Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Köp av åker under belägring

32 ^(A) Detta ord kom från Herren till Jeremia i Juda kung Sidkias tionde regeringsår^[a], som var Nebukadressars artonde regeringsår. ^2 (B) Vid den tiden belägrade den babyloniske kungens här Jerusalem, och profeten Jeremia var instängd på vaktgården^[b] i Juda kungs hus. ^3 (C) Juda kung Sidkia hade låtit spärra in honom där och sagt: ”Hur vågar du profetera och säga: Så säger Herren: Se, jag ska ge denna stad i den babyloniske kungens hand och han ska inta den.

⁶ Jeremia sade: ”Herrens ord kom till mig. Han sade: ^7 (A) Se, Hanamel, din farbror Shallums son, ska komma till dig och säga: Köp min åker i Anatot, för du har inlösningsrätt^[a] att köpa den.”

⁸ Och min farbrors son Hanamel kom till mig på vaktgården, som Herren hade sagt, och sade till mig: ”Köp min åker i Anatot i Benjamins land, för du har arvsrätt och inlösningsrätt till den. Köp den därför åt dig.” Då förstod jag att det var Herrens ord, ⁹ och jag köpte åkern i Anatot av min farbrors son Hanamel och vägde upp pengarna åt honom, sjutton siklar silver^[b]. ¹⁰ Jag skrev ett köpebrev och satte sigill på det, tillkallade vittnen och vägde upp pengarna på en våg. ¹¹ Och jag tog köpebrevet, både det förseglade brevet med avtalet och villkoren samt det öppna brevet. ¹² Jag gav köpebrevet till Baruk, son till Neria^[c], son till Mahaseja, i närvaro av min släkting Hanamel och vittnena som hade skrivit under köpebrevet och alla andra judar som fanns på vaktgården. ¹³ Och jag befallde Baruk i deras närvaro och sade: ¹⁴ ”Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ta dessa brev, både det förseglade köpebrevet och det öppna brevet, och lägg dem i ett lerkärl så att de bevaras under lång tid. ¹⁵ För så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Än en gång ska man köpa hus och åkrar och vingårdar i detta land.”

Under den Högstes beskydd

^6 (A) Men gudsfruktan förenad med förnöjsamhet är verkligen en stor vinst. ^7 (B) Vi har ju inte fört något med oss in i världen, och inte heller kan vi ta med oss något härifrån. ^8 (C) Har vi mat och kläder ska vi vara nöjda med det.

^9 (D) De som vill bli rika råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär som störtar människor i fördärv och undergång. ^10 (E) Kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har vissa kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

^11 (F) Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet. ^12 (G) Kämpa trons goda kamp, grip det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att avge den goda bekännelsen inför många vittnen.

^13 (H) Jag uppmanar dig inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Jesus som vittnade för Pontius Pilatus med den goda bekännelsen: ^14 (I) bevara budskapet rent och oförfalskat till vår Herre Jesu Kristi ankomst, ^15 (J) som den salige, ende Härskaren ska låta oss få se när tiden är inne. Han är kungarnas Kung och herrarnas Herre, ^16 (K) han som ensam är odödlig och bor i ett ljus dit ingen kan komma och som ingen människa har sett eller kan se. Honom tillhör ära och evig makt! Amen.

^17 (L) Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av. ^18 (M) Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig. ^19 (N) Då samlar de åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet.

Den rike mannen och Lasarus

¹⁹ Det var en rik man som gick klädd i purpur och fint linne och levde i fest och lyx varje dag. ²⁰ Men vid hans port låg en fattig man som hette Lasarus, full av sår. ²¹ Han längtade efter att få äta sig mätt på det som föll från den rikes bord. Hundarna^[a] kom till och med och slickade hans sår. ²² Så dog den fattige, och han fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida^[b].

Även den rike dog och blev begravd. ²³ I helvetet^[c], där han plågades, lyfte han sin blick och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom. ^24 (A) Då ropade han: Fader Abraham! Förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa sin fingertopp i vatten och svalka min tunga, för jag plågas i den här elden. ^25 (B) Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, och Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst här, medan du får plåga. ²⁶ Och dessutom är det satt en stor gapande klyfta mellan oss och er, för att de som vill gå över härifrån till er inte ska kunna det, och inte heller kommer någon därifrån över till oss.

²⁷ Mannen sade: Då ber jag dig, fader, att du skickar honom till min fars hus. ²⁸ Jag har fem bröder, och han måste varna dem så att inte de också kommer hit till plågans plats. ^29 (C) Men Abraham sade: De har Mose och profeterna. De ska lyssna till dem. ³⁰ Nej, fader Abraham, svarade han, men om någon kommer till dem från de döda omvänder de sig. ³¹ Abraham sade till honom: Lyssnar de inte till Mose och profeterna, så låter de sig inte övertygas ens om någon uppstår från de döda."