Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with sequential stories told across multiple weeks.
Duration: 1245 days
Svenska Folkbibeln (SFB)
Version
Psaltaren 2

Psalm 2

Guds Son och hans motståndare

Varför rasar hednafolken,
    varför tänker folken fåfängliga tankar?
Jordens kungar reser sig
    och furstarna rådslår med varandra
mot Herren och hans Smorde:[a]
"Låt oss slita sönder deras band
    och kasta av oss repen."

Han som bor i himlen ler,
    Herren gör narr av dem.
Han talar till dem i vrede,
    i glödande harm förskräcker han dem:
"Det är jag som har insatt min konung
på Sion, mitt heliga berg."

Jag vill kungöra Herrens beslut.
    Han sade till mig: "Du är min Son,
jag har i dag fött dig.
Begär av mig,
    så skall jag ge dig hednafolken till arvedel
och hela jorden till egendom.
Du skall krossa dem med järnspira,
    slå sönder dem som lerkrukor."

10 Handla nu vist, ni kungar,
    låt varna er, ni domare på jorden!
11 Tjäna Herren med fruktan
    och gläd er med bävan!
12 Ge Sonen hyllningskyss, så att han ej blir vred
och ni går under på er väg,
    ty snart kan hans vrede upptändas.
Saliga är alla som flyr till honom.

Jeremia 20

Jeremia och prästen Pashur

20 Då prästen Pashur, Immers son, som var överuppsyningsman i Herrens hus, hörde Jeremia profetera på detta sätt, lät han gissla profeten Jeremia och satte honom i stocken i Övre Benjaminsporten till Herrens hus.

Men när Pashur dagen därefter släppte Jeremia lös ur stocken, sade Jeremia till honom: " Herren kallar dig inte Pashur utan Magor-Missabib.[a] Ty så säger Herren: Jag skall göra dig till skräck både för dig själv och för alla dina vänner. De skall falla för sina fienders svärd och dina ögon skall se det. Hela Juda skall jag ge i den babyloniske kungens hand, och han skall föra dem bort till Babel och döda dem med svärd. Denna stads alla rikedomar, allt gods och alla dyrbarheter och Juda kungars alla skatter skall jag ge i deras fienders hand. De skall ta det som byte och föra det till Babel. Och du själv, Pashur, skall gå i fångenskap med alla som bor i ditt hus. Du skall komma till Babel, där skall du dö och där skall du begravas tillsammans med alla dina vänner, som du har profeterat lögn för."

Profetens klagan inför Herren

Du, Herre, övertalade mig,
    och jag lät mig övertalas.
Du grep mig och blev mig övermäktig.
Så har jag blivit ett ständigt åtlöje,
    alla hånar mig.
Ty så ofta jag talar måste jag klaga,
    över våld och förtryck måste jag ropa,
ty Herrens ord drar över mig spott och spe hela dagen.
Men jag tänkte:
    Jag vill glömma honom
och inte mer tala i hans namn.
    Då blev det i mitt hjärta
som en brinnande eld,
    instängd i mitt innersta.
Jag ansträngde mig att uthärda den
    men kunde det inte.

10 Jag hör många förtala mig,
    det är skräck från alla håll:
    "Ange honom!"
"Ja, vi skall ange honom!"
    Alla som stått mig nära
väntar på att jag skall falla.
    "Kanske låter han lura sig,
så att vi blir honom övermäktiga
    och kan hämnas på honom."

11 Men Herren är med mig
    som en mäktig hjälte.
Därför skall mina förföljare komma på fall
och inte bli mig övermäktiga.
    De skall stå där med stor skam,
ty de har handlat utan förstånd.
    De skall drabbas av evig vanära,
som ej skall glömmas.
12 Herre Sebaot, du prövar den rättfärdige,
du ser hjärtan och njurar.
    Jag skall få se din hämnd på dem,
ty till dig har jag överlämnat min sak.
13 Sjung till Herren, lova Herren,
    ty han räddar den fattiges själ
ur de ondas hand.

14 Förbannad vare den dag då jag föddes!
Må den dag min mor födde mig inte bli välsignad!
15 Förbannad vare den man som meddelade min far:
"Du har fått en son,"
    och gjorde honom mycket glad.
16 Låt det gå den mannen,
    som det gick för de städer
som Herren förstörde utan att ångra det.
Låt honom få höra klagorop på morgonen
och stridsrop vid middagstid,
17 därför att han inte dödade mig i moderlivet,
så att min mor fick bli min grav
    och hennes moderliv havande för alltid.
18 Varför kom jag ut ur moderlivet
    för att se möda och bedrövelse
och se mina dagar försvinna i skam?

Lukas 18:18-30

Jesus och den rike mannen

18 En man i hög ställning[a] frågade Jesus: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?" 19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud. 20 Buden känner du: Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte mörda, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Hedra din far och din mor."[b] 21 Mannen sade: "Allt detta har jag hållit sedan jag var ung." 22 Jesus hörde det och sade till honom: "Ett fattas dig ännu. Sälj allt vad du äger och dela ut till de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen, och kom sedan och följ mig." 23 När mannen hörde detta, blev han djupt bedrövad, eftersom han var mycket rik. 24 Jesus såg att han var bedrövad och sade: "Hur svårt är det inte för dem som är rika att komma in i Guds rike. 25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." 26 De som hörde detta frågade: "Vem kan då bli frälst?" 27 Han svarade: "Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud."

28 Då sade Petrus: "Se, vi har lämnat det vi ägde och följt dig." 29 Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: Var och en som har lämnat hus eller hustru eller bröder eller föräldrar eller barn för Guds rikes skull, 30 skall få mångdubbelt igen redan i den här världen, och sedan evigt liv i den kommande världen."

Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln