Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

        "Jag tackar dig, Herre!
    Du var vred på mig,
        men din vrede har upphört
            och du tröstar mig.
^2 (B) Se, Gud är min frälsning,
        jag är trygg och inte rädd,
    för Herren Herren^[a] är min styrka
        och min lovsång.
    Han har blivit min frälsning."
^3 (C) Med fröjd ska ni ösa vatten
        ur frälsningens källor.
^4 (D) På den dagen ska ni säga:
    "Tacka Herren,
        åkalla hans namn,
    gör hans gärningar kända
        bland folken.
    Förkunna att hans namn
        är upphöjt.
^5 (E) Lovsjung Herren,
        för han har gjort härliga ting.
    Låt det bli känt över hela jorden.
^6 (F) Ropa av fröjd och jubla,
        ni Sions invånare,
    för Israels Helige är stor,
        han är mitt ibland er."

        för kort för att frälsa,
    hans öra är inte
        för dövt för att höra.
^2 (B) Nej, det är era missgärningar
        som skiljer er från er Gud,
    era synder döljer
        hans ansikte för er
    så att han inte hör er.
^3 (C) För era händer är fläckade av blod,
        era fingrar av skuld.
    Era läppar talar lögn,
        er tunga bär fram ondska.
^4 (D) Ingen ropar efter rättfärdighet,
        ingen dömer med sanning.
    De litar till tomhet och talar lögn,
        de går havande med olycka
            och föder fördärv.
⁵ De kläcker ormägg
        och väver spindelnät.
    Den som äter av deras ägg dör,
        och krossas ett
            kommer det ut en orm.
^6 (E) Deras spindelnät
        duger inte till kläder,
    de kan inte skyla sig själva
        med vad de tillverkat.
    Deras verk är ondskans verk,
        deras händer utövar våld.
^7 (F) Deras fötter rusar
        till det som är ont,
    de är snabba
        att spilla oskyldigt blod.
    Deras tankar är fördärvets tankar,
        förödelse och elände
            råder på deras vägar.^[a]
8 Fridens väg känner de inte,
        rätten följer inte i deras spår.
    De går krokiga stigar,
        ingen som vandrar dem
            vet vad frid är.

⁹ Därför är rättvisan fjärran från oss,
        rättfärdigheten når oss inte.
    Vi väntar på ljus,
        men här råder mörker,
    på solsken,
        men vi vandrar i dunkel.
^10 (G) Vi famlar som blinda längs väggen,
        famlar som om vi inte hade ögon.
    Vi stapplar mitt på dagen
        som vore det skymning.
    Bland de friska^[b] är vi som döda.
^11 (H) Vi brummar alla som björnar
        och kuttrar sorgset som duvor.
    Vi väntar på rättvisa,
        men den kommer inte,
    efter frälsning,
        men den är fjärran från oss.

^12 (I) Våra brott inför dig är många,
        våra synder vittnar mot oss.
    Våra brott följer med oss,
        vi känner våra missgärningar.
^13 (J) Vi har gjort uppror
        och förnekat Herren,
    vi har vänt vår Gud ryggen.
    Vi har talat förtryck och avfall,
        tänkt ut och fört fram
    lögnaktiga ord från våra hjärtan.
^14 (K) Rättvisan trängs tillbaka,
        rättfärdigheten står långt borta,
    för sanningen vacklar på torget,
        det som är rätt
            kan inte komma fram.
^15 (L) Sanningen har försvunnit,
    och den som undviker det onda
            blir plundrad.

Detta såg Herren,
    och han var missnöjd med
        att det inte fanns någon rättvisa.