Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Helig men förlåtande Kung

Prästerna bär fram offren

9 På den åttonde dagen kallade Mose samman Aron och hans söner och de äldste i Israel. ² Han sa till Aron: ”Ta en tjurkalv till syndoffer och en bagge till brännoffer, båda felfria, och för fram dem inför Herren. ³ Säg till Israels folk att ta en bock till syndoffer och en kalv och ett lamm till brännoffer. Båda ska vara årsgamla och felfria. ⁴ Ta också ett gemenskapsoffer till Herren bestående av en tjur och en bagge och ett matoffer av mjöl blandat med olja. I dag ska nämligen Herren uppenbara sig för er.”

⁵ De ledde alltså fram allt detta till uppenbarelsetältet som Mose hade befallt och hela församlingen kom och ställde sig inför Herren. ⁶ Mose sa till dem: ”Detta är vad Herren har befallt er och han ska uppenbara sin härlighet för er.”

⁷ Sedan bad Mose Aron att gå fram till altaret, offra sitt syndoffer och brännoffer och skaffa försoning för sig själv och folket och sedan offra folkets offer för att försona dem så som Herren hade befallt.

⁸ Aron gick alltså fram till altaret och slaktade kalven som sitt syndoffer. ⁹ Hans söner förde fram blodet åt honom och han doppade sitt finger i det, strök det på altarets fyra horn och hällde ut resten vid foten av altaret. ¹⁰ På altaret brände han enligt Herrens befallning till Mose upp syndoffrets fett, njurarna, fettet runt dessa och fettet runt levern, ¹¹ men köttet och huden brände han upp utanför lägret.

²² Därefter välsignade Aron folket med sina händer utsträckta mot dem och kom sedan ner från altaret efter att ha offrat syndoffret, brännoffret och gemenskapsoffret. ²³ Mose och Aron gick in i uppenbarelsetältet och när de kom ut igen, välsignade de folket och Herrens härlighet visade sig för hela folket. ²⁴ Eld kom då ner från Herren och förtärde brännoffret och fettet på altaret. När folket såg detta jublade de och föll ner på marken.

4 Då nu Kristus har lidit med sin kropp, ska också ni beväpna er med samma sätt att tänka. Den som har lidit med sin kropp har nämligen slutat synda, ² så att han resten av tiden här inte längre lever efter mänskliga begär utan efter Guds vilja. ³ Ni har ju redan levt tillräckligt länge som hedningarna gör, i sexuell omoral, orgier, fylleri och dryckeslag, vilda fester och skamlig avgudadyrkan.

⁴ De är nu förvånade över att ni inte längre vill vältra er i detta träsk av liderlighet tillsammans med dem, och därför hånar de er. ⁵ Men de ska en dag få svara inför honom som står beredd att döma både levande och döda. ⁶ Därför förkunnades evangeliet också för dem som nu är döda, så att de visserligen döms som människor i fysiskt avseende men får leva andligen, som Gud.