Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Dom och frälsning i Israels historia
78 En vishetspsalm av Asaf.
Lyssna, mitt folk,
till min undervisning,
vänd era öron till min muns ord!
2 Jag vill öppna min mun
för att tala visdomsord[a],
lägga fram gåtor från gången tid.
3 (A) Vad vi har hört och lärt känna,
vad våra fäder berättat för oss
4 vill vi inte dölja för deras barn.
För det kommande släktet
förkunnar vi Herrens lov,
hans makt och de under han gjort.
12 (A) Inför deras fäder
hade han gjort under
i Egyptens land, på Soans mark[a].
13 (B) Han klöv havet
och förde dem igenom,
han lät vattnet stå som en mur.
14 (C) Han ledde dem
med molnskyn om dagen
och med eldsken
hela natten.
15 (D) Han klöv klippor i öknen
och lät dem dricka
som ur väldiga hav,
16 han lät bäckar rinna fram
ur klippan
och vatten skölja ner
som strömmar.
Mirjam dör
20 Israels barn, hela församlingen, kom in i öknen Zin[a] i den första månaden,[b] och folket stannade i Kadesh. Där dog Mirjam, och där begravdes hon.
Vatten ur klippan
2 Och församlingen saknade vatten, och därför slöt de sig samman mot Mose och Aron. 3 (A) Folket klagade på Mose och sade: ”Om vi ändå hade fått dö när våra bröder dog inför Herrens ansikte! 4 Varför har ni låtit Herrens församling komma in i denna öken, så att vi och vår boskap måste dö här? 5 Varför har ni fört oss upp ur Egypten och låtit oss komma till denna hemska plats? Här växer varken säd eller fikon, vindruvor eller granatäpplen, och här finns inget vatten att dricka.”
6 Men Mose och Aron gick bort från församlingen till uppenbarelsetältets ingång och föll ner på sina ansikten. Då visade sig Herrens härlighet för dem. 7 Och Herren talade till Mose. Han sade: 8 ”Ta staven och kalla samman församlingen, du och din bror Aron, och tala till klippan[c] inför deras ögon, och den ska ge vatten. Så skaffar du fram vatten åt dem ur klippan och ger församlingen och dess boskap att dricka.”
9 Då tog Mose staven som låg inför Herrens ansikte, så som han hade befallt honom. 10 Och Mose och Aron kallade samman församlingen framför klippan, och han sade till dem: ”Lyssna, ni upproriska! Kan vi ur denna klippa skaffa fram vatten åt er?” 11 (B) Sedan lyfte Mose upp sin hand och slog med sin stav två gånger på klippan, och mycket vatten kom ut så att både folket och boskapen fick dricka.
12 (C) Men Herren sade till Mose och Aron: ”Eftersom ni inte litade på mig och inte höll mig helig inför Israels barns ögon, ska ni inte få föra in denna församling i det land som jag gett dem.”
13 (D) Detta var Meribas[d] vatten, där Israels barn tvistade med Herren och där han visade sig helig bland dem.
32 (A) Och nu förkunnar vi det glada budskapet för er: löftet som fäderna fick 33 (B) har Gud uppfyllt åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå. Det står ju skrivet i andra psalmen: Du är min Son, jag har fött dig i dag.[a] 34 Och att han har uppväckt honom från de döda för att aldrig mer återvända till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: Jag ska ge er de heliga och fasta nådelöften som David fick.[b] 35 Därför säger han också på ett annat ställe: Du ska inte låta din Helige se förgängelsen.[c] 36 (C) När David på sin tid hade tjänat Guds vilja, insomnade han och blev lagd till vila hos sina fäder och såg förgängelsen. 37 Men den som Gud uppväckte har inte sett förgängelsen.
38 Därför ska ni veta, bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse förkunnas för er. 39 (D) Var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag. 40 Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte drabbar er:
41 Se, ni föraktare, häpna och gå under:[d]
jag gör en gärning i era dagar,
en gärning ni aldrig kommer att tro
när den berättas för er."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation