Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Gud straffar och räddar sitt folk
1-3 Mitt folk, lyssna till min undervisning! Öppna era öron för vad jag säger, för jag ska berätta för er händelser ur vår historia, om sådant som vi har sett och hört från tidigare generationer.
4 Jag ska uppenbara dessa sanningar för er, så att ni kan beskriva Herrens väldiga gärningar för era barn och berätta för dem om de mäktiga under han utförde.
5 Han gav sina lagar till Israels folk och Jakobs efterföljare, och befallde våra förfäder att undervisa sina barn,
6 så att de i sin tur kunde undervisa sina barn. På så sätt har hans lagar hållits levande från generation till generation.
7 Och därmed har varje generation fått möjlighet att följa dessa lagar och sätta sitt hopp till Gud och inte glömma alla hans fantastiska under.
Josua läser lagen för folket
30 Josua byggde ett altare åt Herren Gud på berget Ebal,
31 som Mose hade befallt i sin lagbok: Gör mig ett altare av stenar som varken är tillhuggna eller bearbetade med verktyg, hade Herren sagt om altaret på berget Ebal. Prästerna offrade där brännoffer och tackoffer till Herren,
32 och medan folket såg på, ristade Josua in vart och ett av de tio budorden i stenarna.
33 Allt folket i Israel, även de från andra folk som levde bland dem, och de äldste, ledare och domare, delade sig i två grupper. Den ena gruppen ställde sig vid foten av berget Gerissim och den andra vid Ebal. Mellan dem stod prästerna med arken, beredda att uttala välsignelsen. Allt gjordes enligt de föreskrifter som Mose långt tidigare hade gett dem.
34 Josua läste sedan upp hela lagen för folket med välsignelsen och förbannelsen, precis som Mose hade skrivit i Guds lagbok.
35 Varje befallning som Mose hade gett lästes inför hela församlingen, där både kvinnor och barn och alla övriga som bodde tillsammans med israeliterna var med.
13 Den sjätte ängeln blåste i sin trumpet, och jag hörde en röst som talade från de fyra hornen på guldaltaret, som står vid Guds tron.
14 Den sa till den sjätte ängeln: Släpp lös de fyra fallna änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat.
15 De hade väntat på detta år, och denna månad och dag och timme, och nu släpptes de lösa för att döda en tredjedel av människorna.
16 De ledde en armé med tvåhundra miljoner krigare - jag fick höra att de var så många.
17-18 I en syn såg jag deras hästar och ryttare, och så här såg de ut: Ryttarna bar eldröda rustningar, fast några av dem var himmelsblå och andra gula. Hästarnas huvuden liknade lejonhuvuden, och rök och eld och svavel vällde ut ur deras munnar och dödade en tredjedel av alla människor.
19 Deras dödande kraft fanns inte bara i deras munnar, utan också i deras svansar, för deras svansar var som ormhuvuden, som slog och högg och gav dödliga sår.
20 Men de människor som överlevde dessa plågor vägrade fortfarande att omvända sig till Gud! De ville inte avstå från att tillbe demoner, och inte heller från de avgudar som de själva gjort av guld, silver, koppar, sten och trä och som varken kunde se eller höra eller gå.
21 Inte heller omvände de sig från sitt mördande, sin ockultism, sin omoral och sina stölder.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®