2 Kungaboken 23:29
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
29 På hans tid tågade farao Neko, kungen av Egypten, för att strida mot den assyriske kungen vid floden Eufrat, och kung Josia drog ut för att möta honom. Men när de möttes vid Megiddo blev han dödad.
Read full chapter
2 Kungaboken 24:7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
7 Den egyptiske kungen kom inte tillbaka mer från sitt land, för kungen i Babylonien hade intagit det område som tillhört Egypten, från Egyptens gränsflod till floden Eufrat.
Read full chapter
2 Krönikeboken 35:20
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Josia dör i strid
(2 Kung 23:28-30)
20 Efter allt detta, när Josia hade satt templet i stånd, tågade kung Neko av Egypten ut för att strida vid Karkemish vid floden Eufrat, och Josia drog ut för att möta honom.
Read full chapter
Jesaja 19
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Profetia över Egypten
19 Profetia om Egypten:
Se, Herren rider på ett snabbt moln,
han kommer till Egypten.
Egyptens avgudar bävar inför honom,
egypterna blir modlösa.
2 ”Jag hetsar upp egypter mot egypter,
bror mot bror,
var och en mot sin nästa,
stad mot stad,
rike mot rike.
3 Egypterna tappar modet,
och deras planer gör jag om intet.
De rådfrågar avgudar, gengångare,
de dödas andar och spådomsandar.
4 Jag ska överlämna Egypten till en hård herres makt,
och en grym kung ska härska över dem”,
säger Herren, härskarornas Herre.
5 Vattnet i Nilen ska torka ut
och flodbanken spricka av torkan.
6 Kanalerna ska stinka,
Egyptens strömmar krympa
och gräs och vass vissna bort.
7 All grönska utmed floden och i floddeltat,
liksom alla sädesfält vid floden
ska torka ut och blåsas bort
och inte mer finnas till.
8 Alla fiskare sörjer och klagar,
alla som kastar ut krokar i Nilen klagar,
och de som kastar ut sina nät i vattnen
är modlösa.
9 De som odlar,
bearbetar och väver lin ger upp,
10 handarbetarna[a] är krossade,
och de som arbetar för lön grips av ångest.
11 Dumma är furstarna i Soan,
faraos visa rådgivare förmedlar dåraktiga råd.
Hur kan ni säga till farao:
”Jag är de vises ättling,
ättling till forntida kungar?”
12 Var är nu dina visa?
Låt dem uppenbara för dig och kungöra
vad härskarornas Herre bestämt om Egypten.
13 Soans furstar agerar som dårar,
Memfis[b] furstar är bedragna,
stammarnas stöttepelare leder Egypten vilse.
14 Herren har utgjutit i dem en förvirringens ande,
så att de får Egypten att ragla vad det än gör,
som en drucken i sina spyor.
15 Egypten kan inget göra,
varken huvud eller svans,
palmtopp eller strå.
16 Egypterna ska då bli som kvinnor, de ska darra av fruktan för härskarornas Herres utsträckta hand mot dem. 17 Juda land ska skapa förvirring bland egypterna. Var och en som hör detta omtalas ska bli förskräckt över de beslut som härskarornas Herre, har fattat.
18 Vid den tiden ska man i fem städer i Egypten tala Kanaans språk och svära vid härskarornas Herre. En av dessa ska kallas Solstaden[c].
19 Mitt i Egyptens land kommer det då att finnas ett altare åt Herren, och vid gränsen ett monument till Herrens ära. 20 Det ska vara till tecken och vittnesbörd om härskarornas Herre i Egypten. När de ropar till Herren för sina förtryckares skull, ska han sända dem en räddare som försvarar och befriar dem. 21 Herren ska göra sig känd för egypterna, och på den tiden ska de lära känna Herren. De ska tjäna honom med slaktoffer och matoffer. De ska avlägga löften inför Herren och hålla dem. 22 Herren ska slå Egypten – slå men också hela. När de vänder sig till Herren ska han svara på deras böner och hela dem.
23 Den dagen ska det gå en huvudväg från Egypten till Assyrien, och assyrierna ska komma till Egypten och egypterna till Assyrien, och egypterna ska tillbe tillsammans med assyrierna. 24 Den dagen ska Israel vara den tredje, vid sidan om Egypten och Assyrien, och bli till välsignelse på jorden. 25 Härskarornas Herre ska välsigna dem:
”Välsignelse över Egypten, mitt folk,
över Assyrien, som jag har format,
och över Israel, mitt arv!”
Footnotes
- 19:10 Det hebreiska ordets betydelse är osäker, kan ev. också betyda stöttepelare.
- 19:13 På hebreiska Nof.
- 19:18 Enligt många viktiga handskrifter Ir Haheres, som betyder Förödelsens stad. Här följer översättningen andra handskrifter som har Solstaden (Ir Hacheres) och som tycks passa in bättre i den positiva kontexten.
Hesekiel 29:2-32:21
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
2 ”Du människa, vänd dig mot farao, Egyptens kung, och profetera mot honom och mot hela Egypten. 3 Säg: ’Så säger Herren, Herren:
Jag ska ta itu med dig, farao,
kung av Egypten,
du stora odjur
som vilar i dina floder
och säger: ”Nilen är min,
jag har skapat den åt mig själv.”
4 Men jag ska sätta krokar i dina käftar
och låta fiskarna i dina floder fastna vid dina fjäll.
Jag ska dra upp dig ur dina floder med alla fiskar
som hänger fast vid dina fjäll.
5 Jag ska lämna dig i öknen,
dig och alla fiskarna från dina floder.
Du ska bli liggande på bara marken,
och ingen ska hjälpa dig upp eller ta dig därifrån.
Åt markens djur och himlens fåglar
ger jag dig som mat.
6 Alla som bor i Egypten ska förstå att jag är Herren. De är som en stav av vass för israeliterna. 7 När de griper tag i dig går du sönder och alla river sönder sina händer på dig. När de stöder sig på dig bryts du av och får deras höfter att gå ur led.
8 Därför säger Herren, Herren: Jag ska rikta ett svärd mot dig och utplåna både människor och djur. 9 Egypten ska förhärjas och bli ett öde land. Då ska de inse att jag är Herren.
Han sa ju: ”Nilen är min. Jag har själv gjort den.” 10 Därför ska jag ta itu med dig och din flod, och jag ska göra Egyptens land förhärjat och öde, från Migdol till Assuan, ända till gränsen mot Kush. 11 Ingen ska gå där, varken människa eller djur, och under fyrtio år ska ingen bosätta sig där. 12 Jag ska göra Egypten till ett öde land bland andra öde länder, och dess städer ska ligga öde bland ödelagda städer i fyrtio år. Egypterna själva ska jag skingra bland folken och sprida ut till andra länder.
13 Så säger Herren, Herren: Efter de fyrtio åren ska jag samla egypterna från de folk bland vilka de är skingrade. 14 Jag ska låta dem återvända från fångenskapen tillbaka till Patros[a] land, som de kom ifrån. Där kommer de att bli ett obetydligt kungarike, 15 det obetydligaste av alla riken. Aldrig mer ska de upphöja sig över folken. Jag ska göra dem så få att de aldrig mer kommer att härska över andra folk. 16 Israeliterna ska inte längre förlita sig på dem, utan de ska komma ihåg den synd de begick när de vände sig till Egypten. Då ska de inse att jag är Herren, Herren.’ ”
Nebukadnessars vedergällning
17 I det tjugosjunde året, på den första dagen i första månaden[b], kom Herrens ord till mig: 18 ”Du människa, den babyloniske kungen Nebukadnessar drev sin armé hårt mot Tyros. Allas huvuden slets kala och allas skuldror blev sönderskavda. Ändå fick han och hans armé inget ut av allt sitt slit vid anfallet mot Tyros. 19 Därför, säger Herren, Herren, ger jag Egyptens land åt Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Han ska bära bort dess rikedomar, ta byte och plundra. Det ska hans armé få som lön. 20 Jag ger honom Egypten som lön för hans slit, för allt de gjort för mig, säger Herren, Herren.
