Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Människosonens ringhet och höghet
8 För körledaren, till gittít[a]. En psalm av David.
2 (A) Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden,
du som satt ditt majestät
på himlen!
3 (B) Av barns och spädbarns mun
har du berett en makt[b]
för dina fienders skull,
för att förgöra fiende och hämnare.[c]
4 (C) När jag ser din himmel,
dina fingrars verk,
månen och stjärnorna
som du har skapat –
5 (D) vad är då en människa
att du tänker på henne,
en människoson
att du tar hand om honom?[d]
6 (E) En liten tid[e] lät du honom
vara lägre än[f] Gud,
med ära och härlighet
krönte du honom.
7 (F) Du satte honom att härska
över dina händers verk,
allt lade du under hans fötter:[g]
8 alla får och oxar
liksom vildmarkens djur,
9 himlens fåglar och havets fiskar,
de som vandrar havens vägar.
10 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden!
15 (A) Farao[a] fick också höra om det och ville döda Mose. Men han flydde undan farao och bosatte sig i Midjans land[b]. Där satte han sig vid en brunn.
16 Prästen i Midjan hade sju döttrar. De kom och hämtade upp vatten och fyllde hoarna för att vattna sin fars får. 17 (B) Då kom herdarna och körde bort dem. Men Mose grep in och räddade dem och gav vatten åt deras får.
18 (C) När de kom hem till sin far Reguel[c], sade han: ”Varför kommer ni hem så tidigt i dag?” 19 De svarade: ”En egyptisk man hjälpte oss mot herdarna. Han hämtade till och med upp vatten åt oss och vattnade fåren.” 20 Då sade han till sina döttrar: ”Var är han? Varför gick ni ifrån honom? Bjud in honom så att han får äta[d] med oss.”
21 (D) Mose bestämde sig för att stanna hos mannen, som gav honom sin dotter Sippora till hustru. 22 (E) Hon födde en son och Mose gav honom namnet Gershom, ”för”, sade han, ”jag har blivit en främling[e] i ett främmande land.”
En kvinna smörjer Jesus
6 (A) När Jesus var i Betania[a], i Simon den spetälskes hus, 7 kom en kvinna fram till honom. Hon hade en alabasterflaska med dyrbar olja[b], och hon hällde ut den över hans huvud där han låg till bords. 8 När lärjungarna såg det, blev de upprörda och sade: "Varför detta slöseri? 9 Den kunde man ha sålt för mycket pengar och gett till de fattiga."
10 Jesus märkte det och sade till dem: "Varför oroar ni kvinnan? Hon har gjort en god gärning mot mig. 11 (B) De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. 12 När hon hällde den här oljan över min kropp gjorde hon det inför min begravning[c]. 13 Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där detta evangelium förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation