Jag hade nämligen bestämt mig för att inte komma och göra er bedrövade igen. Om jag bedrövar er, vem gör då mig glad, om inte just den som jag har bedrövat? Jag skrev som jag gjorde för att jag inte skulle bli bedrövad vid min ankomst genom dem som borde glädja mig. Jag är nämligen övertygad om att min glädje är allas er glädje. Det var i djup nöd och ångest, under många tårar, som jag skrev till er, inte för att ni skulle bli bedrövade utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag har just till er.

Om en viss person har orsakat sorg, så är det inte mig han har bedrövat, utan er alla i viss mån - för att inte säga för mycket. Det räcker med den bestraffning han har fått av de flesta. Nu bör ni i stället förlåta och trösta honom, så att han inte alldeles går under i sin djupa sorg. Därför uppmanar jag er att bemöta honom med kärlek. När jag skrev till er, var det också för att få veta om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allt. 10 Den som ni förlåter, honom förlåter också jag. Ty det jag har förlåtit, om jag haft något att förlåta, det har jag gjort för er skull, inför Kristi ansikte, 11 för att vi inte skall bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till.

Aposteln är Guds triumferande fånge

12 När jag kom till Troas för att predika Kristi evangelium, hade Herren öppnat en dörr för mig. 13 Ändå fick jag ingen ro i min ande, eftersom jag inte fann min broder Titus där, så jag tog avsked av dem och for till Makedonien. 14 Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft.[a] 15 Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir förtappade, 16 för de senare en doft av död till död, för de förra en doft av liv till liv. Vem räcker till för detta? 17 Vi är inte som de flesta, som för egen vinning förfalskar Guds ord. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det ord som kommer från Gud.

Footnotes

  1. 2 Korinthierbrevet 2:14 och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft Paulus jämför sig med en krigsfånge som svänger sitt rökelsekar till fältherrens ära (1 Kor 9:17, 19).

Nagpasya ako na hindi na ako muling dadalaw sa inyo nang may kalungkutan. Sapagkat kung palulungkutin ko kayo, sino ang magpapasaya sa akin, kundi kayo na pinalungkot ko? Kaya't sumulat ako sa inyo, upang pagdating ko ay hindi ako palungkutin ng mga taong dapat ay magpapasaya sa akin. May tiwala ako sa inyong lahat na masaya kayo kung masaya ako. Sumulat ako sa inyo sa gitna ng matinding paghihirap ng kalooban at pangamba ng puso at kasabay ng maraming pagluha, hindi upang kayo'y palungkutin kundi upang malaman ninyo kung gaano kalaki ang pag-ibig ko sa inyo.

Pagpapatawad sa Nagkasala

Subalit kung may taong naging sanhi ng kalungkutan, hindi ako ang pinalungkot niya, kundi sa katunayan ay kayong lahat—sinasabi ko ito sa paraang hindi kayo masyadong masasaktan. Sapat na para sa taong iyon ang parusang iginawad sa kanya ng nakararami. Sa halip, patawarin ninyo siya at aliwin, upang hindi siya madaig ng labis na kalungkutan. Kaya't nakikiusap ako sa inyo na ipadama ninyong muli ang inyong pag-ibig sa kanya. Ito ang dahilan kung bakit sumulat ako: upang subukin ko at alamin kung kayo nga'y masunurin sa lahat ng mga bagay. 10 Ang sinumang pinapatawad ninyo ay pinapatawad ko rin. Kung may dapat patawarin ay pinatawad ko na, alang-alang sa inyo, sa harapan ni Cristo, 11 upang hindi tayo madaya ni Satanas. Sapagkat alam na alam natin ang kanyang mga binabalak.

Pangamba ni Pablo sa Troas

12 Pagdating (A) ko sa Troas, may pintuang binuksan para sa akin ang Panginoon upang ipangaral ang ebanghelyo ni Cristo. 13 Hindi mapalagay ang aking kalooban, sapagkat hindi ko natagpuan doon ang aking kapatid na si Tito. Kaya't ako'y nagpaalam sa mga kapatid doon at tumuloy sa Macedonia.

14 Ngunit salamat sa Diyos, na siyang laging nagdadala sa atin sa pagtatagumpay kay Cristo, at sa pamamagitan natin ay nagpapalaganap ng samyo ng pagkakilala sa kanya sa bawat dako. 15 Sapagkat kami ang halimuyak ng handog ni Cristo sa Diyos, na nalalanghap ng mga inililigtas at ng mga napapahamak. 16 Para sa isa kami ay halimuyak ng kamatayan na nagdudulot ng kamatayan; at sa isa naman ay halimuyak ng buhay na nagdudulot ng buhay. Sino ang sapat para sa gawaing ito? 17 Sapagkat hindi kami katulad ng marami na gumagamit ng salita ng Diyos para sa sariling pakinabang, kundi bilang mga tapat na sugo ng Diyos, ay nagsasalita kami para kay Cristo sa paningin ng Diyos.

Paul Urges Forgiveness

But I determined this within myself, (A)that I would not come again to you in sorrow. For if I make you (B)sorrowful, then who is he who makes me glad but the one who is made sorrowful by me?

Forgive the Offender

And I wrote this very thing to you, lest, when I came, (C)I should have sorrow over those from whom I ought to have joy, (D)having confidence in you all that my joy is the joy of you all. For out of much [a]affliction and anguish of heart I wrote to you, with many tears, (E)not that you should be grieved, but that you might know the love which I have so abundantly for you.

But (F)if anyone has caused grief, he has not (G)grieved me, but all of you to some extent—not to be too severe. This punishment which was inflicted (H)by the majority is sufficient for such a man, (I)so that, on the contrary, you ought rather to forgive and comfort him, lest perhaps such a one be swallowed up with too much sorrow. Therefore I urge you to reaffirm your love to him. For to this end I also wrote, that I might put you to the test, whether you are (J)obedient in all things. 10 Now whom you forgive anything, I also forgive. For [b]if indeed I have forgiven anything, I have forgiven that one for your sakes in the presence of Christ, 11 lest Satan should take advantage of us; for we are not ignorant of his devices.

Triumph in Christ

12 Furthermore, (K)when I came to Troas to preach Christ’s gospel, and (L)a [c]door was opened to me by the Lord, 13 (M)I had no rest in my spirit, because I did not find Titus my brother; but taking my leave of them, I departed for Macedonia.

14 Now thanks be to God who always leads us in triumph in Christ, and through us [d]diffuses the fragrance of His knowledge in every place. 15 For we are to God the fragrance of Christ (N)among those who are being saved and (O)among those who are perishing. 16 (P)To the one we are the aroma of death leading to death, and to the other the aroma of life leading to life. And (Q)who is sufficient for these things? 17 For we are not, as [e]so many, (R)peddling[f] the word of God; but as (S)of sincerity, but as from God, we speak in the sight of God in Christ.

Footnotes

  1. 2 Corinthians 2:4 tribulation
  2. 2 Corinthians 2:10 NU indeed, what I have forgiven, if I have forgiven anything, I did it for your sakes
  3. 2 Corinthians 2:12 Opportunity
  4. 2 Corinthians 2:14 manifests
  5. 2 Corinthians 2:17 M the rest
  6. 2 Corinthians 2:17 adulterating for gain