Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Tacksägelse för Herrens nåd och hjälp

Skapelsen

(1:1—2:25)

Hur allting började

1 I början skapade Gud himlarna och jorden.^{[a] 2} Jorden var öde och tom, mörker låg över djupet, och Guds Ande^[b] svävade över vattnen.

³ Gud sa: ”Ljus, bli till!” Då blev det ljust. ⁴ Gud såg att ljuset var gott och skilde det från mörkret. ⁵ Han kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen^[c].

⁶ Gud sa: ”Vattnet ska dela sig för att forma himlavalvet där uppe och haven där nere.” ⁷ Gud skapade på så sätt himlavalvet, och skilde vattnet ovanför från vattnet nedanför. Det blev så. ⁸ Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen.

⁹ Sedan sa Gud: ”Vattnet under himlen ska samlas till en enda plats, så att torrt land kommer fram.” Det blev så, ¹⁰ och Gud kallade det torra jord, och vattnet kallade han hav. Gud såg att det var gott. ¹¹ Gud sa: ”Jorden ska producera grönska: det ska växa fram alla slags fröbärande växter och fruktträd med kärnor i frukten.” Det blev så. ¹² Jorden grönskade: det växte fram fröbärande växter och träd, allt efter sina respektive sorter^[d]. Gud såg att det var gott. ¹³ Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen.

¹⁴ Gud sa: ”Det ska bli ljus på himlen som ska skilja dagen från natten. De ska bestämma tiderna på jorden och utmärka dagarna och åren. ¹⁵ De ska vara ljus på himlen som lyser över jorden.” Det blev så. ¹⁶ Gud skapade två stora ljus^[e], det större ljuset för att härska över dagen och det mindre ljuset för att härska över natten. Han skapade också stjärnorna. ¹⁷ Gud placerade dem alla på himlen för att lysa upp jorden, ¹⁸ härska över dagen och natten och skilja ljuset från mörkret. Gud såg att det var gott. ¹⁹ Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.

Vi ska få en ny kropp

³⁵ Nu kanske någon invänder: ”Men hur uppstår de döda? Vilka slags kroppar får de när de kommer?” ³⁶ Så oförståndigt! Det du sår måste ju först dö för att sedan få liv. ³⁷ Och det du sår är inte den planta som växer upp utan bara ett frö, ett vetekorn eller något annat. ³⁸ Gud har ju bestämt hur varje växt ska se ut, och olika frön ger olika växter. ³⁹ Det finns olika slags kroppar. Människor har ett slags kropp och djuren har andra slags kroppar, fåglarna har sina och fiskarna sina. ⁴⁰ Det finns också himmelska kroppar, liksom jordiska, och de himmelska har en annan glans än de jordiska. ⁴¹ Solen har sin glans, och månen har sin, så också stjärnorna, som lyser med olika glans.

⁴² Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. ⁴³ Det som sås i förakt uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. ⁴⁴ Det som sås som en fysisk kropp uppstår som en andlig kropp. När det nu finns en fysisk kropp, finns det också en andlig.

⁴⁵ Det står ju skrivet: ”Den första människan, Adam, blev en levande varelse.”^[a] Men den andre Adam^[b] blev en ande som ger liv. ⁴⁶ Det andliga kommer alltså inte först, utan det fysiska, och sedan kommer det andliga. ⁴⁷ Den första människan kom från jorden och var av jord, men den andra människan kom från himlen. ⁴⁸ Som den jordiska var är också de jordiska, och som den himmelska är, är också de himmelska. ⁴⁹ Liksom vi blev en avbild av den jordiska, så ska vi också bli en avbild av den himmelska.