2 Kungaboken 25
Svenska Folkbibeln 2015
Jerusalem faller
25 (A) Sidkia gjorde uppror mot Babels kung. På tionde dagen[a] i den tionde månaden av Sidkias nionde regeringsår kom den babyloniske kungen Nebukadnessar med hela sin här till Jerusalem och belägrade staden[b]. De byggde en belägringsmur runt omkring den. 2 Staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår. 3 (B) Men på nionde dagen i månaden[c] var svälten så svår i staden att folket i landet inte hade något att äta. 4 Staden stormades och allt krigsfolket flydde under natten genom porten mellan de båda murarna, den port som ledde till den kungliga trädgården, medan kaldeerna låg runt omkring staden. Kungen tog vägen mot Hedmarken.
5 Men kaldeernas här förföljde kungen och hann upp honom på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergett honom och skingrats. 6 (C) De grep Sidkia och förde honom till den babyloniske kungen i Ribla. Där uttalades domen över honom. 7 De avrättade Sidkias barn inför hans ögon, och på Sidkia själv stack de ut ögonen. De fängslade honom med kopparkedjor och förde honom till Babel.
Templet förstörs
8 På sjunde dagen[d] i den femte månaden av Babels kung Nebukadnessars nittonde regeringsår kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, överste för livvakterna[e], till Jerusalem. 9 (D) Han brände ner Herrens hus och det kungliga palatset. Alla hus i Jerusalem, alla de förnämas hus brände han i eld. 10 Murarna runt Jerusalem bröts ner av hela den här av kaldeer som översten för livvakterna hade med sig. 11 Resten av folket – de som var kvar i staden och överlöparna som gått över till Babels kung, liksom den övriga hopen – förde Nebusaradan, översten för livvakterna, bort i fångenskap. 12 (E) Men av de fattigaste i landet lämnade översten för livvakterna kvar några att sköta vingårdarna och åkrarna.
13 (F) Kopparpelarna i Herrens hus, tvättställen och kopparhavet i Herrens hus slog kaldeerna sönder och förde kopparn till Babel. 14 Och askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna och alla kopparkärl som hade använts vid gudstjänsten tog de med sig. 15 (G) Likaså tog översten för livvakterna fyrfaten och offerskålarna, allt som var av rent guld eller av rent silver. 16 Vad gäller de två pelarna, havet och tvättställen som Salomo hade låtit göra till Herrens hus, så kunde kopparn i alla dessa föremål inte vägas. 17 (H) Arton alnar hög var den ena pelaren och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar. Pelarhuvudet var tre alnar högt och omgavs av ett nätverk av granatäpplen, alltsammans av koppar. Likadant var nätverket på den andra pelaren.
Juda rikes undergång
18 Översten för livvakterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid ingången. 19 Och från staden tog han hovmannen som var anförare för krigsfolket och fem av kungens närmaste män som påträffades i staden, likaså överbefälhavarens sekreterare som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst samt sextio andra män av landets folk som påträffades i staden. 20 Dessa tog Nebusaradan, översten för livvakterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. 21 Och Babels kung lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.
Gedalja sätts över dem som är kvar
22 (I) Men över folket som blev kvar i Juda land, folket som Babels kung Nebukadnessar lämnade kvar, satte han Gedalja[f], son till Ahikam, son till Shafan. 23 När alla krigsbefälhavare tillsammans med sina män fick höra att Babels kung hade satt Gedalja över landet, kom de till Gedalja i Mispa[g], nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan, Kareas son, netofatiten Seraja, Tanhumets son, och Jaasanja[h], maakatitens son, med sina män. 24 Gedalja gav dem och deras män sin ed och sade till dem: ”Var inte rädda för kaldeernas tjänare. Stanna kvar i landet och tjäna Babels kung, så ska det gå er väl.”
25 (J) Men i sjunde månaden[i] kom Ismael, son till Netanja, son till Elishama av kunglig börd, med tio män. De slog ihjäl Gedalja och de judar och kaldeer som var hos honom i Mispa.
26 (K) Då bröt allt folket upp, från den minste till den störste, tillsammans med härförarna och begav sig till Egypten. De var nämligen rädda för kaldeerna.
Jojakin befrias ur fängelset
27 (L) Men i det trettiosjunde året[j] efter att Juda kung Jojakin hade förts bort i fångenskap, i tolfte månaden på tjugosjunde dagen i månaden, benådade Babels kung Evil-Merodak[k] – samma år han blev kung – Juda kung Jojakin och hämtade ut honom ur fängelset. 28 Han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland kungarna som var hos honom i Babel. 29 Han fick lägga av sin fångdräkt och ständig[l]t äta vid kungens bord så länge han levde. 30 Ett fast underhåll fick han från kungen, dag för dag, så länge han levde.
Footnotes
- 25:1 tionde månaden ... nionde regeringsår December år 588 f Kr.
- 25:1 belägrade staden Händelserna kring Jerusalems fall skildras i Jer 34-39 och bearbetas i Klagovisorna som troligen skrevs strax efteråt.
- 25:3 nionde dagen i månaden I den fjärde månaden (jfr Jer 52:6), juni-juli 587 f Kr.
- 25:8 femte månaden Juli-augusti 587 f Kr. I judisk tradition sörjs templets förstöring den nionde dagen i den femte månaden (Tisha b’Av, jfr Sak 7:3).
- 25:8 livvakterna Annan översättning: ”slaktarna” eller ”kockarna” (föråldrad titel).
- 25:22 Gedalja Betyder ”Herren är stor”. Ett sigill märkt ”Gedalja, kunglig förvaltare” har hittats i Lakish från tiden före invasionen. Mordet på Gedalja och flykten till Egypten beskrivs i Jer 40-44.
- 25:23 Mispa Gränsfort (2 Krön 16:6, 1 Sam 7:5f) drygt en mil norr om Jerusalem (1 Kung 15:22).
- 25:23 Jaasanja Betyder ”Herren lyssnar”. Hans personliga sigill har hittats vid utgrävningar i Mispa, karvat i onyx och dekorerat med en tupp.
- 25:25 i sjunde månaden Högtidsmånaden (se 3 Mos 23:24f), antingen år 587 f Kr eller några år senare.
- 25:27 trettiosjunde året ... i tolfte månaden på tjugosjunde dagen 22 mars 561 f Kr.
- 25:27 Evil-Merodak På babyloniska Amel-Marduk, ”Marduks man”. Regerade 562-560 f Kr och ändrade på många av sin far Nebukadnessars beslut. På hebreiska kan evíl också översättas ”dåre”.
- 25:30 Ett fast underhåll Juda kung Jojakin finns omnämnd i babyloniska ransoneringslistor från Nebukadnessars tid.
2 Kungaboken 25
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Babylonska fångenskapen av Jerusalem
25 I Sidkias nionde regeringsår, på den tionde dagen i tionde månaden, kom Nebukadnessar, kungen av Babylonien, tågande med hela sin armé mot Jerusalem och belägrade det. De byggde en belägringsvall omkring staden. 2 Belägringen varade ända till kung Sidkias elfte regeringsår.
3 På nionde dagen i månaden var hungersnöden i staden så svår att folket inte längre hade någon mat i landet. 4 Då stormades staden, och alla trupper flydde på natten genom en port som fanns mellan de båda murarna i närheten av den kungliga trädgården, medan de kaldeiska[a] trupperna omringade staden. De flydde mot Jordandalen. 5 Den kaldeiska armén förföljde kungen och tog honom till fånga på Jerikoslätten. Alla hans män lämnade honom och skingrades. 6 Kaldéerna grep honom och förde honom till den babyloniske kungen i Rivla, där denne dömde honom. 7 De avrättade hans söner inför honom, och sedan stack man ut ögonen på honom, band honom med kopparkedjor och förde honom till Babylon.
Jerusalem läggs i ruiner
8 På sjunde dagen i femte månaden av den babyloniske kungen Nebukadnessars nittonde regeringsår kom Nebusaradan, befälhavaren för livgardet och en av den babyloniske kungens tjänare, till Jerusalem. 9 Han brände ner Herrens hus, kungapalatset och även alla andra byggnader av värde i Jerusalem. 10 De kaldeiska trupperna som han var befälhavare för rev ner Jerusalems murar. 11 Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, förde bort i exil resten av dem som var kvar i staden, tillsammans med de desertörer som hade gått över till den babyloniske kungen, 12 men några av de fattigaste i landet lämnade befälhavaren kvar för att sköta om vingårdar och åkrar.
13 Kaldéerna högg ner kopparpelarna i Herrens hus, ställningen och kopparhavet som fanns där och tog med sig kopparn till Babylonien. 14 De tog också kärlen, skovlarna, knivarna, fyrfaten och alla kopparföremål som användes i gudstjänsten. 15 Befälhavaren för livgardet tog också fyrfaten och offerskålarna och allt annat av rent silver och guld.
16 Pelarna, kopparhavet och ställningen, som Salomo låtit göra till Herrens hus, utgjorde allt som allt så mycket koppar att det inte gick att väga.
17 Pelarna var nio meter höga och hade 1,5 meter höga ornament i form av granatäpplen som dekoration runt pelarhuvudet. Allt var gjort av koppar.
18 Befälhavaren för livgardet tog till fånga översteprästen Seraja och prästen närmast honom, Sefanja, samt tre av dörrvakterna. 19 Från staden tog han en hovman som var befälhavare i armén, fem av kungens närmaste män i staden, och sekreteraren åt den överbefälhavare som skrev ut folket till krigstjänst, samt ytterligare sextio män i staden. 20 Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, tog dem och förde dem till den babyloniske kungen i Rivla. 21 Den babyloniske kungen lät avrätta dem i Rivla i Hamat.
Så fördes Juda bort från sitt land.
Jerusalem efter kapitulationen
(Jer 40:7-9; 41:1-3)
22 Nebukadnessar, kungen av Babylonien, satte Gedalja, Achikams son och Shafans sonson, till ledare för dem som blev kvar i Juda. 23 Befälhavarna för armén och deras män fick höra att kungen av Babylonien hade utsett Gedalja som ledare. De kom då till honom i Mispa: Ismael, Netanjas son, Jochanan, Kareachs son, Seraja, Tanchumets son från Netofa, Jaasanja, maakatitens son, och deras män. 24 Gedalja gav dem och deras män sin ed och sa: ”Var inte rädda för de kaldeiska officerarna! Stanna här i landet och tjäna kungen av Babylonien, så ska det gå er väl.” 25 Men i sjunde månaden kom Ismael, Netanjas son, och Elishamas sonson, som var av kunglig släkt, tillsammans med tio män till Mispa. Där dödade de Gedalja och de judar och kaldéer som var hos honom. 26 Då flydde allt folk, små såväl som stora, tillsammans med officerarna, till Egypten, för de var rädda för kaldéerna.
Jojakin benådas
(Jer 52:31-34)
27 Under det trettiosjunde året som Judas kung Jojakin var i fångenskap, den tjugosjunde dagen i tolfte månaden, samma år som Evil Merodak blev kung i Babylonien, benådade denne Jojakin, Juda kung, och frigav honom ur fängelset. 28 Han talade vänligt till honom och gav honom den främsta platsen bland de kungar som var hos honom i Babylon. 29 Jojakin fick lägga av sig fångdräkten och alltid äta vid kungens bord under resten av sitt liv. 30 Så länge han levde gav kungen honom också ett dagligt underhåll.
Footnotes
- 25:4 Samma som babylonska.
2 Kings 25
New Catholic Bible
Chapter 25
1 It was during the ninth year of his reign, on the tenth day of the tenth month, that Nebuchadnezzar, the king of Babylon, and all his army came up against Jerusalem. He camped and made siege-works all around it.[a] 2 The city was under siege until the eleventh year of the reign of King Zedekiah. 3 By the ninth day of the fourth month the famine was so severe that there was no food left for the people of the land.
4 There was a breach in the city wall, and all of the warriors fled at night by way of the gate between the two walls by the king’s garden, even though the Chaldeans surrounded the city. They went toward the Arabah.
5 The Chaldean army chased after them and caught up with the king in the plains of Jericho, scattering his entire army. 6 They captured the king and brought him up to the king of Babylon who was at Riblah where he pronounced his judgment. 7 They killed Zedekiah’s sons before his eyes, and then they put out his eyes, bound him in brass fetters, and carried him off to Babylon.
Destruction of Jerusalem. 8 On the seventh day of the fifth month of the ninth year of the reign of Nebuchadnezzar, the king of Babylon, Nebuzaradan, the captain of the guard and a servant of the king of Babylon, came up to Jerusalem. 9 He burned down the temple of the Lord, the royal palace, all of the buildings of Jerusalem. He burned down every large building. 10 All of the Chaldean army that was with the captain of the guard broke down all of the walls surrounding Jerusalem. 11 Nebuzaradan, the captain of the guard, carried off the rest of the people who remained in the city, those who had deserted to the king of Babylon, and the rest of the multitude.
12 But the captain of the guard left the poorest of the people who were to be vinedressers and herdsmen.
13 The Chaldeans broke into pieces the bronze pillars in the temple of the Lord and the bronze sea and its base in the temple of the Lord. They carried the bronze off to Babylon. 14 They took away the pots, the shovels, the snuffers, the spoons, and all of the bronze vessels that were used for ministry there. 15 The captain of the guard also took away the censers and the bowls, and everything that was made with gold or silver. 16 One could not even measure the weight of the bronze from all these things: the two pillars, the sea, and its base that were made by Solomon for the temple of the Lord. 17 Each bronze pillar with its capital was eighteen cubits tall. The capital was three cubits high, along with a bronze network and pomegranates upon the capital. The other pillar was identical with its network.
18 The captain of the guard took away Seraiah, the chief priest, Zephaniah, the second priest, as well as three of the doormen. 19 He also took the officer who was in charge of the fighting men out of the city as well as five of the king’s advisors who were caught in the city. He took the scribe assigned to the leader of the army, the one who would muster the people of the land. He also took sixty of the people of the land who were found in the city.
20 Nebuzaradan, the captain of the guard, took them and brought them to the king of Babylon in Riblah. 21 The king of Babylon struck them down and killed them in Riblah in the land of Hamath. Thus, Judah was carried away from their land into exile.
22 Gedaliah Governs Judah.[b] As for the rest of the people who had remained in the land of Judah, Nebuchadnezzar, the king of Babylon, appointed Gedaliah, the son of Ahikam, the son of Shaphan, over them.
23 When all of the captains of the army (they and their men) heard that the king of Babylon had made Gedaliah governor, they came to Gedaliah in Mizpah. They were Ishmael, the son of Nethaniah, Johanan, the son of Kareah, Seraiah, the son of Tanhumeth the Netophathite, and Jaazaniah, the son of the Maachathite, and their men.
24 Gedaliah swore to them and to their men, saying to them, “Do not be afraid of the servants of the Chaldeans. Live in the land and serve the king of Babylon, and everything will be all right with you.”
25 But during the seventh month, Ishmael, the son of Nethaniah, the son of Elishama, a member of the royal family, came with ten men and struck down Gedaliah. He died along with the Jews and Chaldeans who were with him in Mizpah.
26 All of the people then rose up, the small and the great, and the captains of the army, and they went to Egypt because they were afraid of the Chaldeans.
27 Jehoiachin’s Release from Prison.[c] In the thirty-seventh year of the captivity of Jehoiachin, the king of Judah, on the twenty-seventh day of the twelfth month, Evil-merodach who had become king that year, released Jehoiachin, the king of Judah, from prison. 28 He spoke kindly to him and he set him upon his throne which was above the thrones of the kings who were with him in Babylon. 29 He changed his prison clothes, and he ate his meals with him for the rest of his life. 30 He was given a regular allowance from the king, a portion for each day of the rest of his life.
Footnotes
- 2 Kings 25:1 For the third time, the Babylonian army invaded Judah, destroying the temple and taking the people captive. Judah, like Israel, was unfaithful to God, who gave them many opportunities to turn back to him.
- 2 Kings 25:22 These painful incidents are told in detail in Jeremiah (Jer 40–42). Judah is now like “a desert that no one can cross” (Jer 9:12), since Babylonia does not introduce new inhabitants as Assyria had done in the case of Israel. But the wintry silence is preparing for the germination of new seed. This will produce a new people, one that has the law written in its heart and that will come to rebuild these ruins (Jer 31:33).
- 2 Kings 25:27 Evil-merodach succeeds his father, Nebuchadnezzar, in 561 B.C. and being a more humane man, takes pity on Jehoiachin, who has been in prison since 597 B.C. His treatment of the vassal king has been brilliantly confirmed by discoveries in 1940 that mention “Jaukinu, king of the land of Judah” as among those who receive supplies from the king’s treasury.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
