Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Gud står vid sitt ord

138 Jag vill tacka dig, Herre, av hela mitt hjärta. Andra gudar betyder ingenting för mig. Därför vill jag lova dig med sång.

² Jag vänder mig mot ditt heliga tempel och tackar dig för all din nåd och trofasthet. Du har infriat dina löften och gjort mig stum. Du har gjort mer än jag hade väntat mig.

³ När jag ropade till dig om hjälp så lyssnade du till mig och gav mig ny kraft.

⁴ Varje kung på jorden ska tacka dig, Herre, när de får höra att du står vid ditt ord.

⁵ Ja, de ska sjunga om vad du, Herre, har gjort, för din makt och ära är gränslös.

⁶ Ja, du är den högste, men trots det så tar du hand om de svaga. De stolta genomskådar du redan på långt håll.

⁷ Även när jag är omgiven av svårigheter, leder du mig tryggt genom dem. Du går emot mina fiender, och med makt räddar du mig.

⁸ Ja, Herre, du kommer också att göra allt för mig i framtiden, för din nåd tar aldrig slut. Det du har påbörjat, det kommer du också att slutföra.

Filisteerna tar Guds ark

4 Vid den tiden låg Israel i krig med filisteerna. Den israelitiska armén hade slagit läger nära Eben-Haeser, och filisteerna vid Afek.

² Filisteerna besegrade Israel och dödade 4.000 av dem på slagfältet.

³ Efter striden återvände Israels armé till lägret, och deras ledare samtalade om vad det kunde bero på att Herren hade låtit dem bli besegrade.Låt oss hämta hit arken från Silo, föreslog de. Om vi bär den med oss i striden, kommer Herren att vara ibland oss, och då kommer han säkert att rädda oss från våra fiender.

⁴ De lät hämta arken, som tillhör Herren den allsmäktige, han som har sin tron mellan keruberna. Elis söner Hofni och Pinehas följde också med arken ut i striden.

⁵ När israeliterna såg arken komma ropade de så högt av glädje att marken skakade.

⁶ Vad är det som står på? frågade filisteerna. Varför ropar man på det där sättet i hebreernas läger? När de fick veta att det var för att Herrens ark hade anlänt,

⁷ greps de av panik.Gud har kommit in i deras läger, utropade de. Nu får vi det svårt. Vi har aldrig råkat ut för något liknande!

⁸ Vem kan rädda oss från Israels mäktiga gudar, samma gudar som förgjorde egyptierna med plågor när Israel var i öknen?

⁹ Men ni filisteer, fatta mod, och kämpa som ni aldrig har gjort förr, annars blir vi deras slavar, precis som de har varit våra.

¹⁰ Filisteerna kämpade i ren desperation, och än en gång blev israeliterna besegrade. Deras förluster blev stora, 30.000 man dödades och resten flydde till sina tält.

¹¹ Guds ark blev tagen, och Hofni och Pinehas dödades.

¹² Samma dag sprang en man från Benjamins stam till Silo, med kläderna sönderrivna och med jord på huvudet som tecken på sorg.

¹³ Eli väntade vid sidan av vägen på att få höra nyheter från striden, för han var djupt orolig för Guds ark. När budbäraren anlände och berättade vad som hade hänt, gick ett stort klagorop genom hela staden.

¹⁴ Vad är det för oväsen? frågade Eli. Budbäraren skyndade fram till Eli och berättade vad som hade hänt.

¹⁵ Eli var då nittioåtta år gammal och helt blind.

¹⁶ Jag kommer just från slagfältet, jag har flytt därifrån idag, berättade han för Eli.

¹⁷ Israeliterna har blivit besegrade, och tusentals av deras soldater har dött i striderna. Hofni och Pinehas har också fallit, och arken har blivit tagen.

¹⁸ När budbäraren nämnde vad som hade hänt med arken, föll Eli baklänges från sin stol bredvid porten och bröt nacken och dog, för han var både gammal och tung. Han hade då varit domare i Israel i fyrtio år.

¹⁹ Elis svärdotter, Pinehas hustru, var gravid. När hon hörde att arken hade blivit tagen och att hennes make och svärfar var döda, började plötsligt hennes värkar.

²⁰ Hon födde en pojke, men var efteråt så medtagen att det stod klart att hon var på väg att dö. Kvinnorna omkring henne försökte trösta henne och sa: Var inte rädd! Du har fått en pojke. Men hon reagerade inte.

^21-22 Sedan mumlade hon: Kalla barnet Ikabod, för Israels härlighet är borta. Ikabod betyder 'utan härlighet'. Hon gav honom det namnet, därför att Guds ark hade blivit tagen och för att hennes make och hennes svärfar var döda.

Visa kärlek även under lidande

⁷ Tidens ände är snart inne. Be därför med allvar och eftertanke.

⁸ Och viktigast av allt: fortsätt att visa varandra kärlek, för kärleken täcker över många av era fel.

⁹ Visa gästfrihet och klaga inte över det extra arbete som det medför.

¹⁰ Gud har gett var och en av er speciella gåvor. Se till att ni använder dem till att hjälpa varandra och till att förmedla Guds nåd och välsignelse till andra människor i alla dess former.

¹¹ Är du kallad till att predika? Tala då Guds ord till andra. Är du kallad att hjälpa andra? Gör det med all den kraft och energi som Gud ger, så att Gud blir förhärligad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och makten i evigheternas evighet. Amen.

¹² Kära vänner, bli inte förvirrade eller förvånade när ni möter de svåra prövningar som ligger framför er, för det är inte något ovanligt som händer er.

¹³ Var i stället glada, för dessa prövningar ska göra er till Kristi medbröder i hans lidande. Då ska ni efteråt med glädje få dela hans härlighet den dag då han kommer igen.

¹⁴ Förlora inte er glädje när man förbannar och förolämpar er för att ni är kristna, för när det händer kommer Guds Ande att fylla er med sin härlighet.

¹⁵ Låt mig inte få höra att någon av er är i svårigheter på grund av mord, stöld, bråk eller för att ha snokat i andra människors angelägenheter.

¹⁶ Men det är ingen skam att lida för att man är en kristen. Prisa Gud för förmånen att få tillhöra Kristi familj och bära hans namn.

¹⁷ Nu är det dags för domen, och den måste börja bland Guds egna barn. Om till och med vi som är kristna måste dömas, vilket fruktansvärt öde väntar då inte dem som aldrig har trott på Herren!

¹⁸ Om de rättfärdiga med knapp nöd blir frälsta, hur ska det då gå för de gudlösa?

¹⁹ Om ni därför lider enligt Guds vilja, bör ni fortsätta att göra det som är rätt och lita på den Gud som skapade er, för han kommer aldrig att överge er.