Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
12 Saligt är det folk som har Herren till sin Gud,
det folk han utvalt till sin arvedel.
13 Från himlen skådar Herren ner,
han ser alla människors barn.
14 Från sin boning blickar han ner
på alla som bor på jorden,
15 han som formar alla deras hjärtan,
han som känner till alla deras verk.
16 En kung segrar inte genom sin stora här,
en hjälte räddas inte genom sin stora kraft.
17 Förgäves väntar man sig seger genom hästar,
med all sin styrka räddar de inte.
18 Se, Herrens ögon ser till dem som fruktar honom,
till dem som väntar på hans nåd.
19 Han räddar deras själ från döden
och håller dem vid liv i hungerns tid.
20 Vår själ väntar på Herren,
han är vår hjälp och vår sköld.
21 I honom gläder sig vårt hjärta,
på hans heliga namn förtröstar vi.
22 Låt din nåd vila över oss, Herre,
ty vi sätter vårt hopp till dig.
6 Din högra hand, Herre, härlig i sin kraft,
din högra hand, Herre, krossade fienden.
7 I din stora höghet slog du ner dina motståndare,
du släppte loss din vrede,
den förtärde dem som strå.
8 För en fnysning från din näsa dämdes vattnen upp,
böljorna reste sig som en mur,
vattenströmmarna stelnade i havets djup.
9 Fienden sade: Jag skall förfölja dem,
jag skall hinna upp dem,
jag skall utskifta byte,
släcka min hämnd på dem.
Jag skall dra mitt svärd,
min hand skall förgöra dem.
10 Du andades på dem och havet övertäckte dem,
de sjönk som bly i de väldiga vattnen.
11 Vem är som du bland gudarna, Herre?
Vem är som du, härlig i helighet,
värdig förundran under lovsång,
du som gör under.
37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger."[a] 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln