Add parallel Print Page Options

(A)А Савел одобряваше убийството му. В ония дни се дигна голямо гонение срещу църквата в Иерусалим, и всички, освен апостолите, се разпръснаха по страните Иудейски и Самарийски.

А Стефана погребаха благоговейни човеци и го много оплакаха.

(B)Савел пък пакостеше на църквата, като влизаше по къщите и, влачейки мъже и жени, предаваше ги на затвор.

Ония, прочее, които се бяха разпръснали, ходеха и благовестяха словото.

А Филип слезе в един самарийски град и проповядваше там Христа.

Народът единодушно внимаваше на това, що говореше Филип, понеже чуваше и гледаше, какви чудеса вършеше:

(C)нечисти духове с голям вик излизаха от мнозина, които бяха хванати от тях, а мнозина разслабени и хроми се изцериха.

И голяма радост биде в оня град.

А в града имаше един човек, на име Симон, който преди това правеше магии и смайваше самарийския народ, говорейки за себе си, че е някой велик човек.

10 Него го слушаха всички, мало и голямо, и казваха; този е великата сила Божия.

11 А слушаха го затова, защото доста време бе ги смайвал с магиите си.

12 (D)Но когато повярваха на Филипа, който благовестеше за царството Божие и за името на Иисуса Христа, кръщаваха се и мъже и жени.

13 Повярва и сам Симон и, след като се кръсти, не се отделяше от Филипа; и като гледаше големите чудеса и личби, що се вършеха, смайваше се.

14 Като чуха апостолите, които бяха в Иерусалим, че Самария е приела словото Божие, проводиха там Петра и Иоана,

15 които слязоха и се помолиха за тях, за да приемат Дух Светий.

16 (Защото Той не бе слязъл още нито върху едного от тях, а само бяха кръстени в името на Господа Иисуса.)

17 (E)Тогава възлагаха върху им ръце, и те приемаха Духа Светаго.

18 А Симон, като видя, че Дух Светий се дава чрез възлагане ръцете апостолски, донесе им пари

19 и рече: дайте и мене тая власт, та, комуто възложа ръце, да приема Духа Светаго.

20 (F)Но Петър му каза: среброто ти да погине заедно с тебе, задето си помислил, че с пари се добива дарът Божий.

21 Ти нямаш дял, ни жребие в тоя дар, защото сърцето ти не е право пред Бога.

22 И тъй, покай се за това си зломислие и помоли се Богу: може би, ще ти се прости помисълът на твоето сърце;

23 (G)понеже те виждам изпълнен с люта жлъч и окован от неправда.

24 А Симон отговори и рече: помолете се вие Господу за мене, та дано ме не постигне нищо от това, що казахте.

25 Те пък, след като засвидетелствуваха и говориха словото Господне, тръгнаха обратно за Иерусалим, проповядайки Евангелието в много села самарийски.

26 А на Филипа Ангел Господен каза: стани и тръгни към юг по пътя, който води от Иерусалим за Газа и който е пуст.

27 (H)Той стана и отиде; и ето, един етиопянин, скопец, велможа на Кандакия, етиопска царица, пазител на всичките ѝ съкровища, който бе дошъл в Иерусалим на поклонение,

28 връщаше се и, седнал в колесницата си, четеше пророка Исаия.

29 А Духът каза на Филипа: приближи се и се допри до тая колесница.

30 Филип се затече и, като чу, че той чете пророка Исаия, рече: разбираш ли това, що четеш?

31 Той отговори: как ще мога, ако някой не ме упъти? И помоли Филипа да се качи и да седне при него.

32 (I)А мястото от Писанието, което четеше, беше това: „като овца на клане бе заведен, и както агнето е безгласно пред своя стригач, тъй и Той не отваря устата Си.

33 При унижението Му Той бе лишен от праведен съд. Но рода Му кой ще обясни? Защото се отнема животът Му от земята“.

34 Тогава скопецът заговори и каза на Филипа: моля те, за кого говори това пророкът? За себе си ли, или за другиго някого?

35 Филип отвори устата си и, като начена от това Писание, благовести му за Иисуса.

36 И както си вървяха по пътя, стигнаха до една вода; и скопецът рече: ето вода; какво ми пречи да се кръстя?

37 (J)А Филип му каза: ако вярваш от все сърце, – може да се кръстиш. Той отговори и рече: вярвам, че Иисус Христос е Син Божий.

38 И заповяда да спрат колесницата; па слязоха двамата във водата, Филип и скопецът; и кръсти го.

39 Когато пък излязоха из водата, Дух Светии слезе върху скопеца, а Филипа грабна Ангел Господен; и скопецът го вече не видя, и радостен продължи пътя си.

40 А Филип се озова в Азот и, през дето минаваше, благовестеше по всички градове, докато стигна в Кесария.

Och Saulus hade gått med på att han dödades.

Församlingen förföljs och skingras

Samma dag bröt en svår förföljelse ut mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien. Några gudfruktiga män begravde Stefanus och höll stor dödsklagan över honom. Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och drog fram både män och kvinnor och lät sätta dem i fängelse.

Filippus i Samaria

De som nu hade skingrats gick omkring och predikade evangeliet. Filippus[a] kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket. Och de höll sig endräktigt till det som Filippus predikade, när de hörde och såg de tecken som han gjorde. Ty under höga skrik for orena andar ut ur många människor, och många lama och lytta botades. Och det blev stor glädje i den staden.

Men i staden fanns en man vid namn Simon som bedrev trolldom och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort. 10 Alla, både små och stora, höll sig till honom och sade: "Han är den Guds kraft som man kallar Den stora kraften."[b] 11 De hade hållit sig till honom, därför att han under lång tid hade bländat dem med sina trollkonster. 12 Men när de nu trodde på Filippus som predikade evangelium om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. 13 Också Simon kom till tro, och sedan han blivit döpt höll han sig till Filippus. Han blev mycket häpen, när han såg de stora tecken och kraftgärningar som utfördes.

Apostlabesök i Samarien

14 Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit på någon av dem. De var endast döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

18 När Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar 19 och sade: "Ge också mig denna kraft, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." 20 Petrus sade till honom: "Till fördärvet med dig och dina pengar, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för pengar. 21 Du har inte någon del eller lott i den här saken, eftersom ditt hjärta inte är uppriktigt inför Gud. 22 Vänd dig därför bort från din ondska och be till Herren. Kanske skall han förlåta dig vad du tänker i ditt hjärta. 23 Jag ser att du är förgiftad av bitter galla och bunden med orättfärdighetens band." 24 Simon svarade: "Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni har sagt kommer över mig."

25 Och sedan de hade vittnat och predikat Herrens ord, vände de tillbaka till Jerusalem och predikade under vägen evangeliet i många byar i Samarien.

Filippus och den etiopiske hovmannen

26 En Herrens ängel talade till Filippus: "Gå vid middagstiden[c] ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde." 27 Och Filippus stod upp och gick. Och se, då kom en etiopisk hovman[d] som var eunuck[e] och hade uppsikt över skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandace.[f] Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe 28 och var nu på väg tillbaka och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den." 30 Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" 31 Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det, om inte någon vägleder mig?" Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom. 32 Skriftstället som han läste var detta:

Liksom ett får som förs bort till att slaktas,
och liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det,
öppnade han inte sin mun.[g]
33 Genom hans förnedring blev hans dom borttagen.
Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv togs bort från jorden.

34 Hovmannen sade till Filippus: "Jag ber dig, säg mig, vem är det profeten talar om här, om sig själv eller någon annan?" 35 Då tog Filippus till orda och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom. 36 När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade: "Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?"[h] 38 Han befallde att vagnen skulle stanna, och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom. 39 När de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer men fortsatte glad sin resa. 40 Filippus kom till Asdod och gick omkring och predikade evangeliet i alla städer, tills han nådde Cesarea.

Footnotes

  1. Apostlagärningarna 8:5 Filippus var en av de sju församlingstjänarna, 6:5.
  2. Apostlagärningarna 8:10 Den stora kraften som utövar magi, dvs trolldom, och ger sig ut för att äga övernaturliga krafter.
  3. Apostlagärningarna 8:26 vid middagstiden Annan översättning: "söderut".
  4. Apostlagärningarna 8:27 etiopisk hovman Dvs nubier (från det nuvarande Sudan).
  5. Apostlagärningarna 8:27 eunuck Dvs en kastrerad man.
  6. Apostlagärningarna 8:27 Kandace drottningens titel har kommit att uppfattas som namn.
  7. Apostlagärningarna 8:32 Jes 53:7f.
  8. Apostlagärningarna 8:36 Några sena handskrifter tillägger (v. 37): Filippus sade till honom: "Om du tror av hela ditt hjärta, kan det ske." Hovmannen svarade: "Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son."

Församlingen förföljs och skingras

(A) Samma dag utbröt en svår förföljelse mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien. Några gudfruktiga män begravde Stefanus och visade djup sorg över honom.

(B) Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och släpade ut både män och kvinnor och satte dem i fängelse.

Filippus i Samaria

(C) De som nu hade skingrats gick från plats till plats och förkunnade evangeliet. (D) Filippus[a] kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket där. De lyssnade alla noga till det som Filippus förkunnade när de hörde och såg de tecken han gjorde: (E) från många som hade orena andar for dessa ut med höga rop, och många lama och halta blev botade. (F) Och det blev stor glädje i den staden.

(G) Men i staden fanns sedan tidigare en man vid namn Simon, som utövade magi[b] och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort, 10 och alla, både små och stora, lyssnade till honom och sade: "Det är han som kallas Guds stora kraft!" 11 De hade lyssnat till honom därför att han länge fascinerat dem med sin magi. 12 Men när de nu trodde på Filippus, som förkunnade evangeliet om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. 13 Till och med Simon kom till tro. Han blev döpt och höll sig sedan ständigt till Filippus, och han blev utom sig av häpnad när han såg de stora tecken och kraftgärningar som skedde.

Apostlabesök i Samarien

14 När apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 (H) Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit över någon av dem. De var bara döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

18 Men när Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar 19 och sade: "Ge den kraften till mig också, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." 20 (I) Petrus sade till honom: "Till fördärvet med dig och dina pengar, om du tror att Guds gåva kan köpas för pengar! 21 (J) Du har ingen del eller lott i den här saken, för ditt hjärta är inte uppriktigt inför Gud. 22 Omvänd dig därför från din ondska och be till Herren så att han, om möjligt, förlåter dig vad du tänker i ditt hjärta. 23 (K) Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band." 24 Simon svarade: "Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni sagt drabbar mig."

25 Sedan de vittnat och predikat Herrens ord vände de tillbaka till Jerusalem. På vägen förkunnade de evangeliet i många byar i Samarien.

Den etiopiske hovmannen

26 En Herrens ängel talade till Filippus: "Stå upp och gå ut mitt på dagen längs vägen som går ner från Jerusalem mot Gaza. Den ligger öde."[c] 27 [d]Filippus reste sig och gick.

Då kom en etiopisk hovman[e] som var eunuck[f] och ansvarig för hela skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandake.[g] Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe 28 och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig nära den."

30 Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa[h] profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" 31 Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus komma upp och sätta sig bredvid honom. 32 [i]Stället i Skriften som han läste var detta:[j]

Som ett får som förs bort till slakt,
        som ett lamm som är tyst
    inför den som klipper det,
        så öppnade han inte sin mun.
33 Genom hans förnedring
        blev hans dom upphävd.
    Vem kan räkna hans släkte,
        eftersom hans liv rycks bort[k]
            från jorden?

34 Hovmannen sade till Filippus: "Jag vill fråga dig vem profeten talar om, om sig själv eller någon annan?" 35 Då började Filippus tala och utifrån det skriftstället förklara evangeliet om Jesus för honom.

36 När de nu färdades vägen fram kom de till ett vattendrag, och hovmannen sade: "Här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?"[l] 38 Han befallde att vagnen skulle stanna. Både Filippus och hovmannen gick ner i vattnet, och Filippus döpte honom. 39 När de kom upp ur vattnet ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer. Han fortsatte sin resa, full av glädje.

40 (L) Filippus kom till Ashdod, och han vandrade omkring och förkunnade evangeliet i alla städerna tills han nådde Caesarea.[m]

Footnotes

  1. 8:5 Filippus   var en av de sju församlingstjänarna, 6:5.
  2. 8:9 en man vid namn Simon som utövade magi   Senare texter från fornkyrkans tid berättar att Simon trollkarlen längre fram blev en kraftfull motståndare till den kristna församlingen.
  3. 8:26 mitt på dagen   Annan översättning: "söderut".
  4. 8:27 Ps 68:32.
  5. 8:27 etiopisk hovman   Dvs nubier (från det nuvarande Sudan).
  6. 8:27 eunuck   Dvs kastrerad, ett inte ovanligt krav på Orientens hovmän.
  7. 8:27 Kandake   Den etiopiska drottningens titel, som senare kommit att uppfattas som egennamn.
  8. 8:30 hörde honom läsa   Under antiken läste man normalt högt även när man var ensam.
  9. 8:32f Jes 53:7f.
  10. 8:32f Jes 53:7f (Septuaginta).
  11. 8:33 rycks bort   Annan översättning: "upphöjs".
  12. 8:36 Senare handskrifter tillägger (vers 37): Filippus sade till honom: "Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske." Hovmannen svarade: "Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son."
  13. 8:40 Caesarea   Den romerske ståthållarens residensstad (12:19, 25:1), ca 8 mil norr om Ashdod.