21 Den dagen ska jag låta Israels folk växa i styrka, och då ska jag låta dig tala till dem. Då ska de inse att jag är Herren.”
Dom över Egypten
30 Herrens ord kom till mig: 2 ”Du människa, profetera och säg: ’Så säger Herren, Herren: Jämra er och säg: Ve denna dag!
3 Dagen är nära,
Herrens dag är nära.
Det blir en dag med moln,
då tiden är inne för folken.
4 Ett svärd ska komma mot Egypten,
och ångest ska drabba Kush,
när de slagna faller i Egypten.
Dess överflöd förs bort
och dess grundvalar rivs upp.
5 Kush, Put, Lud, en främmande skara från alla håll och Kub, samt folk från förbundets land ska falla med dem för svärdet.
6 Så säger Herren:
Alla Egyptens allierade ska falla
och dess stolta styrka störtas.
Från Migdol till Assuan
ska de falla för svärd, säger Herren, Herren.
7 Landet ska ligga ödelagt bland ödelagda länder
och städerna i ruiner bland ruinstäder.
8 Då ska de inse att jag är Herren,
när jag sätter Egypten i brand
och låter alla dess hjälpare krossas.
9 På den dagen ska budbärare gå ut från mig på skepp för att sätta skräck i Kush mitt i dess trygghet. Ängslan ska komma över dem på Egyptens dag. Den kommer!
10 Så säger Herren, Herren:
Genom Nebukadnessar, kungen av Babylonien,
ska jag göra slut på Egyptens överflöd.
11 Han och hans armé, de grymmaste bland folk,
ska föras dit för att förgöra landet.
De ska dra sina svärd mot Egypten,
och landet ska fyllas med de stupade.
12 Jag ska låta Nilen torka upp och sälja landet till onda människor.
Jag ska låta främlingar ödelägga landet och allt som finns där.
Jag, Herren, har talat.
13 Så säger Herren, Herren:
Jag ska krossa avgudarna
och utplåna stoderna vid Memfis.
Det ska inte mer finnas någon furste i Egypten.
Jag ska låta fruktan råda i landet.
14 Jag ska ödelägga Patros,
sätta Soan i brand och verkställa domen över No.
15 Jag ska ösa ut min vrede över Sin, Egyptens fästning,
och utplåna Nos överflöd.
16 Jag ska sätta eld på Egypten.
Sin ska gripas av ångest,
No ska stormas, och för Memfis ska dagen bli mörk.
17 De unga männen i On och Pi-Beset ska falla för svärd,
och från städerna[c] ska man föras bort i fångenskap.
18 I Tachpanches blir dagen mörk
när jag bryter sönder Egyptens ok och dess stolta makt tar slut.
Moln ska övertäcka det, och dess döttrar[d] ska föras bort.
19 Så ska jag verkställa min dom över Egypten.
Då ska de inse att jag är Herren.’ ”
Faraos armar bryts
20 I det elfte året, på sjunde dagen i första månaden[e], kom Herrens ord till mig: 21 ”Du människa, jag har brutit armen på farao, den egyptiske kungen, och ingen har bundit upp och spjälat eller lindat den så att den kan bli stark nog att lyfta ett svärd igen. 22 Så säger Herren, Herren: Jag ska ta itu med farao, kungen av Egypten, och jag ska bryta båda hans armar, både den starka och den brutna, och jag ska låta svärdet falla ur hans hand. 23 Jag ska skingra egypterna bland folken och sprida ut dem till andra länder. 24 Jag ska styrka den babyloniske kungens armar och sätta mitt svärd i hans hand. Men faraos armar ska jag bryta, så att han kommer att jämra sig inför honom som en dödligt sårad.
