få ett hem utan att bli störda. Ogudaktiga folk ska inte längre kunna hota dem som de gjorde tidigare, 11 på den tiden när jag tillsatte domare över mitt folk Israel. Själv ska du få leva i fred för alla dina fiender.
Nu kungör Herren att han ska bygga ett hus åt dig. 12 När dina dagar är till ända och du vilar hos dina förfäder, ska jag upphöja din avkomling[b] som skall utgå ur ditt liv på din tron, och jag ska befästa hans kungarike. 13 Han är den som ska bygga ett hus åt mitt namn och jag ska befästa hans tron för evigt. 14 Jag ska vara hans Far, och han ska vara min son.[c] Om han syndar, ska jag straffa honom med ris och slag, så som människor agar sina barn, 15 men min nåd ska inte vika från honom, som den vek från Saul som jag tog bort från dig. 16 Din familj och ditt kungavälde ska bestå inför mig i evighet och din tron ska bestå i evighet.’ ”
17 Natan berättade för David allt det som Herren hade sagt och uppenbarat.
David tar emot Herrens välsignelse
(1 Krön 17:16-27)
18 Då gick kung David in och satte sig inför Herren och sa:
”Herre, Herre, vem är jag och vad är min familj, eftersom du har fört mig ända hit? 19 Skulle inte det du redan har gjort vara nog i dina ögon, Herre, Herre? Nu har du också berättat om framtiden för din tjänares ätt! Brukar du Herre, Herre, verkligen göra så mycket för människor?[d] 20 Vad ska David mera säga till dig? Du känner din tjänare, Herre, Herre. 21 För ditt eget löftes skull och enligt din vilja har du gjort allt detta stora och låtit mig, din tjänare få veta det. 22 Herre, Herre, du är stor, det finns ingen som du! Det finns ingen annan Gud än du! Det har vi hört med våra egna öron. 23 Vilket folk på jorden är som ditt folk, som Israel? Det är den enda nation på jorden med en Gud som har lett och räddat den åt sig som sin egen, för att göra sitt namn[e] känt genom stora och mäktiga under. Sådant gjorde du när du fördrev andra folk för ditt folk som du har räddat ut ur Egypten, från folk och deras gudar. 24 Du utvalde Israel till ditt eget folk för evigt, och du, Herre, har blivit deras Gud.
25 Herre Gud, låt nu det ord stå fast som du har talat om mig, din tjänare, och om min ätt, och gör vad du lovat. 26 Då kommer ditt namn att bli ärat i evighet och man ska säga: ’Härskarornas Herre är Gud över Israel’. Och din tjänare Davids hus kommer att bestå inför dig. 27 Du, härskarornas Herre, Israels Gud, har uppenbarat för mig, din tjänare, att du vill bygga ett hus åt mig. Därför har jag, din tjänare, frimodighet att be denna bön. 28 Du, Herre, Herre, är Gud! Dina ord skall visa sig sanning, och du har lovat mig, din tjänare, allt detta underbara. 29 Välsigna därför din tjänares hus, så att det får bestå inför dig för evigt, så som du, Herre, Herre, har lovat! Låt din välsignelse för evigt bli kvar över din tjänares hus.”
Footnotes
- 7:1 Se 5:11.
- 7:12 Bokstavligen din säd. Se not till 1 Mos 12:7
- 7:14 Dessa ord användes i mellanöstern förr i tiden då en kung insattes i tjänst, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son.
- 7:19 Innebörden i grundtexten är i den sista satsen i versen osäker. T.ex. Septuaginta och Vulgata översätter (ganska ordagrant): Och detta till lag/norm för människan, Herre.
- 7:23 Eller: dess namn.
2 Samuelsboken 7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Herren lovar David evig makt
7 När Herren slutligen gav landet fred, och Israel inte längre var inblandat i krig med de omgivande länderna,
2 sa David till profeten Natan: Här bor jag i detta underbara palats av cederträ, medan Guds ark får stå ute i ett tält!
