Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Den gode herden

23 En psalm av David.

¹⁵ Farao fick också höra talas om saken och ville döda Mose. Men Mose flydde därför bort till midjaniternas land.

En gång vilade han vid en brunn. ¹⁶ Prästen i Midjans land hade sju döttrar, som då hade kommit för att vattna sin fars får. ¹⁷ Men några herdar försökte mota bort dem. Då hjälpte Mose dem och gav fåren vatten.

¹⁸ När flickorna kom hem frågade deras far Reguel dem: ”Hur kommer det sig att ni är tillbaka så tidigt idag?” ¹⁹ ”Det var en egypter där som försvarade oss mot herdarna”, förklarade de. ”Han hämtade upp vatten åt oss och gav fåren.” ²⁰ ”Men var har ni gjort av honom?” frågade deras far. ”Lämnade ni honom kvar därborta? Be honom komma hit och äta med oss.”

²¹ Mose gick med på att bli kvar hos mannen, och Reguel gav honom sin dotter Sippora till hustru. ²² Hon födde en son, som Mose gav namnet Gershom^[a], för han sa: ”Jag är en främling i ett främmande land.”

²³ Flera år senare dog kungen i Egypten. Israels barn dignade under tunga bördor och klagade under slaveriet. Deras rop steg upp till Gud. ²⁴ När Gud hörde deras klagan tänkte han på sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob. ²⁵ Gud såg på israeliterna och tog sig an dem.

⁹ Men ni är ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, Guds eget folk, som ska förkunna hans storverk.”^[a] Han har ju kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. ¹⁰ Ni som förut inte var ett folk, får nu vara Guds eget folk. Ni som tidigare inte fick någon barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.^[b]

Var goda föredömen

¹¹ Mina älskade, jag vill uppmana er som främlingar och gäster att inte ge efter för de mänskliga begär som för krig mot ert inre. ¹² Uppför er väl bland hedningarna, så att de som klandrar er för att göra något ont får se era goda gärningar och hylla Gud den dag han besöker dem.^[c]