25 Jag ska styrka den babyloniske kungens händer, men faraos armar ska hänga obrukbara. Då ska de inse att jag är Herren, när jag sätter mitt svärd i den babyloniske kungens hand och han svingar det över Egypten. 26 Jag ska skingra egypterna bland folken och sprida ut dem till andra länder. Då ska de inse att jag är Herren.”
Egyptens högmod
31 I det elfte året, på första dagen i tredje månaden kom Herrens ord till mig: 2 ”Du människa, säg till farao, kungen av Egypten, och till hela hans här: ’Med vem kan man jämföra dig i din storhet?
3 Se på Assyrien[f],
en ceder på Libanon,
med vackra grenar
och en krona som gav skugga,[g]
så hög
att dess topp sköt upp bland molnen.
4 Vattnet gav den näring,
djupa källor[h] fick den att växa stor.
De lät sina flöden strömma
kring platsen där den växte,
de sände ut sina flöden
till alla markens träd.
5 Den sträckte sig högre
än alla andra träd på marken
och fick ett kraftigt grenverk och långa kvistar
på grund av den rikliga tillgången på vatten.
6 Alla himlens fåglar
byggde bo bland grenarna,
och under dem
födde markens djur sina ungar.
I dess skugga
bodde alla de stora folken.
7 Den var majestätiskt vacker,
med vidsträckta grenar,
för dess rötter sträckte sig ner
till rikliga vatten.
8 Ingen ceder i Guds trädgård
kunde mäta sig med den.
Ingen cypress hade sådana grenar
och ingen platan ett sådant lövverk.
Inget träd i Guds trädgård
kunde mäta sig med den i skönhet.
9 Jag hade gjort den så skön,
med dess rikliga lövverk,
att alla andra träd i Guds trädgård
måste avundas den.
10 Så säger Herren, Herren: Eftersom den växte så hög och sköt upp sin topp bland molnen, och eftersom den greps av högfärd för sin höjd, 11 överlämnade jag den åt en härskare över folken. Han behandlade den som dess ondska förtjänade. Jag hade förskjutit den. 12 Främlingar, de grymmaste av folk, högg ner den och lät den ligga. Dess grenar låg utspridda överallt i bergen och dalarna, de låg sönderbrutna i landets bäckar. Alla jordens folk som hade bott under dess skugga övergav den och lät den ligga. 13 Himlens fåglar har byggt sina bon i det fallna trädet och markens djur lagt sig bland grenarna. 14 Därför ska aldrig mer några träd som växer vid vatten vara högmodiga över sin höjd och skjuta upp sin topp bland molnen, inga välvattnade träd, hur höga de än blir. De är alla bestämda till att dö och måste ner i jorden, tillsammans med de människor som lagts i graven.
15 Så säger Herren, Herren: Den dag den störtade ner i dödsriket lät jag djupet klä sig i sorg för dess skull och hålla tillbaka sina flöden, och dess rikliga vatten sinade. Jag klädde Libanon i sorgdräkt, och alla dess träd vissnade. 16 Jag fick folken att darra när det föll ner i dödsriket, tillsammans med dem som gått ner i graven. Det blev till tröst för alla Edens träd djupt nere i jorden, de bästa och mest utsökta i Libanon, alla de som hade gott om vatten. 17 Också de hade tillsammans med den gått ner till dödsriket, till dem som dödats med svärd, dess allierade, som bott i dess skugga bland folken.
18 Vilket av Edens alla träd kan du jämföras med i härlighet och majestät? Likafullt ska du störtas till jorden där nere, tillsammans med Edens träd. Du ska ligga där bland de oomskurna, bland dem som dödats med svärd.
Så ska det gå för farao och hela hans här, säger Herren, Herren.’ ”
Klagosång över farao
32 I det tolfte året, på första dagen i tolfte månaden[i] kom Herrens ord till mig: 2 ”Du människa, sjung en klagosång över farao, kungen av Egypten, och säg till honom:
’Du var som ett ungt lejon bland folken,
som ett odjur i havet.
Du for fram utmed dina floder,
rörde upp vattnet med dina fötter
och grumlade dess flöden.
3 Så säger Herren, Herren:
Jag ska kasta mitt nät över dig,
en mängd av många folk,
och de ska dra upp dig i min trål.
4 Jag ska kasta upp dig på land
och slunga iväg dig ut på marken.
Himlens fåglar ska slå ner på dig,
och markens djur ska äta sig mätta på dig.
5 Jag ska sprida ut ditt kött bland bergen
och fylla dalarna med dina kvarlevor.
6 Jag ska dränka jorden i flödet av ditt blod,
ända upp till bergen,
och fylla bäckarna med dig.
7 När jag utplånar dig
ska jag täcka över himlen
och förmörka stjärnorna.
Jag ska gömma solen i moln,
och månen ska inte ge något sken.
8 Alla ljus som lyser på himlen
ska jag förmörka för din skull,
jag ska låta mörker komma över ditt land, säger Herren, Herren.
9 Jag ska låta en oro drabba många folk
när jag tillkännager din undergång bland folken,
i länder som du inte känner till.
10 Jag ska låta många folk förfära sig över dig,
och deras kungar ska bäva av fasa för din skull
när jag svingar mitt svärd framför dem.
De ska ständigt frukta var och en för sitt liv när du faller.
11 Så säger Herren, Herren:
Kungen av Babylonien ska drabba dig med sitt svärd.
12 Jag ska låta din här falla för de mäktigas svärd,
för de grymmaste av alla folk.
De ska krossa Egyptens stolthet,
och hela dess här ska förgöras.
13 Jag ska utrota all dess boskap vid de rikliga vattnen,
som aldrig mer ska röras upp av människofötter
eller grumlas av djurklövar.
14 Jag ska låta deras vatten sjunka
och deras floder flyta som olja, säger Herren, Herren.
15 När jag gör Egypten till en ödemark
och utplånar alla som finns där,
ska de inse att jag är Herren.’
16 Detta är en klagosång som man ska sjunga. Kvinnorna bland folken[j] ska sjunga den, över Egypten med hela dess här ska de sjunga den, säger Herren, Herren.”
Egypten och andra riken far ner till dödsriket
17 I det tolfte året, på femtonde dagen i månaden, kom Herrens ord till mig: 18 ”Du människa, klaga över Egyptens här: Befall dem att fara ner till jorden, tillsammans med andra mäktiga nationers kvinnor, ner till dem som gått i graven. 19 Vem överträffar du i skönhet? Gå ner! Lägg dig bland de oomskurna. 20 De ska falla bland dem som dödats med svärd. Svärdet är draget. Släpa bort dem med hela hopen. 21 De mäktiga ledarna talar ur dödsriket till honom och hans allierade: ’De oomskurna har kommit ner och ligger där, dödade med svärd.’
Footnotes
- 29:14 Södra Egypten.
- 29:17 Den 26 apr. 571 f.Kr.
- 30:17 Mer ordagrant: …de (femininform, syftar ant. på städer) ska gå bort i fångenskap.
- 30:18 Kan också syfta på lydstäderna/byarna runt omkring Tachpanches.
- 30:20 Mer exakt, 29 april 587.
- 31:3 Ev. en cypress, om man antar att en bokstav fallit bort, och i så fall är det Egypten som beskrivs. Verserna 3-16 tycks dock handla om Assyriens storhetstid och fall som beskrivs för farao.
- 31:3 Grundtextens innebörd är osäker.
- 31:4 Mer ordagrant djupet, samma ord som används i 1 Mos 1:2, de vatten som finns under jordytan.
- 32:1 Den 3 mars 585 f.Kr.
- 32:16,18 Ordagrant: folkens/nationernas döttrar, eller möjligen är tanken att dessa döttrar/kvinnor är lika med folken/nationerna.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.