Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Vatten ur klippan
17 (A) På Herrens befallning bröt hela Israels församling upp från öknen Sin och drog från lägerplats till lägerplats, och de slog läger i Refidim. Där hade folket inget vatten att dricka.
2 (B) Då grälade folket på Mose och sade: ”Ge oss vatten att dricka!” Mose svarade dem: ”Varför grälar ni med mig? Varför sätter ni Herren på prov?” 3 Men folket törstade efter vatten, och de klagade på Mose och sade: ”Varför har du fört oss ut ur Egypten, så att vi och våra barn och vår boskap måste dö av törst?”
4 Då ropade Mose till Herren och sade: ”Vad ska jag göra med det här folket? Snart stenar de mig!” 5 (C) Herren svarade Mose: ”Ta med dig några av de äldste i Israel och gå framför folket. Och ta i din hand staven med vilken du slog på Nilfloden och gå. 6 (D) Se, jag ska stå där framför dig på Horebs klippa, och du ska slå på klippan[a]. Då ska vatten komma ut ur den så att folket får dricka.”
Mose gjorde så inför de äldste i Israel. 7 (E) Och han gav platsen namnet Massa och Meriba,[b] eftersom Israels barn hade klagat och satt Herren på prov och sagt: ”Är Herren ibland oss eller inte?”
Dom och frälsning i Israels historia
78 En vishetspsalm av Asaf.
Lyssna, mitt folk,
till min undervisning,
vänd era öron till min muns ord!
2 Jag vill öppna min mun
för att tala visdomsord[a],
lägga fram gåtor från gången tid.
3 (A) Vad vi har hört och lärt känna,
vad våra fäder berättat för oss
4 vill vi inte dölja för deras barn.
För det kommande släktet
förkunnar vi Herrens lov,
hans makt och de under han gjort.
12 (A) Inför deras fäder
hade han gjort under
i Egyptens land, på Soans mark[a].
13 (B) Han klöv havet
och förde dem igenom,
han lät vattnet stå som en mur.
14 (C) Han ledde dem
med molnskyn om dagen
och med eldsken
hela natten.
15 (D) Han klöv klippor i öknen
och lät dem dricka
som ur väldiga hav,
16 han lät bäckar rinna fram
ur klippan
och vatten skölja ner
som strömmar.
Genom ödmjukhet till upphöjelse
2 Om ni nu har tröst hos Kristus, om ni får uppmuntran av hans kärlek, gemenskap i Anden och medkänsla och barmhärtighet, 2 (A) gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och vara ett i själ och sinne. 3 (B) Sök inte konflikt[a] eller tom ära. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. 4 (C) Se inte till ert eget bästa utan också till andras. 5 (D) Var så till sinnes som Kristus Jesus var:
6 (E) Han var till i Guds gestalt
men räknade inte jämlikheten
med Gud som segerbyte[b],
7 (F) utan utgav sig själv
och tog en tjänares gestalt
och blev människan lik.
När han till det yttre
hade blivit som en människa,
8 (G) ödmjukade han sig
och blev lydig ända till döden –
döden på korset.
9 (H) Därför har Gud också
upphöjt honom över allting
och gett honom namnet
över alla namn,[c]
10 (I) för att i Jesu namn
alla knän ska böjas,
i himlen och på jorden
och under jorden,
11 (J) och alla tungor bekänna
att Jesus Kristus är Herren,
Gud Fadern till ära.
Kristi lärjungar som ljus i världen
12 (K) Därför, mina älskade, ni som alltid varit lydiga, inte bara när jag var hos er utan ännu mer nu när jag inte är hos er: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, 13 (L) för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske.
Jesu fullmakt ifrågasätts
23 (A) Jesus gick upp till templet och undervisade. Då kom översteprästerna och folkets äldste fram till honom och frågade: "Vad har du för fullmakt att göra detta? Och vem har gett dig den fullmakten?" 24 Jesus svarade dem: "Jag vill också fråga er en sak. Svarar ni mig på den, så ska jag säga er vad jag har för fullmakt att göra det här. 25 Johannes dop, varifrån kom det? Från himlen eller från människor?"
De samrådde med varandra och sade: "Säger vi: Från himlen, så säger han: Varför trodde ni då inte på honom? 26 (B) Men säger vi: Från människor, så måste vi akta oss för folket. Alla anser ju att Johannes var en profet." 27 Därför svarade de: "Vi vet inte." Jesus sade till dem: "Då säger inte heller jag till er vad jag har för fullmakt att göra det här."
Liknelsen om de båda sönerna
28 "Vad tänker ni om detta? En man hade två söner. Han gick till den förste och sade: Min son, gå och arbeta i vingården i dag. 29 Jag vill inte, svarade han. Men längre fram ångrade han sig och gick. 30 (C) Sedan kom mannen till den andre och sade samma sak. Han svarade: Ja, herre. Men han gick inte. 31 (D) Vem av de två gjorde faderns vilja?" De svarade: "Den förste."
Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Tullindrivare och prostituerade ska gå före er in i Guds rike. 32 (E) Johannes kom till er på rättfärdighetens väg och ni trodde inte på honom, men tullindrivarna och de prostituerade trodde på honom. Och trots att ni såg det, ångrade ni er inte ens senare och trodde på honom.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation