Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Gud hjälper de svaga

113 Halleluja! Ni Herrens tjänare, prisa hans namn!

² Välsignat är hans namn nu och för all framtid.

³ Prisa honom från dess att solen går upp till dess att den går ner!

⁴ Han härskar över folken. Hans ära och härlighet når högre än himlen.

⁵ Vem kan jämföras med Gud, som sitter på sin tron i höjden?

⁶ Därifrån böjer han sig ner för att se på jorden.

⁷ De fattiga drar han upp ur smutsen, och de hungriga hämtar han från avskrädeshögarna

⁸ och sätter dem bland sitt folks furstar!

⁹ Han låter den barnlösa hustrun få barn, och gör henne till en lycklig mor.Halleluja! Prisa Herren!

¹¹ Där lät han kamelerna lägga sig ner bredvid en källa utanför staden. Det var kväll, och byns kvinnor kom ut för att hämta vatten.

¹² Herre, min husbondes Gud, bad han, visa att du är trofast mot min husbonde Abraham och hjälp mig att fullfölja resans uppdrag.

¹³ Här står jag nu bredvid denna källa, och byns flickor kommer ut för att hämta vatten.

¹⁴ Detta är min begäran: Om jag ber en av dem om något att dricka och hon säger: 'Javisst, och jag ska vattna dina kameler också!' så låt det vara den som du har utsett till att bli Isaks hustru. På så sätt ska jag veta vem det är.

^15-16 Medan han ännu talade till Herren om detta, kom en ung, vacker flicka som hette Rebecka med en vattenkruka på sin axel och fyllde den vid källan. Hennes far hette Betuel, son till Nahor och hans fru Milka.

¹⁷ Tjänaren sprang fram till henne och bad om något att dricka.

¹⁸ Javisst, sa hon och böjde snabbt ner kannan åt honom så att han kunde dricka.

¹⁹ Sedan sa hon: Jag ska vattna dina kameler också, tills de druckit så mycket de vill.

²⁰ Hon tömde kannan i vattenhon och sprang ner till källan igen och fortsatte att bära vatten åt kamelerna, tills de slutligen hade fått nog.

²¹ Tjänaren sa inget mer, men betraktade henne noggrant för att se efter om hon utförde det han bett Gud om, och om hon var den han sökte.

²² När kamelerna hade slutat att dricka, tog han fram ett guldörhänge som vägde fem gram, och två tunga guldarmband.

²³ Vems dotter är du? frågade han. Kan det vara så att din far har någon plats, där han kan ta emot oss över natten?

²⁴ Min far heter Betuel, son till Milka och hennes man Nahor, svarade hon.

²⁵ Ja, vi har gott om hö och mat åt kamelerna, och ett gästrum har vi också.

²⁶ Mannen stod där en stund med huvudet böjt och bad till Herren:

²⁷ Tack Herre, du som är min herre Abrahams Gud. Tack för att du är så trogen och sann mot honom att du har lett mig direkt till en familj som är släkt med min husbonde.

⁹ En änka, som önskar bli medarbetare i församlingen, bör vara minst sextio år gammal och bara ha varit gift en gång.

¹⁰ Hon måste ha ett gott anseende och vara känd för sina goda gärningar. Har hon uppfostrat sina barn väl? Har hon tagit hand om främlingar och visat godhet mot andra kristna? Har hon hjälpt sjuka och behövande? Kort sagt, tar hon vara på varje tillfälle att göra gott?

¹¹ Yngre änkor bör inte komma ifråga för denna uppgift, för det är troligt att de glömmer sitt löfte att bara tjäna Kristus när de så småningom vill gifta sig igen.

¹² Då kommer de att känna fördömelse över att de har brutit sitt löfte.

¹³ Dessutom är det troligt att de blir lata och fördriver sin tid med att gå runt med skvaller från hus till hus och av nyfikenhet lägga sig i vad andra gör.

¹⁴ Därför tror jag att det är bättre att unga änkor gifter om sig och får barn och sköter sina egna hem. Då kan ingen tala illa om dem.

¹⁵ Jag är nämligen rädd för att några av dem redan har glidit bort från församlingen och blivit vilseledda av Satan.

¹⁶ Låt mig än en gång påminna dig om att en änkas släktingar måste ta hand om henne och inte lämna detta åt församlingen. Då kan församlingen i stället använda sina pengar till att hjälpa de änkor som är helt ensamma, och inte vet vart de annars ska vända sig.