3 Gör då vad du har tänkt göra, svarade Natan, för Herren är med dig.
4 Men den natten sa Herren till Natan:
5 Säg till min tjänare David att inte bygga ett hus åt mig!
6 Jag har aldrig haft ett hus. Mitt hem har varit ett tält som har flyttats från plats till plats ända sedan jag förde Israel ut ur Egypten.
7 Och jag har heller aldrig klagat för Israels ledare, dessa herdar för mitt folk, och frågat: 'Varför har ni inte byggt mig ett vackert tempel av cederträ?'
8 Gå nu och ge detta budskap till David från himlens Herre: 'Jag utvalde dig till att vara ledare för mitt folk Israel redan när du var en herde och vaktade får ute på ängarna.
9 Jag har varit med dig vart du än gått, och jag har slagit ner dina fiender framför dig. Nu ska jag göra ditt namn ännu större, så att det kommer att bli ärat över hela jorden!
10-11 Jag har utvalt ett hemland för mitt folk, ett land som de aldrig ska flytta ifrån. Det ska vara deras eget land, där hednafolken inte kommer att plåga dem, som de gjorde när jag tillsatte domare över mitt folk, och du ska få vila från dina fiender.I kommande generationer ska dina ättlingar regera detta land.
12 Efter dig ska jag sätta en av dina söner på tronen, och jag ska göra hans rike starkt.
13 Han är den som ska bygga ett tempel åt mig, och jag ska bevara hans rike i evighet.
14 Jag ska vara hans far och han ska vara min son, och om han syndar ska jag använda andra folk för att straffa honom,
15 men min kärlek och godhet ska inte vika från honom, som den vek från din företrädare Saul.
16 Ja, din familj ska regera mitt rike i evighet.'
17 Natan gick tillbaka till David och berättade allt som Herren hade sagt.
David tar emot Herrens välsignelse
18 David gick då in i Herrens tält och satte sig där inför Herren och bad: Herre, vem är jag och min familj att du har fört oss så långt?
19 Och nu talar du om att ge mig ett evigt rike förutom allt annat jag fått! Är detta verkligen din väg?
20 Vad mer kan jag säga? Du vet ju hur jag har det!
21 Du gör allt detta bara för att du lovat det, och därför att du vill det!
22 Herre, du är stor och mäktig, och din like finns inte, det vet vi.
23 Vilket annat folk på hela jorden har fått sådana välsignelser som ditt folk Israel? Du har räddat det för att ge ditt namn ära. Du har gjort stora under och befriat Israel från Egypten och dess gudar.
24 Du utvalde Israel till ditt folk i evighet, och du blev vår Gud.
25 Och nu, Herre Gud, gör som du har lovat med mig och min familj.
26 Du ska äras i evighet, när du har upprättat Israel som ditt folk och när du har upprättat min släkt inför dig.
27 Du har uppenbarat för mig, du himlens Gud, Israels Gud, att du ska bygga ett hus åt mig. Det är därför som jag vågar be denna bön,
28 för du är verkligen Gud, dina ord är sanning och du har lovat mig dessa goda ting.
29 Gör därför som du har lovat. Välsigna mig och min familj i evighet! Vi ska alltid regera inför dig, för du, Herre Gud, har lovat det.
2 Samuel 7
New American Standard Bible 1995
David Plans to Build a Temple
7 (A)Now it came about when the king lived in his house, and the Lord had given him rest on every side from all his enemies, 2 that the king said to (B)Nathan the prophet, “See now, I dwell in (C)a house of cedar, but the ark of God (D)dwells within tent curtains.” 3 Nathan said to the king, “(E)Go, do all that is in your mind, for the Lord is with you.”
4 But in the same night the word of the Lord came to Nathan, saying, 5 “Go and say to My servant David, ‘Thus says the Lord, “(F)Are you the one who should build Me a house to dwell in? 6 For (G)I have not dwelt in a house since the day I brought up the sons of Israel from Egypt, even to this day; but I have been moving about (H)in a tent, even in a [a]tabernacle. 7 (I)Wherever I have gone with all the sons of Israel, did I speak a word with one of the tribes of Israel, (J)which I commanded to shepherd My people Israel, saying, ‘Why have you not built Me a house of cedar?’”’
God’s Covenant with David
8 “Now therefore, thus you shall say to My servant David, ‘Thus says the Lord of hosts, “(K)I took you from the pasture, from following the sheep, (L)to be ruler over My people Israel. 9 (M)I have been with you wherever you have gone and (N)have cut off all your enemies from before you; and I will make you a great name, like the names of the great men who are on the earth. 10 I will also appoint a place for My people Israel and (O)will plant them, that they may live in their own place and not be disturbed again, (P)nor will the [b]wicked afflict them any more as formerly, 11 even (Q)from the day that I commanded judges to be over My people Israel; and (R)I will give you rest from all your enemies. The Lord also declares to you that (S)the Lord will make a house for you. 12 (T)When your days are complete and you (U)lie down with your fathers, (V)I will raise up your [c]descendant after you, who will come forth from [d]you, and I will establish his kingdom. 13 (W)He shall build a house for My name, and (X)I will establish the throne of his kingdom forever. 14 (Y)I will be a father to him and he will be a son to Me; (Z)when he commits iniquity, I will correct him with the rod of men and the strokes of the sons of men, 15 but My lovingkindness shall not depart from him, (AA)as I took it away from Saul, whom I removed from before you. 16 (AB)Your house and your kingdom shall endure before [e]Me forever; your throne shall be established forever.”’” 17 In accordance with all these words and all this vision, so Nathan spoke to David.
David’s Prayer
18 Then David the king went in and sat before the Lord, and he said, “(AC)Who am I, O Lord [f]God, and what is my house, that You have brought me this far? 19 And yet this was insignificant in Your eyes, O Lord God, (AD)for You have spoken also of the house of Your servant concerning the distant future. And (AE)this is the [g]custom of man, O Lord God. 20 Again what more can David say to You? For (AF)You know Your servant, O Lord God! 21 (AG)For the sake of Your word, and according to Your own heart, You have done all this greatness to let Your servant know. 22 For this reason (AH)You are great, O Lord God; for (AI)there is none like You, and there is no God besides You, (AJ)according to all that we have heard with our ears. 23 And (AK)what one nation on the earth is like Your people Israel, whom God went to redeem for Himself as a people and to make a name for Himself, and (AL)to do a great thing for You and awesome things for Your land, before (AM)Your people whom (AN)You have redeemed for Yourself from Egypt, from nations and their gods? 24 For (AO)You have established for Yourself Your people Israel as Your own people forever, and (AP)You, O Lord, have become their God. 25 Now therefore, O Lord God, the word that You have spoken concerning Your servant and his house, confirm it forever, and do as You have spoken, 26 (AQ)that Your name may be magnified forever, by saying, ‘The Lord of hosts is God over Israel’; and may the house of Your servant David be established before You. 27 For You, O Lord of hosts, the God of Israel, have [h]made a revelation to Your servant, saying, ‘(AR)I will build you a house’; therefore Your servant has found [i]courage to pray this prayer to You. 28 Now, O Lord God, You are God, and (AS)Your words are truth, and You have [j]promised this good thing to Your servant. 29 Now therefore, may it please You to bless the house of Your servant, that it may continue forever before You. For You, O Lord God, have spoken; and (AT)with Your blessing may the house of Your servant be blessed forever.”
Footnotes
- 2 Samuel 7:6 Lit dwelling place
- 2 Samuel 7:10 Lit sons of wickedness
- 2 Samuel 7:12 Lit seed
- 2 Samuel 7:12 Lit your bowels
- 2 Samuel 7:16 So with Gr and some ancient mss; M.T. you
- 2 Samuel 7:18 Heb YHWH, usually rendered Lord, and so through out the ch
- 2 Samuel 7:19 Or law
- 2 Samuel 7:27 Lit uncovered the ear of
- 2 Samuel 7:27 Lit his heart
- 2 Samuel 7:28 Or spoken
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
New American Standard Bible®, Copyright © 1960, 1971, 1977, 1995 by The Lockman Foundation. All rights reserved.
